SAC Syndikalisternas många domar i Arbetsdomstolen gjorde Catharina Calleman, professor i arbetsrätt, nyfiken. Så nyfiken att hon bestämde sig för att följa organisationens arbete. Enligt Calleman kan migrantorganisering bidra till att stärka migranters självkänsla, men även bidra till effekter som missgynnar papperslösa.
Catharina Calleman, professor i arbetsrätt, har följt SAC Syndikalisternas organisering av migrantarbetare på nära håll. I en artikel, SAC Syndikalisternas fackliga kamp för migrantarbetare i Arbetsdomstolen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv berättar hon att uppstartsmötet för städsyndikatet Solidariska städare var ett av hennes bästa intryck under perioden hon följt den fackliga migrantorganiseringen inom SAC. På mötet talades flera språk och de som ledde det översatte mellan svenska, spanska och ryska.
– Jag var så imponerad av att de verkligen tog sig tiden att översätta och göra det tydligt på olika språk. Och framför allt var jag imponerad av att alla i rummet, mestadels kvinnor, kom till tals och berättade hur de hade det och blev lyssnade på. Då tänkte jag: Vilka fackliga möten ser ut så här? Det var jättefint, säger hon.
Det var när Catharina Calleman satt och bläddrade bland Arbetsdomstolens domar som hon upptäckte att SAC Syndikalisterna drev många mål.
– Då och då brukar det finnas någon dom som inte refereras och nu var majoriteten sådana domar, det var väldigt slående, säger hon.
Anledningen till att flera av domarna inte refererades berodde på att de var tredskodomar, det vill säga domar där den ena parten inte dykt upp. I dessa domar vinner den part som är på plats. Då anses domarna inte ha något allmänt intresse eller någon betydelse för rättstillämpningen, berättar Catharina Calleman.
När hon tittade närmare upptäckte hon att det ofta var ett fack inom SAC som var part och att arbetsköparsidan inte dykt upp.
– När jag såg att det var SAC som var part och att de ofta företrädde personer med utländska namn blev jag nyfiken eftersom jag skrivit en del om migrationsrätt tidigare.
Tillgång till rättvisa – svårt för migrantarbetare
Tidigare har Catharina Calleman forskat om städares och personliga assistenters villkor.
– Jag har varit intresserad av att göra intervjuer för att se hur regler tillämpas, snarare än vad det står i lagen. Tillgång till rättvisa är ett uttryck man brukar använda – hur man ska gå tillväga för att få sina rättigheter tillgodosedda, säger hon.
För att lagen ska följas kan det krävas såväl information, kunskap, språkkunskaper och människor som hjälper en att ta tillvara sina rättigheter. När det gäller migranter finns en stor brist när det gäller detta.
När Catharina Calleman följt arbetet som pågår inom SAC har hon fått intrycket att konkursförvaltare ofta struntar i vilka som har rätt att få lönegaranti och att det ofta blir fel, det vill säga att staten får betala mer eller mindre än de egentligen ska.
– Utifrån det som personer inom SAC berättade finns det ingen som tar tillvara löntagarnas intressen. Konkursförvaltarna vill ha en snabb process.
Ett av de förslag på förändringar i lagstiftning som kom upp i de intervjuer som Catharina Calleman gjorde med representanter för syndikalisterna handlade om att ge konkursförvaltare ökat ansvar för att granska konkursbolaget, anmäla brott och utreda anställningsförhållanden.
Inte säkert att organiseringen gagnar gruppen papperslösa
Migrantorganiseringen som sker inom SAC tror Catharina Calleman kan påverka andra fack. Hon tror också att det kan skapa självkänsla hos arbetare när man ser att det går att ändra på sakernas tillstånd.
– Självkänsla är ett värde i sig, då kan man börja få sina rättigheter tillgodosedda.
Men hon lyfter också en annan sida.
– Om det blir så att arbetstagarna får rätt löner kan det ju bli så att arbetsgivarna föredrar svenska arbetstagare som är lika dyra. Det är en annan sida av saken.
Att man belyser något som annars sker i skymundan, kanske inte nödvändigtvis behöver gagna gruppen papperslösa?
– Nej, det behöver inte göra det. Det är svåra frågor. Även om det kanske inte alltid gagnar de papperslösa är det viktigt att man funderar ordentligt på vad man gör, och inser problemets omfattning. Det är ju stort. Även om lösningen inte är lätt behöver man reflektera över det. Jag hoppas att alla fackliga organisationer gör det.
Hon berättar att det främsta hon tar med sig är att det finns alternativ.
– Att man faktiskt kan kämpa för de svagare, att det faktiskt går. Det finns de som vill och de kan.
Kontrast till den svenska modellen
I sin artikel skriver Catharina Calleman att inom den svenska modellen är migrationsrätten överordnad arbetsrätten – men att SAC utgår från motsatta principer. Här står arbetstagarens rättigheter över migrationsrätten.
– SAC är internationellt i sitt tänkande, på ett helt annat sätt än den svenska modellen. Sedan hör det till SAC:s historia att lita på stridsåtgärder, medan den svenska modellen försöker undvika dessa och i stället lita på samförstånd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kollektivavtal är ett uttryck för samförstånd. Min bild av det jag sett är också att SAC är mindre hierarkiskt, säger Catharina Calleman.
Vad skulle andra större fackförbund kunna lära sig av det här arbetet som Syndikalisterna gör?
– De brukar mest betona att arbetslivskriminalitet är något man ska ta med myndigheterna, jag tror inte att de tänker att det också är en facklig fråga. Så kan man se det men man kan också se det på ett annat sätt. Och då är det väl helt klart vad jag sympatiserar med.
