I söndags samlades omkring 150 personer på Mynttorget i Stockholm för att protestera mot det nya lönegolvet för arbetstillstånd.
– Vi hoppas att människor ska förstå att vi inte bara är siffror, utan människor med drömmar och framtidsplaner, säger Ana Surguladze från föreningen Work Permit Holders.
“Jag är inte kriminell”, “ett höjt lönekrav splittrar familjer” och “rättvis behandling av alla arbetstagare”. Det var bara några av parollerna på de många plakaten i demonstrationen som hölls i Stockholm i helgen. Detta i protest mot det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandrare.
Omkring 150 personer samlades i solen på söndagen.
– Vi har symboliskt samlats här på Mynttorget utanför regeringskansliet. Därinne sitter nämligen politikerna som kan ändra beslutet, sade Ana Surguladze i mikrofonen på torget och fortsatte:
– Vi är många som bott här länge, arbetat hårt och betalat skatt. Vi förtjänar rättvis behandling.
Hon är företrädare för föreningen Work Permit Holders Association som sedan 2016 samlar migrantarbetare från tredjeland med arbetstillstånd i Sverige.
Regeringen presenterade lagförslaget om förhöjt lönegolv tillsammans med Sverigedemokraterna i maj. I promemorian föreslås att arbetskraftsinvandrare som kommer från länder utanför EU ska ha en lön som uppgår till minst 26 659 kronor för att få stanna i Sverige.
Det innebär att tusentals personer inom vissa branscher inte kommer att nå upp till inkomstkravet och därmed riskerar utvisning eller deportation.
I demonstrationen, som varade i tre timmar, deltog flera barnfamiljer. Ingen representant från de större facken i de berörda branscherna deltog.
På scenen talade framförallt migrantarbetare som berörs av lagen.
”Min dröm är att utvecklas och arbeta i Sverige”
Salma kom till Sverige från Bangladesh för ett och ett halvt år sedan. Hennes man arbetar på en indisk restaurang i Stockholm och själv läser hon en barnskötarutbildning på svenska i Tumba. Hon har precis blivit gravid och paret drömmer om en framtid i Sverige.
– Min dröm är att utvecklas och arbeta i Sverige. Men om min man inte får förlängt arbetstillstånd vet vi inte vad som väntar, säger hon.
Samas man tjänar endast 19 000 kronor i månaden, och kommer därför inte klara inkomstkravet.
En annan talare på demonstrationen var Rabeya Lisu från Bangladesh. Hon har bott i Sverige i fyra år och har två små barn, som också var på plats under protesten med handskrivna plakat.
Rabeya Lisu arbetar för tillfället 80 procent på ett av de större etablerade städföretagen i Stockholm, men tjänar endast 19 000 kronor i månaden.
– Det är ett tungt och slitsamt jobb. Även om jag gick upp i heltid skulle lönen ligga långt ifrån gränsen för inkomstkravet. Jag kämpar för mina barns framtid, som växt upp och går i skolan här, säger hon.
Lönegolvet slår mot kvinnor i serviceyrken
Lönegolvet riskerar särskilt att slå mot kvinnor i serviceyrken och har kritiserats av Diskrimineringsombudsmannen i ett remissvar. Myndigheten har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.
”Det förhöjda försörjningskravet innebär att kvinnor i högre grad än män kan komma att nekas arbetstillstånd eftersom medianinkomsten för kvinnor är lägre. DO anser att regeringen bör undvika att bidra till att öka den redan ojämna fördelningen mellan män och kvinnor som råder bland arbetskraftsinvandrare”, skriver Diskrimineringsombudsmannen i remissvaret den första juni.
Myndigheten efterlyser också en analys över hur kravet kommer att påverka kvinnor som blir gravida eller personer som har en funktionsnedsättning som medför en minskad arbetsförmåga.
Nils Boix-Vives är uppvuxen i Sverige, men har en partner från Georgien. Paret talade tillsammans på scenen.
– Man kan tro att den här lagen inte berör oss svenskar. Men vi är många som har vänner och familj från tredje land. Beslutet kommer splittra familjer och tvinga barn att resa till länder där de aldrig satt sin fot. Barn som vill fortsätta gå i skolan, dansa och spela fotboll men som tvingas bryta upp när deras föräldrar inte klarar inkomstkravet, säger han.
Nils Boix-Vives menar att lönegolvet kommer att få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden i stort.
Han tar upp ett exempel på ett ålderdomshem i Norrbotten, där 19 av 20 anställda har fått anställning genom arbetstillstånd.
– De här personerna kommer alla att bli utvisade, eftersom verksamheten inte kommer kunna höja lönerna. De kommer att stänga ned ålderdomshemmet. Därmed är det inte endast arbetskraftsinvandrare som blir påverkade av beslutet, utan också svenskar som har anhöriga som måste tas om hand, säger Nils Boix-Vives.
Följer inte svenska modellen
På plats var också Anton Hultberg, organisatör på fackföreningen SAC Syndikalisterna. Han menar att regeringens nya lag blir absurd i ljuset av den svenska modellen.
– För det första ska staten inte hålla på och bestämma minimilöner – det är inte så det fungerar i Sverige. För det andra – om arbetarna förväntas höja sina löner till över 26 000, så behöver de fackförbund som kan förhandla åt dem. LO-förbunden verkar ha stora problem med att organisera den här gruppen, säger Anton Hultberg.
Arbetaren enda media på plats
Trots den stora uppslutningen av demonstranter, var frånvaron av media påtaglig. Varken SVT eller större nyhetsmedia fanns på plats trots att de blivit tillfrågade. Arbetaren var den enda tidningen som rapporterade från demonstrationen.
Riksdagen ligger ett stenkast bort från Mynttorget, men inte heller några riksdagspolitiker närvarade.
Lagen ska börja gälla den första oktober i år och föreningen planerar fler demonstrationer under sommaren.
– Vi kommer att fortsätta sprida information i sociala medier och hoppas att människor ska förstå att vi inte bara är siffror, utan människor med drömmar och framtidsplaner. Vi har byggt ett liv i Sverige och vill stanna här, säger Ana Surguladze.
Se fler bilder från demonstrationen här:
