Facken växer, men det gäller inte Landsorganisationen, LO. Det är främst bland tjänstemännen antalet medlemmar ökar. Medan organisationsgraden bland arbetare sjunker. För att vända utvecklingen behöver man organisera de arbetare som inte har varit i Sverige så länge, anser sociologen Anders Kjellberg.
År 2023 bröts trenden med allt färre medlemmar i facken. Statistik sammanställd av Anders Kjellberg visar att facken 2023 fick fler medlemmar än året innan. Bland annat ökade SAC syndikalisterna med 20 procent, vilket Arbetaren rapporterat om. Både Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, och Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco, ökade 2023.
Med knappt 1,2 miljoner yrkesaktiva medlemmar hade LO förra året sitt lägsta medlemsantal sedan 1947. Toppåret 1987 var man uppe på runt två miljoner medlemmar.
– Nedgången beror både på sjunkande organisationsgrad och att det finns färre antal arbetare numera. Antalet tjänstemän har hela tiden ökat och deras organisationsgrad har inte fallit på samma sätt, säger Anders Kjellberg.
För anställda totalt sjönk organisationsgraden från 69 till 68 procent förra året .

Diagram från rapporten “Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv” författad av Anders Kjellberg.
Fler tjänstemän än arbetare är fackanslutna
Arbetarna hade en organisationsgrad på 58 procent 2023 eller en procentenhet lägre än året innan. Bland tjänstemännen var organisationsgraden oförändrat 73 procent.
Att det skiljer sig mellan grupperna har flera orsaker anser Anders Kjellberg.
– Det är svårare att organisera arbetare, eftersom många har tidsbegränsade anställningar, många har dessutom den allra mest otrygga formen, det vill säga timanställning, vilket påminner om gamla tiders daglönare, Anders Kjellberg.
Eftersom tjänstemännen oftast tjänar mer än arbetarna har de större nytta av fackliga inkomstförsäkringar som ger kompletterande arbetslöshetsstöd utöver a-kassan.
– Unionen har slagit på trumman för sin inkomstförsäkring och ökat väldigt mycket, säger Anders Kjellberg.
Unionen har cirka 60 procent av alla TCO-medlemmar, tillsammans med det näst största fackförbundet Vision har de 76 procent.
– De båda förbunden driver en aktiv rekryteringspolitik. Båda är vertikala förbund som organiserar allt från enkla administrativa yrken till chefer högre upp. De bygger på arbetsplatsgemenskapen. Här skiljer de sig från Saco-förbunden som främst baseras på att medlemmarna har samma yrke och utbildning.
34 procent av alla arbetare är födda utomlands
Han lyfter även fram att yngre och de som anlänt till Sverige de senaste tio åren är mindre organiserade än äldre eftersom det tar ett tag att etablera sig på arbetsmarknaden. Yngre och utrikesfödda är överrepresenterade bland arbetare och när det gäller tidsbegränsade anställningar.
En anledning till att syndikalisterna vunnit många nya medlemmar är, enligt Anders Kjellberg, att de fyller en lucka i den fackliga världen.
Han framhåller de långa entreprenörskedjorna inom byggbranschen där det är vanligt att underentreprenörer använder utländska arbetare som riskerar att bli hemsända om de uttrycker kritik eller ansluter sig till facket.
– Men ibland går det så långt att arbetarna inte ens får ut lönen. Där har syndikalisterna inte tvekat att i ganska stor skala hjälpa oorganiserade utländska arbetare. I takt med att det uppstått stora hål i den svenska modellen med problematiska arbetsförhållande i delar av byggbranschen har syndikalisterna fyllt ett tomrum där andra fack inte engagerat sig så mycket, säger Anders Kjellberg.
Hur kommer organiseringsgraden utvecklas framöver?
– Det är angeläget att framförallt arbetarnas organisationsgrad ökar, säger Anders Kjellberg.
34 procent av alla arbetare är födda utomlands och då räknar Anders Kjellberg endast in de i Sverige folkbokförda, eftersom det bara är de som ingår i arbetskraftsundersökningarna.
– Det är extra viktigt att få med de som inte varit i Sverige så länge. De jobbar ofta i branscher med låg organisationsgrad, som hotell och restaurang. I byggbranschen finns det allt fler utrikesfödda och bland dem har syndikalisterna lyckats rekrytera ganska många, säger Kjellberg.

Strejker kan vara mobiliserande
År 2023 minskade antalet aktiva medlemmar i Vårdförbundet. Men i samband med strejken i år meddelade Vårdförbundet att de fått en tillströmning av nya medlemmar.
– Det brukar vara så under strejker, bland annat för att man inte får strejkunderstöd om man inte är med i facket. Dessutom väcker det förhoppningar och medvetenhet om vad facket uträttar, säger Anders Kjellberg.
Enligt honom, kan strejker ha en mobiliserande effekt genom att demonstrera vad facklig verksamhet handlar om. Men det beror också på om strejken lyckas åstadkomma förändring och hur den organiseras.
– Vårdförbundet lyckades inte så bra. Då kan det bli ett missnöje, så det är inte säkert att medlemstillströmningen blir mer än tillfällig, säger Anders Kjellberg.
Han pekar på storstrejken 1909 som en misslyckad strejk som medförde stora medlemsförluster för LO-förbunden. Ur missnöjet föddes SAC 1910.

Fram till på 1930-talet låg Sverige i världstoppen när det gäller konflikter på arbetsmarknaden. I dag är det väldigt få strejker. En anledning, menar Anders Kjellberg, kan vara de stora konfliktfonderna.
– Ett konfliktvarsel kan räcka för att få igenom en del krav, för alla vet att om det blir strejk kan den hålla i länge.
I länder som Italien och Frankrike saknar facken i stort sett konfliktfonder. Där blir konflikterna ofta kortare och det är färre som sluter upp, eftersom man inte får strejkunderstöd.
Men för att en strejk ska lyckas är det också viktigt att förbereda sig väl och ha en hög organisationsgrad.
– I efterhand kan man se att IF Metall borde organiserat fler på Tesla innan man satte igång strejken.
Anders Kjellberg menar att det är svårt för facket att hantera ett företag som Tesla som inte erkänner den svenska modellen, pressar de anställda och flyger in strejkbrytare.
– Tesla-strejken kanske är mobiliserande och pedagogisk på en samhällelig nivå, men inom Tesla är det svårt att få med sig alla.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.