Universitet har inte råd att boka föreläsningssalar efter årets kraftiga hyreshöjningar från det statliga ägda Akademiska hus – som samtidigt gör miljardvinster på uthyrningen till universiteten. Hur hänger det här ihop?
– Staten leker marknad med sig själv, säger Mats Melin, styrelseordförande för Stockholms universitet, som är kritisk till bolagets avkastning.
Det är inte bara landets hyresgäster som fått det magert i plånboken till följd av inflationen och år av hyreshöjningar. Även kulturinstitutioner som Nationalmuseum i Stockholm – och flera av landets universitet – kämpar med att betala hyran till de statliga bolag som äger dess fastigheter. Arbetarens enkätundersökning bland Sveriges största universitet visar att hyreshöjningarna sker på bekostnad av universitetens kärnverksamhet.
Akademiska hus har till uppdrag att äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet. Enligt uppdraget, fastslaget av Riksdagen 2013, ska Akademiska hus bedrivas på ”affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning genom en hyressättning som beaktar verksamhetens risk.”
Bolagets historia inleds under 1990-talets avregleringar. 1993 beslutar den dåvarande, borgerliga regeringen att ombilda Byggnadsstyrelsen till Statens fastighetsverk, men även till flera andra bolag – däribland Akademiska hus. Tanken var att lärosätena skulle fokusera på utbildning och forskning, snarare än fastighetsförvaltning. Men det var även ett sätt att konkurrensutsätta universitetslokalerna.
Äger 60 procent av fastighetsbeståndet
Akademiska hus har sedan dess haft en särställning på fastighetsmarknaden, och i dagsläget äger bolaget drygt 60 procent av fastighetsbeståndet för lärosäten i landet. Bolaget ska alltså agera affärsmässigt, och sätta marknadsmässiga hyror, på en marknad som till största del består av dem.
– Det ger intryck av att staten leker marknad med sig själv, säger Mats Melin, styrelseordförande för Stockholms universitet och en av tre universitetsordföranden som i september debatterade i Svd för att staten ska ta bort avkastningskravet på Akademiska hus.
Peter Anderson, ekonomichef på Akademiska hus, håller inte med.
Peter Anderson, ekonomichef på Akademiska hus. Foto: Jörgen Hildebrandt
– Det finns ungefär 200 andra hyresvärdar som hyr ut till lärosäten i landet, men visst, vi har en stor andel och det är en del av vårt uppdrag att agera affärsmässigt, säger han.
Det statliga bolaget har som målsättning att ha minst 6 procent årlig avkastning och dela ut 40 till 70 procent av det utdelningsgrundande resultatet till staten – vilket består av hyresintäkter från lärosätena. Enligt bolagets årsredovisning har avkastningen överskridit målet flera år i rad. 2019 låg avkastningen exempelvis på 10,3 procent, året därpå hamnade den på 9 procent och 2021 hamnade avkastningen på hela 18 procent.
Under 2022 drog Akademiska hus in 6,8 miljarder kronor i hyresintäkter, medan kostnaderna för fastighetsförvaltningen var 1,8 miljarder. Vinsten för 2022 hamnade enligt årsredovisningen på cirka 4,8 miljarder kronor, varav cirka 2,5 miljarder delades ut till staten.
– Det här är en fråga om att staten med ena handen ger anslag för utbildning och forskning, och med andra handen tar tillbaka delar av de anslagna pengarna genom sin hyrespolitik och sitt avkastningskrav. De pengar som lärosätena betalar för hyra hade kunnat användas till utbildning och forskning, i stället för att bekosta ökade lokalkostnader, säger Mats Melin.
Krav på slopat vinstkrav
Kritiken mot avkastningskravet, eller vinstkravet, på Akademiska hus är något som återkommit från universitetsvärlden under en längre tid. Kritiken har även kommit från studenthåll.
Jacob Färnert, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, vill att avkastningskravet slopas.
– Kravet är alldeles för våldsamt. Jag tycker inte att en statlig verksamhet, som i stort sett bara har statliga verksamheter som kunder, ska ha en sån rundvandring på våra skattepengar samtidigt som det får en negativ effekt på utbildning och forskning.
Han menar att kravet i sig hotar Sverige som kunskapsnation.
– Tar man inte tag i den stora finansieringsfrågan så ska man kanske säga adjö till den drömmen. Trots olika färger på regeringar så har det inte funnits mycket vilja att göra något åt avkastningskravet, och det är olyckligt, säger han.
Även Mats Melin vill att att avkastningskravet ses över och helst tas bort.
– Att Akademiska hus genererar vinst som kan återinvesteras i lokalerna är en sak, men att de därutöver ska generera vinst till ägaren tycker jag i det närmaste är absurt. Dessutom har de levererat vinster utöver de krav de har på sig. De pengarna har staten glatt tagit emot. Hade jag varit stat i det läget hade jag sagt att ”de pengarna kan ni väl använda till att investera i nya lokaler eller möjligen till att justera hyresnivåerna”, säger Mats Melin.
Peter Anderson säger att Akademiska hus inte kan göra något åt avkastningskravet.
– Det har vi fått till oss av den svenska staten och de har också satt ett krav på oss att vara affärsmässiga och det innebär för att sätta marknadshyror. Detta styrs alltså av vårt uppdrag, säger han.
Vad gör ni med vinsten?
– Vinsten går till två saker. Dels återinvesterar vi den i ny-, om- och tillbyggnationer på landets lärosäten, dels går den tillbaka till staten i form av utdelning där den blir en del av statsbudgeten.
Kraftiga hyreshöjningar påverkar utbildning och forskning
Enligt den enkätundersökning Arbetaren gjort uppger alla universitet att de stått inför hyreshöjningar under året. En kostnadsökning som flera läroverk påverkar dess kärnverksamhet – utbildning och forskning – negativt.
Peter Anderson på Akademiska hus svarar att anledningen till årets kraftiga hyreshöjningar har att göra med den höga inflationen.
– I avtal med våra kunder står att hyrorna ska räknas upp med inflationen varje år och i år var den hög. Därför blev det en hög uppräkning för 2023. Tidigare år har uppräkningen legat på 1 procent för att inflationen legat på den nivån.
Går det inte att använda vinsten till att sänka hyrorna?
– Nej, vårt uppdrag möjliggör inte det.
Har ni någon möjlighet att påverka uppdraget som regeringen tilldelat er?
– Vi känner inte det, det är ett uppdrag som sätts av regering och beslutas av riksdagen.
Akademiska hus ligger under finansdepartementet. Arbetaren har sökt finansminister Elisabeth Svantesson, vars pressekreterare menar att fastighetsfrågorna ligger på finansmarknadsminister Niklas Wykman, vars pressekreterare i sin tur hänvisar tillbaka till finansministern.
