Utrikes #60/2020

75 år sedan bomberna över Hiroshima och Nagasaki

Förstörelsen i Hiroshima, sedd från Röda korsets sjukhus, som stod kvar efter nedslaget och dit många skadade sökte sig. Foto: U.S. Strategic Bombing Survey/AP/TT

För 75 år sedan släpptes bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Resultatet blev hundratusentals döda, och än idag vårdas strålsjuka överlevare på sjukhus. De senaste åren har nedrustningsavtal brutits, och spänningen i världen ökat. ”Nio kärnvapenstater tillåts hålla hela världens befolkning i gisslan”, säger Josefin Lind, generalsekreterare på Läkare mot Kärnvapen.

På morgonen den 6 augusti 1945 flyger ett amerikanskt plan in över den japanska staden Hiroshima. Planet flyger på 10 000 meters höjd och ombord finns ett vapen som kan ta livet av hundratusentals människor.  

Klockan 08:15 släpps atombomben ”Little boy” över staden.

Hideo Kimura var 12 år och befann sig utanför Hiroshima när han såg planet flyga in. Snart följde ett starkt ljussken, och sedan mörker.

Han slogs till marken och skyddade huvudet med armarna, samtidigt som kroppen omslöts av brinnande värme. 

Han överlevde. På väg in mot staden stannade han för att tvätta av sig i ett vattendrag. Då märkte han att huden föll av från ansikte och armar. Dagarna efter började kräkningarna.

Berättelsen är tagen från Hiroshima Archive, ett digitalt museum med återberättelser från de människor som överlevde bomben.

Två dagar efter, den 8 augusti, släpps nästa atombomb över staden Nagasaki.

”Kärnvapen är det mest omänskliga och urskillningslösa vapen som någonsin skapats. De bryter mot internationell rätt, orsakar allvarliga miljöskador, undergräver den nationella och globala säkerheten och avleder stora offentliga resurser från att tillgodose mänskliga behov. De måste elimineras snarast.”

Så skriver organisationen ICAN, international Campaign to Abolish Nuclear Weapon, om kärnvapen på deras hemsida. ICAN är en global kampanj som samlar hundratals organisationer världen över ett världsomspännande kärnvapenförbund. 2017 tilldelades organisationen, tillsammans med Setsuko Thurlow, Nobels fredspris för deras arbete med att lyfta de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, samt för framtagandet av FN:s konvention om ett kärnvapenförbud. 

I Sverige drivs ICAN av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.

Det läskiga är att kärnvapen kan avskaffa oss, innan vi hinner avskaffa dem.

Josefin Lind, generalsekreterare på Läkare mot kärnvapen

2017 röstade Sverige, tillsammans med 122 andra länder, igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Sverige har dock inte signerat avtalet. Den 12 juli förra året gjorde dåvarande utrikesminister Margot Wallström offentligt att regeringen i nuläget inte kommer att underteckna avtalet.

Josefin Lind, generalsekreterare på Läkare mot kärnvapen, menar att det tycks finnas en uppfattning bland många styrande politiker att konventionen skulle försvåra militära samarbeten.

– USA är mot konventionen, och landet har pressat NATO-stater och NATO-vänner att inte signera den, säger hon.

Hon menar dock att alla frågor bör vara underordnad den enskilt viktiga frågan – hur man säkrar mänsklig överlevnad.

Hon säger att respekten för kärnvapen och de avtal som har förhandlats fram har minskat, samtidigt moderniserar kärnvapenstaterna sina arsenaler.

– Det läskiga är att kärnvapen kan avskaffa oss, innan vi hinner avskaffa dem, säger hon.

Hur ser du på kärnvapenhotet idag?

– Jag har inte på allvar trott på ett kärnvapenkrig fram till att Donald Trump blev president. Nu känner jag mig mer och mer orolig för var dag. Det handlar inte bara om Trump utan det finns oroshärdar på andra platser i världen, som Nordkorea och konflikten mellan Indien och Pakistan. Och om Iran skaffar kärnvapen, kommer troligtvis Saudiarabien och Egypten följa efter, säger Josefin Lind.

– Och ju fler kärnvapen det finns, desto större är risken att de används av misstag, säger hon.

Hon ger ett exempel på effekterna av ett kärnvapenkrig publicerat i Science Advances 2019. Scenariot är att Indien och Pakistan, som båda innehar kärnvapen, skulle använda 100, respektive 150 arsenaler mot varandra. Enligt beräkningarna skulle det leda till upp till 125 miljoner döda, och under en kortare period: en ny istid på jorden. Regn och sol skulle inte kunna ta sig sotmolnen som lagt sig över jorden, vilket i sin tur skulle leda till massvält.

– Vad det här handlar om är att nio kärnvapenstater tillåts hålla hela världens befolkning i gisslan, säger hon.

Det internationella systemet kommer att kollapsa om det inte går att lita på att avtal hålls.

Josefin Lind, generalsekreterare på Läkare mot kärnvapen

Trots att antalet kärnvapen minskat sedan kalla krigets slut, har arsenalerna moderniserats. Det skriver SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, i årets utgåva av den bok som varje år presenterar fakta om bland annat det globala kärnvapenläget. I pressmeddelandet som följde på publiceringen säger Shannon Kile, expert på kärnvapenutveckling på SIPRI:

– I dessa tider av ständigt ökade geopolitiska spänningar, är avsaknaden av adekvata åtgärder för att övervaka kärnvapenarsenaler och för att förhindra spridning av kärnvapen och material en särskilt oroande utveckling.

USA har lämnat Iranavtalet, och förra året lämnade både USA och Ryssland INF-avtalet som går ut på att avskaffa alla medeldistansrobotar.

I februari 2021 löper ett annat bilateralt nedrustningsavtal ut, New Start, som slöts 2010 mellan länderna.   

– Som det ser ut nu finns ingen dialog om att nya förhandlingar ska hållas. Det skulle vara första gången sedan Kalla kriget som det inte finns något nedrustningsavtal mellan länderna, säger Josefin Lind.

– Det internationella systemet kommer att kollapsa om det inte går att lita på att avtal hålls, säger hon.

Än idag påverkas människor i Hiroshima och Nagasaki av bomberna som föll för 75 år sedan.

Sjukhus i Japan behandlar fortfarande strålskador och sjukdomar bland de som överlevde. Enligt siffror från ICRC, så var cancer dödsorsaken för 63 procent bland de Hiroshimaöverlevare som avled i mars 2014.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984