Nedsläckningar av internet stoppar inte protester

Det har blivit allt vanligare att auktoritära regimer släcker ned internet i tider av social oro och protester. Men funkar det som tänkt? Nej – det visar en ny studie.

Utrikes
Illustration med röd bakgrund. Händer håller smartphones som knutna nävar.
Förra året registrerade organisationen Access now 213 nedstäningar av internet i 33 olika länder.
Bild: Getty images

Belarus är det senaste i raden av auktoritära länder som stängt ned internet som ett sätt att försvåra för demonstranter. Under 2019 dokumenterade organisationen Access now, som bevakar friheten på internet, 213 nedstängningar av internet, vilket var en ökning från tidigare år. Nedstängningarna ökade också i längd. Överlägset flest nedstängningar, 121 stycken, skedde i Indien. 

Nedstängningarna sker ofta i samband med protester i vad som verkar vara försök att störa kommunikation och mobilisering. 

Vi ser faktiskt sällan en nedsläckning som följs av en total nedgång i antalet protester

Jan Rydzak, forskninganalytiker på Ranking Digital Rights.

En ny studie visar dock att den effekten sällan uppnås. I stället kan nedstängningar av internet elda på och förlänga protester eller göra dem mer våldsamma. Studien, Internet Shutdowns in Africa| Dissent Does Not Die in Darkness, har studerat nedstängningar av internet i afrikanska länder, från och med 2017 till mitten av 2019.

– Vi ser faktiskt sällan en nedsläckning som följs av en total nedgång i antalet protester, säger Jan Rydzak, forskningsanalytiker på organisationen Ranking Digital Rights, och medförfattare till studien, till Vice. 

Studien följer förekomsten av fredliga protester och våldsamma upploppssituationer innan, under och efter nedsläckningar av internet eller sociala medier, i alla de afrikanska länder som under perioden använde sig av nedsläckningar. Att stänga ner kommunikationsnätverk kväver inte med nödvändighet protester, är deras slutsats, särskilt inte om protesterna har fått momentum sedan tidigare och stärkts av organiserade sociala rörelser. 

Studien visar att proteströrelser i stället kan få ett ökat momentum av nedsläckningar av internet. En effekt som forskarna dock inte kunde slå fast var ett kausalt samband. 

Studien lyfter också upp vad de kallar för ”disconnective action”, individuella och kollektiva reaktioner i ett sammanhang där kommunikationsvägar har skurits av, som ett ämne som kräver fortsatta studier. Under protesterna i Sudan, mot Bashir-regimen, stängdes flera sociala medier som användes av proteströrelsen ner. Där blev i stället tjänstemannafacket The Sudanese Professionals Association en viktig samlande kraft och kommunikationskanal.