Året har varit dramatiskt i USA. Pandemin och Black Life Matter-protesterna har satt ljuset på ojämlikheten, rasismen och den ökade polariseringen i landet
På tisdag nästa vecka, den 3 november, ska det amerikanska folket rösta om vem som ska styra landet under de kommande fyra åren.
För många röstberättigade amerikaner är det lättare sagt än gjort. Under de senaste åren har allt fler uteslutits eller hindrats från att rösta i presidentvalen.
Bland annat har Brennon Center for Justice påvisat att 17 miljoner röstberättigade amerikaner plockades bort från röstlängden mellan 2016 och 2018.
I samband med “Civil Rights Act” år 1965 stärktes den svarta befolkningens rätt att rösta i landet och diskriminerade behandling i samband med val förbjöds.
2013 kom rösträttslagen att försvagas. Högsta domstolen beslutade att ge enskilda stater rätt att ändra vallagarna på delstatsnivå, utan federalt godkännande. Det har i sin tur gjort det enklare att genomföra restriktiva röstningsåtgärder. Ett exempel på detta är införande av olika typer av identifikationskrav.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill