Olika regler för olika anställda. Så framstår det när man lyssnar på ljudinspelningar inifrån en av sushirestaurangerna som facket Stockholms LS satte i blockad tidigare i år. De före detta anställda anklagar chefen för diskriminering på grund av att de är från Ukraina. De menar att deras arbeten, som var del av ett program för introduktionsjobb hos Arbetsförmedlingen, var misslyckade.
Arbetaren har fått ta del av inspelningar inifrån en av sushirestaurangerna som facket Stockholm LS tidigare satt i blockad. På inspelningarna är arbetsköparen missnöjd över att en ukrainsk arbetare inte skriver ner när hon går på lunchrast. Men reglerna tycks vara olika för olika arbetare.
Anställd: De andra skriver ingenting.
Arbetsköparen: De är de, du är du.
Anställd: Det går inte att ha olika regler.
Arbetsköparen: Du är från Ukraina. De är svenska medborgare.
Anställd: De är inte svenska, det är inte du heller.
Arbetsköparen: De är från Bangladesh, du är från Ukraina. Det är inte samma sak.
Anställd: Tänker du att du kan förödmjuka mig, eller vad?
Arbetsköparen: Nej, det är inte det. Du ska skriva här när du går på lunch. Varför har du inte gjort det?
Anställd: Ibland kan du glömma…
I ett annat inspelat samtal mellan ukrainska arbetare och arbetsköparen säger den sistnämnde att han kommer räkna bort timmar om han upptäcker att de sitter ner under ett arbetspass.
De ukrainska anställda får även kritik för att de gör för många rullar med sushi, och arbetsköparen hotar med att göra avdrag på lönen om de behöver slänga överblivna rullar. Dessutom säger han att de ska skriva ner om de går ut eller om de tar ett telefonsamtal samt att de måste prata svenska på jobbet.
Arbetsköparen: Jag har sett att du har Youtube eller mobilen på, från och med nu är det inte okej. Ni ska lära er svenska, då måste ni prata svenska här. Ni två kan prata svenska, ni kan prata på svenska till henne så att hon lär sig, säger arbetsköparen.
När en av de anställda protesterar och och säger att det är diskriminering höjs tonläget.
Arbetsköparen: Det här är min arbetsplats och du ska prata svenska, inte ditt språk.
Anställd: Jag kan prata hur jag vill.
Arbetsköparen: Lyssna, om du är så här behöver jag dig inte. Gå härifrån! Du kan åka till Ukraina och prata ukrainska, det här är inte en ukrainsk restaurang.
En av de anställda påpekar att han själv pratat med en person på bengali.
Arbetsköparen: Det här är min resturang, inte din restaurang.
Vittnesmål inifrån
Jag träffar Olha, Nataliia och Alona som alla har jobbat för arbetsköparen i fråga. De berättar att han ofta uttryckte stöd för Ryssland och att saker blivit värre sedan krigsflyktingar från Ukraina kom till Sverige. Trots att Alona bett honom att inte prata om politik, kunde han inte låta bli, säger hon.
– Han visste att vi kom hit med posttraumatiska upplevelser eftersom vi lämnade ett land i krig. Han visste att vi var stressade och försökte använda det mot oss, säger Alona.
Nataliia berättar att det värsta hon upplevde var att han fick henne att arbeta trots att hon just gjort en operation.
– Efter två veckor kunde jag inte gå på jobbet, min man fick komma och hämta mig. Men restaurangägaren sa ändå att jag skulle komma till jobbet dagen efter, säger Nataliia och tillägger:
– Jag var rädd för honom, jag mådde väldigt dåligt och fick ta antidepressiva läkemedel under nio månader.
Olha berättar att hon inte fick den lön hon var lovad och att arbetsköparen hotade med uppsägning.
– Det var jättemycket övertid och han betalade inte semesterersättning. Han sa flera gånger att vi inte kan någonting om den svenska modellen, säger Olha.
Flera gånger fick de höra att ”jag har ett svenskt pass och ni är inte svenskar”. Genom att säga ”ni förstår ingenting och kan ingenting” försökte han pressa de före detta anställda.
– Han sa att ”ni måste vara tacksamma över att ni har fått jobb här, det är jag som betalar er”, säger Olha.
– Fast vi har arbetat via ett program hos Arbetsförmedlingen och det är Arbetsförmedlingen som har betalat honom för att han ska betala oss, tillägger Alona.
Hon vill berätta om situationen för att andra ukrainare ska förstå att det inte är okej och att de inte ska utsättas för samma sak.
Introduktionsjobbens förutsättningar
Arbetaren har tidigare rapporterat om att Arbetsförmedlingen stoppat utbetalningen till restaurangen. Introduktionsjobbet innebär att arbetsköparen kan få upp till 80 procent av lönekostnaden i 12 månader. På Arbetsförmedlingens hemsida står det att det finns krav på arbetsköparen att ”erbjuda lön och andra anställningsförmåner som följer av kollektivavtal eller är i väsentliga delar likvärdiga med förmåner, enligt kollektivavtal inom branschen”.
Likvärdig innebär att de som inte har kollektivavtal inte får ha en lön som är lägre än den lägsta angivna lönen i branschens kollektivavtal, uppger Arbetsförmedlingens pressekreterare Anton Rosenblad.
Dessutom ska arbetsköparen ge den anställda de tillägg på lönen som hen har rätt till enligt lag och kollektivavtal. Den anställda ska exempelvis få tillägg som försäkringar, semesterlön, semestertillägg och ersättning för obekväm arbetstid.
– Arbetsgivaren får information om detta inför beslut, och intygar detta genom att skriva under beslutsunderlaget. Om arbetsgivaren inte följer överenskommelsen ska beslut omprövas och arbetsgivaren kan bli återbetalningsskyldig, skriver Anton Rosenblad till Arbetaren.
Om det sker förändringar som kan påverka rätten till bidrag eller storleken på bidraget har arbetsköparen skyldighet att anmäla detta. Om ändrade förhållanden som påverkar rätten till bidrag kommer till Arbetsförmedlingens kännedom ska de ompröva sitt beslut, uppger Anton Rosenblad.
Besvikna på Arbetsförmedlingen
De tidigare anställda som Arbetaren pratat med berättar att Arbetsförmedlingen har frågat dem hur de upplevt introduktionsjobbet och att de informerat om att arbetsköparen inte betalat dricks och övertid och att de inte fått sjukskriva sig vid sjukdom om ingen kollega kan täcka upp.
– Vi har skrivit mejl till våra handläggare om vad som händer. Då har vi fått som svar att de kan stoppa programmet om arbetet inte passar, säger Nataliia.
Arbetsförmedlingen bekräftar att det har inkommit klagomål från anställda angående förhållandena på en av arbetsplatserna. Men de lämnar inte ut mer information med hänvisning till att klagomålet inte är utrett och omfattas av sekretess.
De tidigare anställda är missnöjda med Arbetsförmedlingens program.
– Introduktionsjobbet skulle också ge oss möjligheten att läsa svenska och bli inkluderade i det svenska samhället, men vi har inte fått den möjligheten under de två åren. Vi behöver få ersättning för den här tiden blev misslyckad, säger Olha.
– Det här programmet var allt möjligt, men inget introduktionsjobb, säger Nataliia.
Överenskommelse mellan fack och arbetsköpare
Efter förhandlingar mellan Stockholms LS och arbetsköparen har man kommit överens om ersättning till fyra tidigare anställda. Två ska få 65 000 kronor vardera, en tredje ska få 47 000 kronor och en fjärde 20 000 kronor. Det handlar om utebliven övertid, måltidsersättningar, dricks och påstådd diskriminering, uppger Stockholm LS förhandlare Emil Boss.
– Vi är glada att arbetsköparen gjort rätt till slut, säger Emil Boss.
Arbetaren har sökt arbetsköparen.
