Ubers skräddarsydda giglag, som slutligt skulle låsa fast gig-jobbare som oberoende konsulter, har gått i baklås. Nu slår Högsta delstatsdomstolen i Kalifornien fast att lagen, genom att bland annat förbjuda kollektivavtalsförhandling, strider mot konstitutionen och därför inte kan tillämpas.

De över 200 miljoner dollar som en rad gigföretag, däribland Uber, spenderade för att i Kalifornien få igenom sin lag som slutligt klassar gigjobbare som oberoende konsulter, kan ha varit pengar i sjön. På fredagen ogiltigförklarades giglagen av Högsta domstolen i delstaten. Enligt domen innebär lagen ett förbud mot kollektivavtalsförhandlingar, något som inte bara strider mot konstitutionen, utan också varit vilseledande för de röstande i den folkomröstning som föregick lagen. 

”Det tycks enbart försvara företagens ekonomiska intressen i att ha en splittrad och fackligt oorganiserad arbetskraft. Det var inte ett uttalat mål med lagstiftningen”, skriver domaren Frank Roesch, domare i Kaliforniens Högsta domstol.

Domslutet vänder upp och ned på situationen för gigföretagen i delstaten. Giglagen, som gick under namnet “proposition 22”, kom som ett svar på tidigare antagen lagstiftning som istället slog fast att alla gigjobbare ska betraktas som anställda. I och med ogiltigförklarandet återfår nu den äldre lagen, AB5, sin laga kraft även för gig-förare. Internationella fackförbundet för anställda i servicesektorn, SEIU, som tillsammans med flera förare överklagat giglagen, tar emot domen med jubel. 

– De försökte öka sina vinster genom att underminera demokratin och konstitutionen. I två år har förare sagt att demokrati inte kan säljas. Dagens dom visar att de hade rätt, sager Bob Schoonover, ordförande för SEIU:s kalifornienavdelning i ett pressmeddelande. 

Att gigjobbare ska klassas som anställda och gigföretag som arbetsköpare är en fråga som drivs av förare och fackliga organisationer runt om i världen. En av anledningarna är att det då blir lättare att garantera rättigheter såsom sjukersättning, lägstalöner och facklig organisering för den som utför tjänsten. På flera ställen har det också varit framgångsrikt, såsom i Storbritannien och Kanada.

Men för de renodlade gigföretagen är just avsaknaden av arbetsköparansvar central för affärsmodellen. Kalifornien är födelseplats för flera multinationella gigföretag, däribland Uber. 2019 klubbades lag AB5 igenom, som slog fast att gigarbetare var att betraktas som anställda med rätt till bland annat sjuklön. Men företagen slog tillbaka. Med en budget på 225 miljoner dollar tog ett nätverk av gigföretag, däribland Uber, Lyft och DoorDash, fram ett skräddarsytt lagförslag som undantar just förare för app-baserade taxitjänster. Det så kallade proposition 22 röstades sedan igenom i en folkomröstning med 58 procent för efter en intensiv kampanj.

Den lyckade kampanjen och modellen där gigföretagen ger förarna viss rätt till förmåner, men cementerar förarnas roll som icke anställda oberoende konsulter, har Uber lovat sprida i alla de länder de är verksamma. Som Arbetaren tidigare rapporterat om är det också utgångspunkten för företagets lobbyism gentemot EU. 

Ubers talesperson i USA, Noah Edwardsen, kritiserade domstolens ogiltigförklarande och anklagade rätten för att ”ignorera den överväldigande majoriteten av Kaliforniens väljare” och kallade domslutet för både ologiskt och olagligt. 

– Vi kommer att överklaga och vi förväntar oss att vinna, sade Noah Edwardsen i ett uttalande, rapporterar flera amerikanska medier.