Ghazwan Helal pistolhotades och misshandlades med golfklubba under ett rån på praktiken utan att han fick någon hjälp av sin arbetsköpare. Han tvingades betala chefens BMW-försäkring, sattes i en skuldfälla och hotades när han krävde sin uteblivna lön. Nu vill han berätta.

Det började som ett ärende om utebliven lön. Ghazwan Helal gick till facket, Malmö LS av SAC, för att få hjälp att få ut lön för tre månader som han inte fått betalt för. Jobbet var i en kvartersbutik i Rosengård ägd av företaget Alamiris i Malmö AB. Han ville inte göra sig ovän med företaget, utan bara få ut sina pengar.

Men ärendet växte. Ghazwan Helal berättade allt mer om åren i butiken och bilden av ett systematiskt utnyttjande tonade fram. Hot och trakasserier från ett företag han stod i beroendeställning till.

Han har nu bestämt sig för att stämma företaget och berätta öppet om det han varit med om.

Arbetade sex dagar i veckan – fick betalt för fyra

Ghazwan Helal kom till Sverige som asylsökande 2015. I augusti 2016 fick han jobbet på kvartersbutiken som drivs av två bröder. För Ghazwan var det väldigt viktigt att allt med anställningen var lagligt i och med hans status som asylsökande.

Han berättar att han arbetade sex dagar i veckan, men bara fick betalt för fyra. De andra två dagarna gick till skatt fick han höra. Han skulle senare upptäcka att ingen skatt eller arbetsgivaravgifter betalats in i hans namn.

– När jag frågade dem senare visade det sig att jag hade jobbat gratis. Jag vet att jag inte är den enda som varit med om det på det här stället.

Under hösten övergick anställningen till en praktik inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Inga av de villkor som ska gälla för praktik för nyanlända uppfylldes dock. Han arbetade sex dagar i veckan, nio timmar per dag, utan raster. Han bemannade butiken ensam och fick varken handledare eller praktikintyg.

Praktikformen slopades samma vinter av Arbetsförmedlingen. Anledningen var att det uppdagats att det på den svenska arbetsmarknaden satts i system att exploatera asylsökande genom praktikarrangemang för att slippa betala regelrätta löner.

Misshandlades under ett rån

Men det värsta som hände under praktiken var rånet. Det var vid klockan ett en natt i februari 2017 och Ghazwan Helal skulle precis börja stänga butiken, när sex maskerade män kom in.

– De var beväpnade med pistol, knivar och en golfklubba, berättar han.

Männen beordrade honom att öppna kassan, sedan slogs han till golvet och misshandlades. Rånet fångades på en övervakningsvideo som Arbetaren tagit del av. I videon syns hur Ghazwan blir slagen med golfklubban, blir dragen och knuffad runt i butiken, nedtryckt på golvet och slagen med hammare, och hur en av männen riktar en pistol mot honom. Innan rånarna lämnar butiken slår de sönder en glassfrys och vräker ner godis på golvet.

När rånarna lämnat butiken tryckte Ghazwan på den larmknapp som finns installerad. Polisen och chefen kom till platsen.

– Jag bara skakade. Polisen frågade hur de varit klädda, men jag kunde inte minnas någonting. Jag var i chock.

Vågade inte ta ledigt

Chefen slog fast att Ghazwan var okej och beordrade honom att komma till jobbet nästa dag. Inga skadeanmälningar till försäkringsbolag, Försäkringskassan eller Arbetsmiljöverket gjordes.

– Jag hade väldigt ont och kunde inte sova, men jag var rädd om mitt jobb, så jag vågade inte ta ledigt för att åka till sjukhuset.

Han berättar att han fortfarande är rädd efter händelsen.

– Jag blir lätt skrämd och är rädd att röra mig ute när det är mörkt.

Rånet blev sedan som ett skämt på arbetsplatsen, berättar Ghazwan. Cheferna kunde titta på filmen och skratta.

– De tittade på den flera gånger. De kunde titta på den typ när de hade en dålig dag. Den blev som ett skämt.

”Under all kritik”

Yasra Delpisheh är juridiskt ombud för Ghazwan Helal. Hon menar att bolaget kraftigt brustit i sitt arbetsmiljöansvar i samband med rånet.

– Det finns många saker att bli förargad över, avseende hur bolaget och deras arbetsgivarrepresentanter har underlåtit att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar i samband med rånet. Som exempel kan nämnas att bolaget helt saknar förståelse för hur isolerande ensamarbete faktiskt är för en individ, både fysiskt och socialt, och att riskerna för kroppsskador markant ökar när man måste arbeta ensam och under nattetid, säger Yasra Delpisheh till Arbetaren.

– Det mest graverande är dock att bolaget inte vidtagit några som helst av de åtgärder de är skyldiga till att göra enligt gällande rätt, efter rånet skedde. Ghaz har inte erbjudits något krisstöd, ingen arbetsanpassning har ägt rum för honom efter den traumatiserande händelsen, ingen anmälan om allvarlig arbetsolycka har lämnats in till Arbetsmiljöverket och inte heller någon anmälan om personskada har gjorts till Försäkringskassan. Det är verkligen under all kritik, fortsätter hon.

Sattes i skuldfälla

Ghazwan Helals beroendeförhållande till företaget hade under perioden växt sig starkare, då han hade fått avslag på asylansökan och i stället sökt uppehållstillstånd för arbete i företaget.

Hans anställning avslutades dock när han fick avslag på sin ansökan om arbetstillstånd. Avslaget motiverades med att han inte fått den kollektivavtalsenliga lön som bolaget utlovat. I stället hade han jobbat för 40–45 kronor i timmen. Ghazwan lämnade Sverige och levde under några år i Italien.

2021 kunde han dock återvända till Sverige. Denna gång med uppehållstillstånd på anknytning till sin fru, som vid det laget uppfyllde villkoren för familjeåterförening.

Ghazwan sökte till en början andra jobb, men när han inte fick något, kontaktade han sin gamla arbetsköpare, trots sina tidigare dåliga erfarenheter i företaget.

– Jag ville bara jobba och bli klar med min SFI-utbildning.

Den här gången, berättar han, sattes han i en skuldfälla. Han påbörjade sin anställning i september med ett avtal där lönen var 120 kronor i timmen. Någon lön fick han dock inte de första första fem månaderna, trots att han återigen arbetade sex dagar i veckan, nio timmar om dagen, utan raster.

– De skyllde på att de hade startat ett nytt företag och behövde räkna på hur mycket de skulle betala mig. Under tiden fick jag ta mat i butiken när jag behövde, eller så fick jag en 500-lapp då och då.

Under tiden utan lön byggdes i stället en skuld upp. Alla matvaror Ghazwan fick från butiken, i stället för lön, växer till en stor skuld. Plötsligt var det inte företaget som var skyldig Ghazwan utebliven lön längre, utan han som hade en stor skuld till dem, enligt Ghazwan.

Fick betala chefens bilförsäkring

Bolaget krävde i gengäld att Ghazwan skulle betala den ena broderns bilförsäkring för hans BMW. Ghazwan betalade fakturan på över 5 000 kronor, en av gångerna det krävdes av honom.

Först efter fem månader började Ghazwan få löneutbetalningar. Men det gjordes ofta märkliga avdrag och när han frågade efter lönen för de första månaderna blev han hotad. När han började inse att han aldrig skulle få se den uteblivna lönen, ville han sluta.

– Jag orkade inte mer.

Företaget krävde att han jobbade under tre månaders uppsägningstid, vilket han gick med på.

– Jag var rädd att de skulle göra livet svårt för mig om jag bara slutade.

Men när lönen inte dök upp månaden efter slutade han gå dit.

Nu har Ghazwan Helal med hjälp av sitt fack Malmö LS stämt företaget i tingsrätten.

– Vi började med att kalla till förhandling och har försökt förhandla med bolaget i syfte att slippa dra detta i en utdragen och kostsam rättsprocess, berättar Yasra Delpisheh för Arbetaren.

– Det blev dock under förhandlingsprocessen väldigt tydligt att det inom ramen för bolagets företagskultur råder en total avsaknad av förståelse för att rätten att leda och fördela arbetet faktiskt följer med en rad viktiga skyldigheter som man inte bara godtyckligt kan välja bort.

Stämningsansökan är nu inlämnad till Malmö tingsrätt, som är första instans när det saknas kollektivavtal. Stämningen avser skadestånd för brott mot LAS, semesterlagen och arbetstidslagen samt krav på ekonomiskt skadestånd för den lön som Ghazwan Helal har haft rätt till för det arbete han har utfört men inte fått. Om ärendet sedan skulle komma att överklagas är nästa och sista instans Arbetsdomstolen.

Arbetaren har sökt företagets företrädare.