Tates berättelse om ett manligt offerskap har en stor dragningskraft i en tidsanda som påstår att alla kan lyckas. För att nå dessa unga män måste en vänster formulera andra berättelser som ger trovärdiga alternativ till känslan av underkastelse och vanmakt, skriver Martin Hansson.

Efter en träning gör två fotbollsspelare i MFF ett tecken med sina händer som förknippas med internetkändisen Andrew Tate. Efter en mindre storm på sociala medier så tillbakavisar de anklagelserna och säger att det handlar om en yoga-symbol.

Engelsmännen Andrew Tate och hans bror Tristan är sedan mer än ett halvår tillbaka misstänkta för våldtäkt, trafficking och för att ha skapat en kriminell organisation med syfte att utnyttja kvinnor. Dagen innan bilden togs på fotbollsspelarna så hävdes den husarrest som Andrew Tate och hans bror varit ålagda.

Oavsett hur det ligger till med MFF-spelarnas inställning till Tate, råder inga tvivel om att han slår an något hos en vilsen generation unga killar.

När bröderna blev släppta från husarresten så valde Tristan att bli intervjuad av den högerextrema programledaren Tucker Carlson på hans program Tucker on Twitter. Intervjun handlar till största del om att utmåla sin bror som ett offer och att det som hänt ingår i en konspiration som försöker tysta Andrew Tate.

Elon Musk delade Tate-intervjun

Historien känns igen. Anledningen till att Andrew Tate ska tystas är för att han är en vanlig arbetarkille från förorterna som tagit sig upp och lyckats. Det är det gamla vanliga. Andrew Tate är en obekväm sanningssägare i en tid av lögner. Vem som ligger bakom konspirationen hålls odefinierat men det är uppenbarligen mäktiga personer. Intervjun delades vidare av Elon Musk och visar de Tate-brödernas räckvidd på sociala medier.

Andrew Tate håller inte tillbaka. Kvinnor ska underkasta sig män. Kvinnor ska inte köra bil. Män ska stå på sina egna ben och vara starka. Pengar löser sig genom att fiffla och fixa.

Deras sanningar är ett kluster av självhjälp, gudstro, hypermaskulinitet och libertarianism. Det är svårt att få pusselbitarna att passa ihop. Att göra miljoner på pornografi och bedrägerier där man lurar män att skicka pengar till påhittade kvinnor. Röka, dricka och uppvisa en extravagant livsstil samtidigt som man förespråkar en märklig version av renlevnad och ordning. 

Andrew Tate håller inte tillbaka. Kvinnor ska underkasta sig män. Kvinnor ska inte köra bil. Män ska stå på sina egna ben och vara starka. Pengar löser sig genom att fiffla och fixa. Trots motsättningarna så är det lätt att förstå vad deras dragningskraft kommer ur. Den kraften är stor och märks bland en hel generation av unga män.

Stolthet i modernistiska politiska rörelser

Män mår skit och det ökar. Utbredningen av psykisk ohälsa bland unga män är stor och mörkertalet antas vara betydande. Forskningsrådet Forte visar i sin rapport att trots att kvinnor självrapporterar ångest och oro i större utsträckning så är pojkar och män kraftigt överrepresenterade i den psykiska ohälsans yttersta konsekvens: självmord. Män undviker att söka vård för sitt mående. Det står i konflikt med det maskulina idealet. Ensam är stark och mår man dåligt har man bara sig själv att skylla. Då passar budskapet från bröderna Tate bra in.

Det mesta är klassisk självhjälp. Älska dig själv. Kämpa på. Rör på dig. Du är bättre än vad du tror. Något sticker dock ut. 

I Tucker Carlssons intervju lägger Tristan Tate ut en lång harang om hur allt man kan vara stolt över tas bort. Att de odefinierade mörka krafterna vill ta bort stolthet. Enligt Tristan syns detta tydligast i England. Där det brittiska imperiet bespottas och hur det numera är skamfullt. Det binds ihop med feminismens kritik av manlighet och hur hela väst håller på att bli en grå sörja. Känslan av att berövas stolthet och heder. 

Dessa är inte endast centrala begrepp i manlighet utan också något som varit centralt i de modernistiska politiska rörelserna. Från den radikala nationalismen till den kommunistiska rörelsen har det varit viktigt att tillskriva sig själv heder, ära och att kommunicera stolthet över sig själv och sin historia.

Deras åsikter passar bra in i det högerextrema narrativet men det är ett misstag att tro att det endast är hos den växande rasiströrelsen som budskapet når fram. Många unga män känner en längtan efter att få vara något större och att få känna genuin stolthet över vad de åstadkommit. Många män känner sig berövade sin stolthet på grund av synliggörandet av patriarkala strukturer och de fördelar män haft genom historien. Det berövar dem känslan av att de uppnått sina framgångar på egen hand. Tate bildar på så sätt en ny berättelse. En berättelse där mannen är offer. 

Tate säger att det inte är ditt fel: Män är offer för en feminiserad samtid och behöver återupprättas. En annan kritik hade varit tvungen att kritisera strukturer som löper genom hela samhället.

Detta offerskap kan tyckas självmotsägande. Att man svårligen kan vara både offer och kräva att man ska vara dominant och stark. Men Tates offerideal rimmar väl med samtidens politiska horisonter. 

Alternativ till känslan av vanmakt

Vår samtid säger att alla kan lyckas. Den liberala kapitalistiska världsordningen står relativt ohotad. Ifall alla försöker kan de bli och få vad de vill. Gör du inte det är det ditt eget fel. Det Tate gör är att rikta om skulden och istället skapa en berättelse om offerskap. För misslyckas man trots att man stretar på måste det bero på att någon bryter mot spelets fulländade regler. Tate säger att det inte är ditt fel: Män är offer för en feminiserad samtid och behöver återupprättas. En annan kritik hade varit tvungen att kritisera strukturer som löper genom hela samhället. Det hade tvingat en att ställa frågor om genus och klass. Det hade krävt att man kritiserade helheten.

Då finns bara offerskapet kvar som förklaring. Det blir den enda positionen som berättigar att någon ställer krav. När du väl börjat identifiera dig med offerskapet så är det svårt att sluta för det skulle ta bort förklaringen till varför du inte når stjärnorna. Det skulle kräva att du ifrågasatte hela världsordningen.  

För att nå dessa unga män måste en vänster formulera andra berättelser som ger trovärdiga alternativ till känslan av underkastelse och vanmakt. Det kräver att vi öppnar upp en radikalt mycket större politisk horisont och strukturer inte bara identifieras som abstrakta problem, utan kopplas till både konkreta erfarenheter och möjliga lösningar. Lösningar som återigen kan göra människor till historiska aktörer med makt att erövra framtiden. 

Samtidens anda till trots är jag övertygad att det är möjligt att återigen skapa en framtidstro som inte kräver att man klättrar på andras ryggar och gör vad som helst för att skaffa sig rikedom i skuggan av miljardärerna.