“Friskolereformen har utarmat de kommunala skolorna vilket i längden underlättar för gangsternätverken att rekrytera motiverade barnsoldater. Men de sociala band som började klippas med friskolereformen kan åter växa fram. Ett skolbibliotek åt gången”, skriver kriminologen Lars Flysjö.
Runt 2010 fick jag arbete som elevassistent på ett privat gymnasium. Ganska snart märkte jag att saker hade förändrats från min egen gymnasietid. Dels fanns det en större förståelse för feminism, antirasism och sexuella identiteter bland eleverna. Dels saknades det en skolgård och en matsal, så man hängde i korridorerna och åt lunch på Subway i stället.
Inga problem, sade Skolinspektionen när de var på besök. Däremot behövde vi ordna ett skolbibliotek. En dag fick jag följa med till rektorns bil för att hämta några papperskassar med böcker som han hade budat hem, och under eftermiddagen organiserade jag sedan det minsta antal böcker på det minsta antal kvadratmeter som tillsammans nådde upp till definitionen av ett skolbibliotek.
Medan jag ställde i ordning det till synes slumpmässiga urvalet av Harlequin och Tom Clancy på hyllorna tänkte jag att det här var något nytt. Det var inte det enda sättet som Sverige hade förändrats på.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill