Den senaste veckan har flera protester ägt rum i Stockholm mot det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, som träder i kraft den 1 november. I onsdags bildade anställda i berörda branscher en “mänsklig kedja” utanför Migrationsverket och i söndags hölls en stor demonstration på Mynttorget i Stockholm.
Ett hundratal personer protesterade i söndags på Mynttorget i Stockholm mot det nya höjda lönegolvet för arbetskraftsinvandrare.
Tusentals arbetskraftsinvandrare i Sverige riskerar utvisning, när försörjningskravet höjs den 1 november till 27 360 kronor. En lag som endast berör arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU.
Demonstrationen i Stockholm utlystes av föreningen Work Permit Holders Association, som sedan 2016 samlar migrantarbetare från länder utanför EU med arbetstillstånd i Sverige.
I demonstrationen, som varade i tre timmar, deltog flera barnfamiljer. Inga representanter från de större facken i de berörda branscherna deltog. Inte heller var några andra journalister från svensk media på plats förutom Arbetaren.
Migrantarbetare talade på scenen
På scenen talade framförallt migrantarbetare, men även ett fåtal politiker.
En av talarna var Sanjida, som precis avslutat sin utbildning i svenska och vill studera till trafikledare. Hon arbetar inom städbranschen och riskerar nu, efter flera år i Sverige, utvisning till Bangladesh. Sanjida är höggravid i nionde månaden och orolig inför sitt barns framtid.
– Nästa månad ska jag föda och det är svårt för mig att hitta nytt arbete i det här tillståndet. Den här stressen inför framtiden påverkar min psykiska hälsa. Jag har investerat så mycket i det här landet för min familjs framtid, sade hon i talet.
Kritik riktades mot Kommunal och regeringen
I talen på scenen riktades även kritik mot fackförbundet Kommunal, som många menar inte tagit sina medlemmars oro på allvar.
– Det saknas facklig hjälp för migrantarbetare i Sverige. Vi har länge varit medlemmar i Kommunal, men vi får inget stöd, sade Viktoria Surguledze, som arbetar inom städbranschen.
Riksdagspolitikern Lorena Delgado Varas från Vänsterpartiet talade under manifestationen och underströk att den sittande regeringen för en rasistisk politik.
– Sanningen är att Sverige har stora behov av arbetskraft i dag. Det här säger även företagen och regionerna. Men regeringen är inte intresserade av att göra rätt för sig utan allt handlar om att göra så många som möjligt utvisningsbara. Det är att köra svensk arbetsmarknad i botten, sade hon.
Mänsklig kedja utanför Migrationsverket
Förra onsdagen genomfördes även en protest utanför Migrationsverket i Sundbyberg i Stockholm. Ett hundratal personer, som riskerar utvisning när det nya lönegolvet träder i kraft, bildade en mänsklig kedja i protest mot lagen.
Svenska modellen gäller inte migrantarbetare
Ana Surguleze, talesperson för Work Permit Holders, menar att det blir motsägelsefullt att facken säger sig värna den svenska modellen, och ändå låter politiker styra lönesättningen när det handlar om arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU.
– Det är en diskriminering som pågår. Facken säger sig värna den svenska modellen, men när det handlar om migrantarbetare från länder utanför EU lyfter man inte ett finger, säger hon.
Diskrimineringsombudsmannen kritiska till förslaget
Flera organisationer har varit kritiska till lagen i sina remissvar. Bland annat menar diskrimineringsombudsmannen att förslaget kommer att slå hårt mot framförallt kvinnor i de branscher som omfattas av kravet.
Myndigheten har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.
“DO anser att regeringen bör undvika att bidra till att öka den redan ojämna fördelningen mellan män och kvinnor som råder bland arbetskraftsinvandrare”, skriver Diskrimineringsombudsmannen i remissvaret den första juni.
”Varför drabbar lagen just en typ av migrantarbetare?”
Ana Surguladze menar att försörjningskravet inte kommer att motverka utnyttjandet av migrantarbetare på arbetsmarknaden, utan snarare öka arbetslivskriminaliteten.
– Migrantarbetare kommer att gå under jorden om lönegolvet blir verklighet. Många har inte möjlighet att åka tillbaka till sina hemländer, eftersom det inte är säkert för dem. Och då blir de här personerna extra utsatta och riskerar att utnyttjas på arbetsmarknaden, säger Ana Surguladze.
Hon menar att många arbetskraftsinvandrare i dag arbetar enligt avtalsmässiga regler, och att lönerna bör höjas för alla arbetare, oavsett härkomst.
– Det är ett stort problem att lönerna är låga i städ- och restaurangbranschen. Men varför vill de inte höja lönerna för alla arbetare? De som tjänar 13 000 och är här på arbetstillstånd deltidsarbetar ofta på grund av mammaledighet, eller är sjukskrivna, säger hon.
Hon säger att det är problematiskt att lönegolvet endast gäller migrantarbetare från länder utanför EU.
– De säger att de här jobben ska utföras av människor med svenskt medborgarskap. Men på städföretaget där jag arbetar är vi minst 40 procent arbetskraftsinvandrare från länder utanför Europa, och den andra hälften är arbetskraftsinvandrare från EU. Nästan ingen är svensk. Varför drabbar det här beslutet just en typ av migrantarbetare?
Se fler bilder från demonstrationen här:
