Nästan hela Janis Bekmanis högerhand sågades av i samband med en arbetsplatsolycka på ett bygge. Ord står mot ord och Arbetsmiljöverket och Polisen har lagt ned utredningen. För honom har livet vänts upp och ned. Foto: Vendela Engström

Handen kapades: ”Bemannings­­­bolaget bad mig ljuga om olyckan”

Janis Bekmanis högerhand sågades av till 80 procent i en arbetsplatsolycka. Handen gick att rädda, men han kan inte använda den längre. Nu har både Polisen och Arbetsmiljöverket avskrivit det som en olycka som Janis orsakat sig själv, utan att ens ha tagit kontakt med honom.

Arbetaren har tagit del av dokument där arbetsköparen uppger andra versioner än vad som lämnades till Arbetsmiljöverket och polisen.

När han vaknade upp på sjukhuset efter en 16 timmar lång operation var smärtan det enda han kunde tänka på.

– Min arm var gipsad och jag förstod inte riktigt vad som hade hänt, när jag vaknade till. Men jag kunde se mina fingrar och var glad att de fanns kvar. Men sen insåg jag att jag inte kunde röra på dem. Då fick jag panik, berättar Janis Bekmanis.

När Janis Bekmanis behövde pengar tvekade han inte på att ta anställning hos ett litauiskt bemanningsbolag. Han skulle över till Sverige för att arbeta som inhyrd personal på ett bygge. Men han hann bara jobba i två veckor innan han blev skadad.

Dagen då handen sågades av

Morgonen för olyckan, den sjätte september 2022 vaknade han som vanligt, drack en kopp te med två sockerbitar, ordnade med en macka och klädde på sig. Precis som han gjort den korta tid han befunnit sig i Sverige. Sedan körde han två andra byggarbetare från huset de bodde i till byggarbetsplatsen där jobbet fanns.

Vad som sedan skedde är omtvistat och versionerna om vad som hände går isär. Det som dock talar för det Janis Bekmanis uppger är det faktum att han är högerhänt, och då håller man i regel en såg med höger hand, vilket gör det svårt att såga sig i densamma.

Bild från olycksplatsen.

Enligt Janis Bekmanis var det tre personer på bygget dagen då olyckan inträffade. En av dem, låt oss kalla honom Oleg, och Janis var på samma våning för att såga. Den andre befann sig på våningen under.

– Jag höll i en träbräda som skulle sågas till på längden. Eftersom träbitarna var ganska långa och någon behövde hålla i dem för att de inte skulle flyga iväg, gjorde jag det. Jag stod bakom kollegan som sågade när sågen slant och kapade min hand, säger Janis Bekmanis.

Han menar också att kollegan som höll i sågen inte var i skick att arbeta.

– Personen som sågade var full och inte uppmärksam på att sågen ”hoppade” ur sitt spår och kom allt närmre min hand. Han slant och min hand kom emellan och kapades.

Olyckan skylls på Janis

Janis Bekmanis transporterades akut till Södersjukhuset i Stockholm.

I brottsanmälan som upprättas samma dag som olyckan står att han sågat sig själv i handen. Även i Arbetsmiljöverkets slutsatser går den versionen igen. Den 28 september besöker Arbetsmiljöverket arbetsplatsen och på en förfrågan från polisen skriver de efter besöket att de inte kommer att göra någon åtalsanmälan:

”AT frångick instruktioner som var lämnade för arbetsuppgiften, brister i bolagets arbetsmiljöarbete bedöms inte ha orsakat olyckan”, står det i dokumentet.

Det var en fjärde person, arbetsledaren på Panton Construction, som berättar till Arbetsmiljöverket hur olyckan gick till:

”En arbetstagare skulle klyva en bräda med hjälp av en cirkelsåg, sågbladet kom emot handen av okänd anledning vilket resulterade i att han sågade sig i handen och började blöda kraftigt.”

Han har även angivit sig som vittne till Polisen. Trots att han, enligt Janis och Oleg, inte var på plats.

– Det var bara vi där, för i helvete, säger Oleg till Janis i ett inspelat samtal som Arbetaren tagit del av.

Efter olyckan har Oleg sagt upp sig från företaget och flyttat tillbaka till Lettland. Samtalet mellan honom och Janis bekräftar Janis version av olyckan.

– Det var så det var. En av oss tittade inte och en tänkte inte, säger Oleg.

Handen går inte att använda efter olyckan. Foto: Vendela Engström

I dokument som Arbetaren tagit fram uppger företrädare från huvudentreprenören, Panton Construction, bemanningsföretaget Enversa, där Janis var anställd och underentreprenören Jouzas Tentris handelsbolag, som var ansvarig för arbetsplatsen, andra versioner än den som låg till grund för Arbetsmiljöverkets beslut att inte göra åtalsanmälan.

När Panton och Jouzas Tentris handelsbolag den 12 oktober lämnar in sin utredning till Arbetsmiljöverket återkommer i stället en version som mer liknar den Janis berättar om. De skriver:

”2 timmar in på arbetsdagen tar den skadade arbetstagaren tillsammans med en annan arbetstagare ett beslut om att kapa en träregel längsmed långsidan. Verktyget de använder är en handhållen cirkelsåg. Den ena arbetstagaren fastnar troligen med maskinen vilket resulterade i att han slant med verktyget.”

Olika versioner av arbetsplatsolyckan

I ett annat dokument som Arbetaren tagit del av ser man att Janis Bekmanis litauiska arbetsköpare, bemanningsbolaget Enversa, har skickat dokument till Försäkringskassan där de skriver att de var två som sågade när olyckan skedde. De skriver:

”A colleague cut the board with a circle saw. Janis held the board. The saw stall jumped and cut off Janis hand.”

Historierna går alltså emot det som Arbetsmiljöverket angav när man beslutade att inte göra åtalsanmälan om arbetsmiljöbrott.

Efter olyckan har Janis Bekmanis inte någon rörlighet i fyra av hans fem fingrar. Han är högerhänt också måste nu lära sig använda vänsterhanden. Foto: Vendela Engström

Janis Bekmanis är besviken över att varken polis eller Arbetsmiljöverket kontaktat honom. Han ringde till polisen på 114 14 när han låg inne på sjukhuset för att ta reda på vad som händer i ärendet och fick då veta att hans ärende var nedlagt.

– När jag vaknade upp och fick veta att de ljög om vad som hänt, ringde jag polisen. De sa att de inte kunde göra något i efterhand, möjligheten för att göra ett utandningsprov var försent. Och de sa att det var en olycka och inte ett brott. När jag vaknade upp på sjukhuset hade jag ingen aning om att det skulle bli så här, att ingen skulle tro på mig och att alla ljuger, säger Janis Bekmanis.

”Säg att det var du som höll i sågen””

Janis och Oleg är inte anställda av Panton Construction, som egentligen bara har ansvar för arbetsmiljö kopplat till verktyg och maskiner på bygget. Panton har tagit in byggpersonal via Juozas Tentris handelsbolag och är de som bär på personalansvaret. De har i sin tur tagit in arbetskraft från det litauiska bemanningsbolaget Enversa.

Janis berättar även att en jurist på Enversa bad honom att ljuga för polisen om vad som skett.

”Om någon frågar, säg att det var du som höll i sågen”, berättar Janis att juristen uppmanat honom till.

Arbetaren har försökt nå juristen ett flertal gånger utan framgång.

Trots att Enversa tidigare skickat in ett dokument till Försäkringskassan där det står att en kollega råkade skära av Janis hand, skriver bolaget såhär till Arbetsmiljöverket den 16 december:

”Based on the collected documents and the conclusions of specialists, the victim himself is to blame for the accident. (How disappointing it would be not to admit it).”

– Det är oerhört sorgligt och allvarligt att ett bolag som skickar ut människor för att jobba i hela Europa ljuger när en olycka inträffar, säger Emil Boss förhandlingssekreterare i Stockholms LS av SAC, som Janis Bekmanis gick med i efter olyckan.

Varför tror du att företaget håller fast vid den här versionen?

Emil Boss
Emil Boss. Foto: Axel Green

– Jag får intrycket att de är oroliga för att olyckan ska skapa problem med svenska myndigheter. I stället undviker de arbetsmiljöansvaret och skyller allt på den drabbade, säger Emil Boss.

När Arbetaren ringer Arbetsmiljöverket menar de att deras roll är endast att samtala med arbetsköparna och se till så att de följer rätt arbetsmiljöregler som finns. Anette Wendel är sektionschef på Arbetsmiljöverket Öst och den som varit ansvarig för utredningen. Till Arbetaren säger hon att arbetet med arbetsplatsolyckor är svåra att utreda.

– Vi tittar på om det ska åtalsanmälas från vår sida. Vi avgör om vi vill lämna in en åtalsanmälan och det innebär inte att polisen måste göra detta. Viktigt att det framgår att Arbetsmiljöverket inte är de som ser till att det blir åtal utan vi talar om ifall vi kan se att man brustit i att följa Arbetsmiljölagen eller någon av föreskrifterna, säger Anette Wendel.

”Döljer att en person arbetat full på bygget”

Arbetaren har pratat med Jouzas Tentris, som hade personalansvar på platsen. Även han håller fast vid att Janis ska ha orsakat skadan själv.

– Så som jag förstår det var det Janis som höll i sågen och som orsakade olyckan. Men jag har hört flera versioner och jag kan inte avgöra vad som är sant, säger Juozas Tentris.

Janis menar även att Juozas Tentris var medveten om Olegs alkoholproblem och att han varit full på bygget.

– Om det som Janis berättar stämmer har Juozas brustit i personalansvaret. Det vill de kanske inte ge sken av till Arbetsmiljöverket. Janis bodde i förläggning med personen som kapade hans hand och han menar att den personen var berusad varje dag och att deras chef var väl medveten om det, men inte tog till tillräckliga åtgärder. Hade det här bara hänt av en olyckshändelse hade de inte haft incitament att ljuga. Här vill de dölja för Arbetsmiljöverket att det varit en person som arbetat full på bygget, utan att de gjort någonting, säger Emil Boss.

Men anklagelserna stämmer inte, menar Juozas.

– Jag har inte en alkoholmätare så hur ska jag veta om någon är full på jobbet? Dessutom förhörde polisen Oleg efter olyckan och de sa inget om att han var alkoholpåverkad, säger han.

Janis Bekmanis framtidsutsikter har påverkats dramatiskt av olyckan.

– Jag är väldigt ledsen. De första tre månaderna kämpade jag verkligen med att försöka förstå hur jag ska ta mig vidare. Hur ska jag överleva nu? Innan var jag en glad kille. Inte deprimerad utan mer positivt inställd till livet. Men nu känner jag bara sorg.

Janis Bekmanis. Foto: Vendela Engström

Tårar börjar rinna ner för hans kinder. Han är tagen av situationen han befinner sig i och försöker förklara den outhärdliga smärtan han kämpar med efter olyckan. Eftersom Janis Bekmanis inte har någon rörlighet i fyra av hans fem fingrar, måste han lära sig att använda vänsterhanden som inte är den hand han använder annars.

Trots smärtan och den traumatiska upplevelsen från olyckan tänker han inte ge upp. Han har planer på att jobba med reklam framöver.

– Det var min plan från början. Att komma hit och jobba, spara mina pengar och sedan starta ett it-företag i Lettland, säger Janis Bekmanis.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Forum Noden Röster från rörelserna
Ett nytt diskussionsforum för vänstern har lanserats: Noden forum. Foto: Annika Byrde/TT, Skärmdump. Montage: Arbetaren

Nytt internetforum för vänstern: ”Behövs en mötesplats för diskussion”

På några dagar har det nya internetforumet Noden samlat ihop över 150 medlemmar som skapat lite mer än 500 inlägg. Vilka ligger bakom det och varför behövs ett nytt forum för vänstern?

Ni beskriver Noden forum som vänsterns nya mötesplats på nätet. Berätta mer, vad är tanken med forumet och hur kommer det fungera?

– Vi tror att det behövs en mötesplats där saker kan diskuteras i lugn och ro och inte försvinna direkt i sociala medie-flöden. Nu finns det en mötesplats men det är upp till användarna att möblera den.

Vilka är ni som startar upp det?

– En insatsstyrka med handplockade medlemmar som alla brinner för en stark rörelse. Redo att fylla forumet med intressanta ämnen, hålla rent och bidra till en kamratlig stämning.

Är forumet kopplat till Radio Noden?

– Vi har kopplat ihop forumet med Radio Noden för att det är en grym infrastruktur. Och så slapp vi hitta på ett nytt namn. Ingen kan ana hur många usla namn vi kom på innan.

Varför behöver den radikala vänstern ett nytt internetforum?

– Vi själva behövde det nog för att kunna snacka saker med likasinnade. Det senaste året har vi åkt runt och pratat med många kamrater och många har saknat något liknande. Om vänstern i allmänhet tänker likadant lär vi ju märka.

Vilka hoppas ni kommer hitta dit?

– Gamla rävar och unga lejon. Förhoppningsvis några som också mest är nyfikna på att organisera sig. Men vi skulle gärna se att klimatrörelsen också hittade forumet.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Bildmontage: I förgrunden förhandlaren Daniel Jonzon från Linköpings LS. I bakgrunden Trädgårdstorget torg i Linköping
– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon. Foto: Toivo Jokkala, Fredrik Sandberg / TT. Montage: Arbetaen

Nu satsar fler lokala fack på migrant­organisering

Både i Linköping och i Göteborg satsar nu syndikalistiska fackföreningar på att organisera arbetare med migrantbakgrund.

I Göteborg har man precis genomfört ett flerspråkigt möte för migrantarbetare och i Linköping har man redan vunnit flera fall.

Daniel Johanzon, förhandlare för Linköpings LS, berättar att de har jobbat med flera fall både inom jordbruksektorn, frisörbranschen och på byggarbetsplatser.

– Vi hade bland annat ett fall på ett bygge där en medlem blev uppsagd, men där vi lyckades förhandla fram ett skadestånd för felaktig uppsägning och att medlemmen skulle få betalt för den tid han faktiskt jobbat.

För varje liten seger berättar Daniel Johanzon har det trillat in fler och fler medlemmar med migrantbakgrund i Linköpings LS.

– Som LS har vi växt det senaste året och jag tycker det är jättesporrande. 

– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon.

Flerspråkiga möten för arbetare i Göteborg

I Göteborg anordnades det nyligen ett möte för migrantarbetare på ryska och ukrainska där organisatörer från Stockholms LS deltog.

I en artikel i SAC:s medlemstidning syndikalisten berättar Alex Bohlin från Göteborgs LS:

– På sikt hoppas och tror jag att vi kan stötta medlemmar till att organisera och hjälpa varandra, särskilt personer inom samma bransch och på samma arbetsplatser.

– Göteborgs LS får genom de här mötena förhoppningsvis även möjlighet att kunna se inom vilka branscher i Göteborg med omnejd som många migranter arbetar och antagligen utnyttjas och var vi kan hjälpa till att organisera arbetare.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Vänsterpartisten Mohamed Ali och Silas Aliki.
”Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer”, skriver Silas Aliki. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Lo River Lööf

Silas Aliki:
Tidöstyret är inte över

”Tiden efter den mest rasistiska valrörelse Sverige haft i modern tid har, föga förvånande, även den präglats av rasism. Drevet mot den vänsterpartistiske ledamoten Mohamed Abdukardir Ali, som tog sig in i riksdagen med personkryss, är en berättelse om hur högerns världsbild totalt dominerar vårt offentliga samtal”, skriver Silas Aliki.

Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer. Det lilla styrkeprov från jordens fördömda som inkryssandet av honom i riksdagen utgör är tillräckligt för att trigga både anonyma trollkonton och namnkunniga opinionsbildare till höger. 

Samtidigt pågår fortfarande Tidös paradigmskifte, som bara syftat till att ge samma rasistiska kapitalism mer muskler, i bakgrunden. Den extrainkallade riksdagen röstade under sommaren igenom enorma reformer som nu trätt i kraft och börjar få effekt. Nyligen fick jag ett mejl från en lokalradioreporter som undrade varför en åklagare i den lokala tingsrätten begärt en person utvisad. Det rörde sig bara om misstanke om ett mindre bidragsbrott, varför?

Utvisningar kan sexfaldigas

Jag tvingas svara att det beror på ny lagstiftning som trätt i kraft den 1 september i år, där åklagare gjorts skyldiga att alltid lägga till ett yrkande om utvisning, om de gör bedömningen att målet kan leda till att den tilltalade döms till en strängare påföljd än böter. Tidöregeringens förhoppning om att regeländringen ska sexfaldiga antalet utvisningar kanske är i överkant, men i praktiken innebär den att en dom för rattfylla eller flera fall av ringa narkotikabrott kan innebära deportation.

Till detta ska läggas den så kallade straffreformen, där riksdagen bland annat höjde straffen för närmare 50 olika brott och tog bort regeln om att annan påföljd än fängelse ska väljas om det är möjligt. Reformen beräknas leda till 16 000 fler utdömda fängelseår de kommande tio åren och öka antalet människor i fängelse till 40 000. Riksdagen röstade under sommaren även igenom förändringar i försörjningskravet för anhöriginvandring, som kommer att öka antalet så kallade tonårsutvisningar kraftigt.

Sossarna röstade för många av Tidös förslag

Lagstiftning är, även i Tidöregeringens antidemokratiska expressfart, ett långsamt verktyg. Det kommer att dröja månader och år innan ändringarna slagit igenom så pass att allmänheten märker det i sin vardag. När kollegor, klasskompisar och vänner som levt hela sina liv i Sverige utvisas för småsaker och anhöriga som döms för brott inte längre får vård utan enbart straff kommer sannolikt en motreaktion. Men de partier som nu vunnit valet känner redan till konsekvenserna. Socialdemokraterna röstade i den absoluta majoriteten av fallen dessutom för att införa dem. 

Det är i ljuset av allt detta drevet mot Abdukardir Ali måste ses. Om den parlamentariska vänstern inte förmår riva upp dessa klasslagar, denna institutionaliserade rasism, finns inget existensberättigande kvar. Det åligger dessutom oss som bor i det här landet att göra våra röster hörda, om vi inte vill att den här politiken ska genomföras i vårt namn. Att en enda av folket inkryssad ledamot kan dra igång så mycket rädsla och reaktion från makten är en indikation på vad vi kan göra om fler av oss organiserar oss som och med Mohammed Abdukardir Ali.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
En lotsbåt och ett fartyg från Kustbevakningen på plats vid det 130 meter långa fartyget BBC Lagos
Fartyget i bild har inget att göra med domen. Foto: Johan Nilsson / TT

Lotsarnas arbete i Marstrand stoppas efter dom  

Lotsarnas arbete i Marstrand pausas efter veckans dom, då en lots fälldes för den uppmärksammade dödsolyckan på Tjörn i juli. 

Den 28 juli kolliderade ett fraktfartyget Misje Verde med en fritidsbåt utanför Tjörn. En mamma och dotter ombord på båten omkom, medan pappan och sonen klarade sig. 

I veckan dömdes Göteborgs tingsrätt kaptenen och lotsen för vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i sjötrafik.

Kaptenen får villkorlig dom, och lotsen villkorlig dom med dagsböter. Båda har nekat till brott.

– Det vi försöker ta reda på nu är hur många i arbetsgruppen som mår så pass dåligt att de behöver bli sjukskrivna och vår förhoppning är att de som mår bra ska kunna återgå till arbete snart, säger Björn Alverfeldt, presstalesperson på Sjöfartsverket till Svt.

Lots och kapten nekar till brott

Enligt lotsens advokat har allt för stort ansvar lagts på lotsen och han har till Svt sagt att de kommer att överklaga domen. Han hävdar att det inte är lotsen som ska ha ansvar för utkik.

– Det är fartygschefen som har ansvar för utkik, inte lotsen, säger Thomas Håkansson, lotsens försvarare till Svt.

Kaptenens försvarare håller inte med:

– Det synes vara praxis i svenska farvatten att lotsen tar över manövrering och styrning av fartyget, men då får man ta ansvar för det också, säger Taavi Tuula som är kaptenens försvarare, till Svt.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Israel rullstolrar för barn Gaza
Trots ”vapenvilan” dödar den israeliska militären i snitt ett barn om dagen inne i Gaza. Foto: Abdel Kareem Hana/TT och Oded Balilty/TT

Israels blockad: Inga rullstolar till barnen i Gaza

Trots det humanitära katastrofläget vägrar Israel fortfarande släppa in rullstolar avsedda för barn i Gaza. Det rapporterar nu den australiensiska public service-kanalen ABC News.

Splitter- och skottskador, amputerade ben och söndertrasade kroppar. Enligt FN-organet Unicef har över 11 000 barn i Gaza drabbats av livsförändrade skador till följd av Israels bombningar. Trots det blockeras fortfarande en leverans av 900 specialdesignade rullstolar av de israeliska myndigheterna, avslöjar ABC News.

Rullstolarna, skänkta av bland annat hjälporganisationen Kids on Wheels Alliance, anlände till Jordanien redan vintern 2025 men har sedan dess inte släppts in i Gaza.

Över 20 000 palestinska barn döda

Israel menar, enligt ABC News, att rullstolorna kan ha ”dubbla användningsområden”.

Rullstolarna är specialdesignade för att klara svår terräng, som exempelvis rasmassorna inne i det sönderbombade landskapet, och dessutom byggda för att kunna justeras i takt med att barn växer.

Vid sidan av de många svårt skadade uppskattas över 20 000 barn ha dödats av den israeliska militären sedan oktober 2023. Trots den så kallade ”vapenvilan” som trädde för ett år sedan har FN och andra människorättsorganisationer rapporterat om att ett barn om dagen dödats inne i Gaza sedan dess.

Publicerad Uppdaterad
4 dagar sedan
Håkan Gustafsson om SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby utanför Stockholm. Foto: Mika Johnsson Kaster, Jesper Sandström Wikipedia, Skärmdumpar, SvD, Aftonbladet.

Stora luckor i SvD:s och Aftonbladets rapportering om kvinnorna i Husby

”SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby grundas på anonyma vittnesmål och anklagelser som de utpekade inte verkar ha fått bemöta. Det är en journalistik under all kritik som misstänkliggör grupper av människor baserat på etniskt ursprung”, skriver Håkan Gustafsson.

Förra veckan gick SvD:s ledarskribent Peter Wennblad ut med uppgifter om att fler än hundra eritreanska kvinnor ska ha förtidsröstat i grupp, instruerade av två präster.

”Mer än hundra eritreanska kvinnor kommer i grupp för att förtidsrösta på medborgarkontoret i Husby. De har sällskap av två präster från sin församling. Alla röstar på samma parti, och kryssar samma kandidat. Prästerna instruerar kvinnorna hur de ska göra”, skriver Peter Wennblad i ledartexten.

Uppgifterna ska enligt honom komma från samtal han haft med flera valförrättare i Järvaområdet, men hur många vittnen det handlar om får vi inte veta.

Dagen efter intervjuade Aftonbladet två vittnen till händelsen. Ett av vittnena skriver i ett sms till Aftonbladet:

”Det dök upp minst 100 jag skulle snarare säga 150. Mestadels äldre damer från Eritrea som varit i den närbelägna kyrkan. Ytterst få, skulle säga 3-4 av dom yngre kunde lite svenska.”

I både Aftonbladet och SvD är vittnena till händelsen anonyma.

Deras enda brott verkar vara att de har röstat

Av artiklarna att döma verkar varken SvD:s Peter Wennblad eller Aftonbladet ens ha sökt några av de 100 till 150 kvinnorna eller prästerna, via till exempel församlingen.

Den här typen av dramatiska och spektakulära uppgifter riskerar att misskreditera en stor grupp människor på en etnisk och religiös grund. Det enda vi får veta är deras potentiella bakgrund och att de eventuellt tillhör en församling – samtidigt som de utpekas som del av valpåverkan och valfusk.

Men deras enda brott tycks vara att de har röstat, och allt på grundval av anonyma vittnen.

Händelsen verkar inte ha tagits upp av någon av de incidentrapporter som valarbetare enligt lag sedan 2026 är skyldiga att upprätta. Enligt Svt:s uppgifter från chefen för valnämndens kansli, Eva Debels, stämmer anklagelserna inte överens med de uppgifter som de samlat in under förtidsröstningen.

Den polisanmälan som valnämndens kansli har upprättat baserar sig nämligen inte på de uppgifter som de har samlat in under förtidsröstningen – utan på Peter Wennblads anonyma uppgifter.

Vem gjorde vad, var, när och varför?

Självklart ska medier undersöka röstfusk och valpåverkan oavsett om det sker i Husby, Falun eller i Norrbotten. Men bra journalistik måste ställa frågor och söka svar från flera källor. Speciellt när det kommer till den här typen av allvarliga anklagelser.

Varken i Aftonbladet eller i SvD får vi veta när den här händelsen skulle ha ägt rum, bara att det ska ha skett någon gång under förtidsröstningen.

Och här uppstår problemet när medier glömmer journalistikens viktigaste frågor: Vem gjorde vad, var, när, hur och varför?

En tidning som har gjort grundjobbet och som är värd att uppmärksamma är Nyhetsbyrån i Järva som i måndags gav sig ut i Rinkeby för att ställa frågor om valet och röstfusk direkt till dem som faktiskt röstade.

Publicerad Uppdaterad
4 dagar sedan
Dödsolycka Helsingborg, Väla Södra
Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser. Foto: Johan Nilsson/TT

Klämd till döds under truck i Helsingborg

En man i 40-årsåldern klämdes under tisdagseftermiddagen till döds under en truck vid ett industriområde i södra Helsingborg. Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser.

Det var strax efter klockan 14 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten i Helsingborg. Mannen ska då av oklar anledning fått en vältande truck över sig inne på handels- och industriområdet Väla Södra. Han fördes akut till sjukhus med svåra skador.

Senare under kvällen bekräftade polisen att han omkommit och att de påbörjat en utredning om vållande till annans död och arbetsmiljöbrott.

Hittills i år har mins 22 personer omkommit i arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad Uppdaterad
4 dagar sedan
Lena Nyberg och Sanningskommissionen för det samiska folket
Lena Nyberg är ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket och hon kräver nu en lång rad konkreta åtgärder från den svenska regeringen. Foto: Per Danielsson/TT

Kravet på staten: ”Be samerna om ursäkt”

Erkänn ansvar för historiska oförrätter och kompensera för konsekvenserna. Det är uppmaningen från Sanningskommissionen för det samiska folket till den svenska staten.

Den statliga utredningen som tillsattes av regeringen 2021 har under de senaste åren kartlagt och granskat hur den svenska staten behandlat samerna genom historien. Under onsdagen presenterades slutbetänkandet och domen är lika hård som tydlig: Be om ursäkt och betala för konsekvenserna.

– Vi har gått igenom hur beslut som fattats av staten och Svenska Kyrkan påverkat den samiska minoriteten. Nu vill vi se en ursäkt för de övergrepp och kränkningar som skett, säger Lena Nyberg som är ordförande för Sanningskommissionen, till Arbetaren.

Det handlar bland annat om markstölder, tvångsförflyttningar och omfattande diskriminering som satt djupa spår i stora delar av den samiska befolkningen i Sverige. I utredningens slutrapport beskrivs konsekvenserna av den svenska statens politik som ”förödande”.

Vill se nationell försoningsprocess

Sanningskommissionens slutrapport lämnades över till regeringen på onsdagen. Foto: Per Danielsson/TT

Nu kräver Sanningskommissionen därför att regeringen agerar.

Bland annat vill de se ett särskilt center för upprättelse och försoning. Det här för att sprida kunskap om övergreppen som pågått i århundraden.

– Förutom det behövs också en lång rad konkreta åtgärder för att möta alla andra oförätter. Samer i dag drabbas fortfarande av hat och hot och därför krävs det att den svenska regeringen mer aktivt börjar arbeta för de mänskliga rättigheterna, säger Lena Nyberg.

Hon och kommissionen vill också se en nationell försoningsprocess samt stärkt samiskt inflytande när det kommer till frågor som rör exempelvis gruv- och vindkraft.

Rapporten överlämnades under onsdagen till kulturminister Parisa Liljestrand i samband med presentationen av den vid Mittuniversitetet i Östersund.

Publicerad Uppdaterad
4 dagar sedan
Right Liveliehood 2026
Timnit Gebru och Zakithi Sibandze från organisationen Rural Women's Assembly och den georgiska människorättsaktivisten Tamar Oniani är några av årets pristagare. Foto: Right Livelihood

Det alternativa fredspriset: Här är årets vinnare

Kampen mot patriarkalt våld, auktoritära styren och en allt mer okontrollerad AI-utveckling. Det är temat på årets Livelihood-pristagare som presenterades under onsdagsmorgonen.

– Ett system byggt för att tjäna ett fåtal kommer aldrig att hålla. I år hedrar vi kvinnor som vägrar att vänta på tillåtelse. De skriver om reglerna som auktoritära och patriarkala ledare samt Silicon Valleys mäktigaste män tagit för givet att de fick skriva själva, säger Ole von Uexkull, verkställande direktör för Right Livelihood i ett uttalande.

Det prestigefyllda så kallade alternativa Nobelpriset har i över 45 år delats ut till människor och organisationer som leder väg för en mer rättvis och hållbar värld. Pristagarna garanteras livslångt stöd i sin kamp och uppmärksammas varje år i stora internationella medier. 

På onsdagsmorgonen tillkännagavs vinnarna av 2026 års Right Livelihood-pris vid en presentation i Stockholm med följande motiveringar:

Jalila Haider. Foto: Right Livelihood

Jalila Haider. Som den första kvinnliga advokaten från den hazariska minoriteten i Pakistan kämpar hon mot etnisk, statlig och patriarkal förföljelse, driven av övertygelsen att ingen människa är illegal.

Rural Women’s Assembly. Organiserar kvinnor på landsbygden i södra Afrika. Enligt juryn ”i en förenad kraft som försvarar land, fröer och kroppslig autonomi mot företags och patriarkala strukturers övertygande”.

Nona Kurdovanidze och Tamar Oniani från Georgian Young Lawyers’ Association kämpar för demokrati och mot auktoritär repression. Foto: Right Livelihood

Georgian Young Lawyers’ Association, GYLA. Människorättsorganisation av frivilliga jurister som kämpar för demokrati och medborgerlig makt inför ”auktoritär repression” i Georgien.

Timnit Gebru. Amerikansk forskare inom artificiell intelligens. Enligt juryn utmanar hon maktkoncentrationen inom AI och banar väg för digital teknologi som är rotad i rättvisa, levd erfarenhet och mänsklig handlingskraft.

Publicerad Uppdaterad
4 dagar sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i Arbetaren. Foto: Wikimedia Commons. Montage: Arbetaren

Veckovers: I skenet

Jag halvligger i soffan.
Vardagsrumskvällen är sen.
Mitt ansikte och två andras
upplysta av tre telefoners sken.

Arbetsdagen egentligen slut
men jag öppnar och läser ett mejl.
Kan inte motstå att gå in och kolla
hur många gillar mig?

Min dotter längtar efter luren
fastän hon inte fyllt två
hade hon lärt sig exakt vad den var
långt innan hon lärde sig gå.

Allting jag älskar blir content
och jag älskar det mindre därför
men jag är ungefär som alla andra
och gör ungefär som dom gör.

Jag minns vagt andra sätt att bete sig.
Att på gott eller ont hitta på
något med den eller vad
som råkade finnas där just då.

Det var lättare att tro på något eget.
Att behålla vår egen illusion.
Nu när alla illusioner är deras
återstår väl bara tappa tron.

Rädsla äter upp hjärnorna.
Den förvandlas till politik.
Skärmen visar mig alla fienderna.
Såna måste förvandlas till lik.

Vem önskade sig det här livet?
Jag vet nog ingen alls.
Ändå sitter alla jag känner
med Zuckerbergs kniv mot sin hals.

Det känns som jag sitter i fängelse
men även såna har sina vägar ut.
Detta köttätande nätcasino
var någonstans finns dess slut?

Hur gör jag för att inte spela med?
Hjärtat svider och ömmar.
Snälla säg hur jag får ett slut
på reklaminslagen i mina drömmar.

Jag tar dottern till havet en regnig dag.
Vi kastar småsten i böljan den grå
och jag knäpper inte ett endaste kort.
Det här ska dom fan inte få.

Publicerad Uppdaterad