Enligt den brittiska analysbolaget Verisk Maplecroft har risken för att människor utnyttjas grovt på arbetsmarknaden i ett stort antal EU-länder ökat det senaste året. Närmare bestämt handlar det om 20 av 28 medlemsländer. Det är analysbolagets årliga slavindex som visar på detta.
De fem länder som löper den största risken är Grekland, Italien, Cypern och Bulgarien. Särskilt utsatta på den Europeiska arbetsmarknaden är nyanlända inom sektorer som bygg, jordbruk, handel, städ och service.
Ett speciellt fall är Italien. Många arbetsköpare ser möjligheten att använda nyanlända som billig arbetskraft, eller som Verisk Maplecroft benämner det, som slavar. Av de 100 000 som kommit till Europa sjövägen hittills i år, är det hela 85 procent som hamnat i Italien. När vägen via Grekland stängdes efter avtalet mellan Turkiet och EU var det dit de tvingades.
Utanför EU är det i Turkiet som läget på arbetsmarknaden förvärrats allra mest. Flyktingar, främst från Syrien, riskerar att i allt högre grad utnyttjas på en låglönemarknad. Detta, i kombination med landets restriktiva policy vad gäller arbetstillstånd, har på senare tid lett till att tusentals personer i landet tvingats in på en inofficiell arbetsmarknad. Inte sällan inom textil- och jordbruk.
Sam Haynes, analytiker på Verisk Maplecroft har fokuserat på mänskliga rättigheter när han arbetat med studien. Han säger att det är viktigt att titta på försörjnings- och produktionskedjorna i hela Europa för att få syn på var människor utnyttjas.
– Det är inte längre bara de traditionella inköpsställena i tillväxtländer som företagen bör vara uppmärksamma på när man bedömer sina leverantörer och varorna som de ger upphov till, säger han till tidningen Arbetet.
Fackligt center för papperslösa i Stockholm, ett samarbete som involverar flera svenska fackföreningar uttalar sig i tidningen Omvärlden om situationen i Sverige. Deras vice ordförande Maria Östberg Svanelind säger att det är påtagligt i deras arbete att situationen förvärrats.
Även i Sverige ökar risken för att människor hamnar i slavliknande situationer.
– Riskerna har definitivt ökat. Vi får hela tiden in besökare på centret som lever trångt, som är helt i händerna på någon annan. De jobbar sju dagar i veckan, många timmar per dag, väldigt lite vila, dåliga arbetstider, dåliga arbetsvillkor, men som sedan ändå inte får den lön som de har lovats – en lön som ofta är långt under miniminivå i svenska kollektivavtal, säger hon till tidningen.
Hon säger också att debatten hårdnat rejält, något som påverkar.
– Under de snart tio år som centret har funnits har vi sett att hela debattklimatet har hårdnat väldigt mycket. Dessutom har myndigheter fått nya befogenheter att försöka hitta de som inte har rätt att vistas och arbeta i landet. Sammantaget har situationen blivit mycket otryggare för den här gruppen, vilket ökar riskerna, säger hon.
Maria Östberg Svanelind menar också att papperslösa i dag, på grund av förekommande hot från vissa arbetsköpare, har svårare att kräva den lön de tjänat in men inte fått utbetald. Det finns flera rapporterade och uppmärksammande fall där arbetsköparen hotat med att anmäla personen till polisen ifall den ställer krav på lön – vilket kan få till följd att personen deporteras.
MSI (Modern Slavery Index) visar också på att situationen förvärrats generellt globalt. Över hälften av alla länder i världen befinner sig i högrisk- och extremriskkategorin. I tidigare studier som visar på hur många som faktiskt i dag lever under slavliknande förhållanden rör det sig om upp till 46 miljoner människor i världen.
