Det är på många sätt ett uppgivet USA som går till val om en månad. Ökade klyftor, skenande levnadsomkostnader och en sprucken amerikansk dröm har gjort att allt fler tycks känna hopplöshet inför framtiden. Den mångåriga USA-korrespondenten och prisade dokumentärfilmaren Folke Rydén har i sin nya film följt fyra amerikanska familjer under 32 år och återvänder nu med kameran inför det som många beskriver som ett ödesval för världens största supermakt.
– Det har ju gått lite inflation i att kalla alla amerikanska val för ödesval. Men den här gången finns det fog för att använda den titeln.
Det säger Folke Rydén vid fikabordet på hans kontor i södra Stockholm. Han har just kommit hem från den senaste och minst sagt intensiva reportageresan till USA där han och fotograf Dan Jåma hann med 17 delstater på nästan lika många dagar. En bilresa på dryga 500 mil genom ett splittrat och allt mer polariserat politiskt landskap.
– Ekonomin, migrationspolitiken, abortfrågan… Men även demokratin, som av många anses som hotad om Trump vinner, är frågor som kan komma att avgöra valet, funderar Folke Rydén.
Han har följt amerikansk politik länge och närmare än de flesta. Mellan 1989 och 1996 som SVT:s utsände korrespondent i Washington, men även efteråt. Genom att hålla kontakt med flera av de väljare han träffade för drygt 30 år sedan, då valet stod mellan sittande presidenten George H. W. Bush och uppkomlingen från Arkansas, den då mer eller mindre okände Bill Clinton, har han ständigt rest tillbaka för att fånga känslorna, mäta temperaturen och läsa av attitydförändringarna hos den amerikanska allmänheten.
I dokumentären Ödesvalet – 32 år med amerikanska väljare som sänds på SVT nu på söndag skildras bilden av en nation på dekis. Där den amerikanska drömmen inte längre är lika självklar som förr och där oron växer sig allt starkare när pengarna sinar och jobben på många håll försvunnit.
– Den gemensamma nämnaren för alla de här familjerna jag följt, som åtminstone jag uppfattar som representativa amerikaner, är att de alla har samma känsla. En känsla som inte fanns där för tre decennier sedan. Nämligen den att oavsett hur hårt du sliter och jobbar så är det inte längre säkert att du lyckas. Den där framtidstron och optimismen som så längre präglat USA är på väg bort, framförallt hos den yngre generationen, säger Folke Rydén.
Han beskriver något som nästan kan liknas vid apati. En allmän uppfattning om att var sig det blir Kamala Harris eller Donald Trump som tar över platsen i Vita huset efter årskiftet så spelar det ingen större roll.
– De nya strömningarna vi stötte på har lett till en fundamental förändring av det amerikanska tillståndet. Och det var faktiskt lite sorgligt att uppleva, säger Folke Rydén.
Ekonomin prio ett för väljarna
I flera hjärtskärande sekvenser av filmen får vi följa vanliga människors livsöden och vardag. Sjukpensionären och den tidigare så hängivne demokratiska väljaren i sydstaten Georgia som var tvungen att sälja allt hon hade för att ha råd med sina mediciner. Hon som helhjärtat stöttat både Barack Obama och Hillary Clinton i hopp om förändring men som de senaste åren gått över till trofast Trumpist.
Den kluvna trebarnsfamiljen vars åsikter om det kommande valet går isär men där alla trots det delar samma oro. Den om ekonomin som inte alltid går ihop, hur hårt de än fortsätter jobba med sin målarfirma.
Den unga sjuksköterskan och småbarnsmamman som vacklar i tankarna kring Donald Trump när matpriserna fortsätter att stiga.
– Det är framförallt hos de unga, de runt 30 som börjat bilda familj, jag märkt av förändringarna, säger Folke Rydén och fortsätter.
– Politiska experter förklarar det här med att det här är en generation som vuxit upp med två ekonomiska kriser och en pandemi. För dem är den egna ekonomin nummer ett, två och tre på listan över vad som är viktigast inför valet.
It´s the economy, stupid. Det klassiska citat som Bill Clintons tidigare rådgivare Jim Carville matade in kampanjarbetarna, inför valet -92.
– Så är det nog, och då är man beredd att kompromissa med många andra åsikter. Som aborträtt, migration och klimatfrågor, säger Folke Rydén.
Ekonomin står som sagt högst upp på väljarnas lista över valets viktigaste frågor och där har enligt flera opinionsmätningar Republikanerna och Donald Trump ett större förtroende. Många är besvikna efter åren med Joe Biden och frågar sig vad som egentligen kommer att förändras med nuvarande vicepresident Kamala Harris vid makten.
Och av de som intervjuas i dokumentären tycks de flesta eniga. Oavsett Harris eller Trump.
– Man litar inte på politiker längre utan många har snarare känslan att vem man än röstar på så är det storföretagen som har makten. Och det finns inte heller någon tro på att statsapparaten ska hjälpa dig om något händer. Du måste klara dig själv, helt enkelt, säger Folke Rydén.
Traditionella medier missade Trumpvågen
I svensk media har bilden av de senaste amerikanska valen på många sätt varit densamma. Få, åtminstone på de liberala ledarsidorna, trodde att Trump 2016 skulle ha en chans mot Hillary Clinton.
Efter valnatten var chocken hos många därför stor. Folke Rydén menar att media, åtminstone det han kallar traditionella medier, misslyckades med fånga upp vad som var på gång.
– De förstod inte alls hur populär Donald Trump var ute bland många tidigare demokratiska väljare. I stället körde de på med sin rapportering i gamla hjulspår, säger han.
Hur tror du att det kom sig?
– De traditionella medierna förmedlar information till dem som konsumerar deras nyheter. Men i dag finns det väldigt stora grupper som inte tar del av den här informationen utan bara hämtar sina nyheter i de egna filterbubblorna på sociala medier. Medierna har helt enkelt missat att lägga örat mot rälsen och fånga upp de stämningar som vuxit fram, säger Folke Rydén.
Han beskriver också hur klyftorna i samhället har ökat. Mellan de som har och inte har. Pengar, utbildning, kulturellt- och ekonomiskt kapital.
– Vi ser ju att det svängt i det så kallade rostbältet där jobben försvunnit och där det bor många lågutbildade arbetare som tidigare röstat demokratiskt. De upplever att den sociala välfärdsstaten inte längre fungerar, säger Folke Rydén.
Det allt högre tonläget i den politiska debatten har också spätt på polariseringen, menar Folke Rydén. I dag sägs saker i valdebatterna som vore otänkbara för bara 20 år sedan.
– Det finns inga spärrar längre. Hela den politiska diskursen har förfulats och människor räknar inte med att politiker säger sanningen. Det här gör att allt ifrågasätts och att konspirationsteorier lättare sprids och får fäste.
Det är bara en månad kvar till valet. Vad tror du själv om utgången?
– Oj. För åtta år sedan satt jag i direktsänd tv och sade att Hillary Clinton skulle vinna. Sedan satt jag där igen 2020 och tippade Donald Trump, så jag har haft helt fel de senaste gångerna. Men jag tror att det kommer bli väldigt jämt. Och måste jag gissa gör jag det på Trump, så då vinner väl Harris, skrattar Folke Rydén.
Men om Donald Trump förlorar den här gången också, kommer han att erkänna sig besegrad?
– Kanske inte. Men vi får hoppas att han i sådana fall åtminstone har människor omkring sig som tvingar honom till det, avslutar Folke Rydén.
