Inom Sveriges vanligaste yrke är det också vanligast att bli sjukskriven, att vara osäkert anställd, samt att vara kvinna. Ja, självklart hänger det ihop.
Vanligt folk. Vilka är det? Det undersöker P1:s Mia Blomgren i radioserien Vanligt folk, som ingår i samma serie som hennes tidigare Akademikerjävlar och De kallar oss white trash. Det är bra lyssning, så som det ofta blir när människor får prata och resonera fritt. Människor som inte uttalar sig utifrån en position som experter eller åsiktsmaskiner. Vilka menar man när man säger vanligt folk? Hur är vanligt folk? Samtalen spretar. Men vi kan också gå till statistiken. Under vilka förutsättningar lever och arbetar vanligt folk?
Jag läser i Katalys stora klassrapport Klass i Sverige, som släpptes förra veckan, att undersköterska eller vårdbiträde inom äldreomsorgen är Sveriges vanligaste yrke. På äldreboenden och inom hemtjänst och hemsjukvård. De finns i varenda liten ort över hela landet, det finns ingenstans de inte behövs. Och behoven kommer att bli större. En eftertraktad grupp alltså? Hjälteförklarad efter pandmiåret?
Samtidigt.
På Sveriges vanligaste jobb är det vanligt att vara osäkert anställd.
I kommunal sektor är äldreomsorgens personal sjuka dubbelt så mycket som snittet varje år, enligt en kartläggning Socialstyrelsen gjorde 2020.
I kapitlet Arbetarrörelsens blinda fläck, i Klass i Sverige, beskriver Elinor Odeberg, hur tillfälliga anställningar är som allra vanligast bland vårdbiträden. Sex av tio har osäkra anställningar. För undersköterskorna på Sveriges vanligaste jobb ser det dock avsevärt bättre ut och utvecklingen har gått mot en betydligt högre andel fasta anställda.
På Sveriges vanligaste jobb är vidare det väldigt vanligt att man sjukskrivs.
Till och med vanligast i Sverige när det kommer till psykiatriska diagnoser, som exempelvis utmattningsdepression. I kommunal sektor är äldreomsorgens personal sjuka dubbelt så mycket som snittet varje år, enligt en kartläggning Socialstyrelsen gjorde 2020.
På Sveriges vanligaste jobb är det också vanligt att man får ett betydligt lägre lönelyft än snittet bland välfärdens arbetare.
Mellan 2014 och 2019 ökade lönerna inom kommuner och regioner med 15 procent i snitt. För undersköterskor ökade dock lönerna bara med 13,6 procent och vårdbiträden halkade efter ännu mer, deras löneökning låg i snitt på 8,9 procent. Det rapporterade tidningen Arbetet i höstas.
På Sveriges vanligaste jobb är det vanligt med nedskärningar.
En hemtjänstanställd som på 80-talet besökte i snitt fyra personer, springer i dag mellan 12 äldre. På ett nattpass i snitt 23,4.
År efter år av nedskärningar. När år 2020 inleddes, och vi alla var lyckligt ovetandes om att viruset i Wuhan skulle utvecklas till en global pandemi och drabba svensk äldreomsorg stenhårt, började också ett nytt budgetår. Ett budgetår där 96 procent av Sveriges alla kommuner skar ner på äldreomsorgen. Rapporten Budget ur balans, som Arena idé släppte förra året, visade att äldreomsorgen sedan 2002 fått en allt mindre del av kommunernas budgetar. Sedan 2002 har man stramat åt med 1,3 miljarder per år. En hemtjänstanställd som på 80-talet besökte i snitt fyra personer, springer i dag mellan 12 äldre. På ett nattpass i snitt 23,4.
På Sveriges vanligaste jobb är det vidare vanligt, men i ljuset av förra punkten föga förvånande, med arbetsmiljöbrister.
Arbetsmiljöverket publicerade förra året en stor granskningsrapport där man granskat över 1000 arbetsplatser. Nio av tio hade brister i arbetsmiljön. Bristerna var bland annat orimlig balans mellan krav och resurser.
På Sveriges vanligaste jobb är det vanligast att vara kvinna. Kanske har det något med saken att göra.
Som vanligt.