När Black Lives Matter-protesterna nu blossat upp på nytt menar Kali Akuno, organisatör i Cooperation Jackson, att ett nytt utrymme för politisk förändring har öppnats. Arbetaren ringde upp honom för att diskutera protesterna och framtiden.
Kali Akuno, aktiv i Cooperation Jackson, har varit involverad i svart radikal politisk organisering och engagerad i frågor om social rättvisa i mer än 30 år. När Arbetaren ringer upp honom har han suttit i organiseringsmöten hela dagen med anledning av protesterna. Han bor i Jackson, Mississippi, i södra USA dit protesterna snabbt spred sig.
– Vi har haft spontana demonstrationer i Mississippi sedan den 30 maj, i vilka verkligt unga människor tog ledningen; tonåringar och gymnasieelever. Många deltog utan tidigare politisk erfarenhet, men de har fötts in i en värld där svarta människor alltid fått kämpa. De är barnen som växte upp efter morden på Treyvon Martin och Mike Brown och framväxten av parollen “Black Lives Matter”. Det är viktigt att understryka att det handlar om unga människor som fått lära sig av tidigare generationer att det är rätt att kämpa och formas av kulturellt motstånd. Sedan dess har demonstrationerna fortgått. Det är två stora i helgen, utlysta av flera olika organisationer.
Kali Akuno menar att det under våren inträffat flera händelser som bidragit till att bygga upp den frustration som kulminerade i de stora protesterna efter George Floyds död. Den 23 februari sköts 25-årige Ahmaud Arbery till döds under en joggingtur i kuststaden Brunswick i Georgia.
Två män fick då syn på Ahmaud Arbery och jagade honom med bil, och en tredje man försökte aktivt blockera Arberys flyktväg och fångade händelsen på film. Ett filmklipp som sedan spreds flera veckor efter mordet visar hur Arbery jagas och hur vapnet riktas mot honom när han försöker slå sig fri. Det dröjde flera månader innan de tre männen greps och åtalades.
Och allt detta händer i en tid när folk följt order om att stanna hemma för att kämpa mot pandemin, och exponeras för media intensivt, hela tiden.
Kali Akuno
En annan dödlig skjutning inträffade bara några veckor senare i Kentucky. Strax efter midnatt slog tre poliser in dörren till akutsjukvårdaren Breonna Taylors lägenhet i Louisville den 13 mars. Polisen tog sig in i hennes hem utan förvarning med hänvisning till en narkotikautredning och med tillstånd att göra en husrannsakan. Men inga droger hittades. De slog brutalt in dörren och möttes av Breonna Taylors pojkvän, som trodde att det pågick ett inbrott. Skottlossning utbröt och 26-åriga Breonna Taylor sköts åtta gånger av polisen. Fortfarande har ingen av poliserna anhållits.
– Det fanns ingen film från den händelsen, och det var framförallt sociala medier och svart media som rapporterade om att detta skett.
– Och sedan exponerades vi för mordet på George Floyd. Jag tror det också handlade om sättet han avrättades på. Ibland glömmer vi den kulturella dimensionen av trauma och lidande som gör att folk lämnar bekvämlighetszonen och säger att nog är nog. De slängde ned honom på marken, fastän han inte gjorde något motstånd. Polisen stod med handen i fickan och lyssnade på när han bad mot sitt liv i åtta minuter. Och allt detta händer i en tid när folk följt order om att stanna hemma för att kämpa mot pandemin, och exponeras för media intensivt, hela tiden.
Just nu saknas partier som representerar oss och där finns också ett politiskt utrymme.
Kali Akuno
Vad tror du protesterna innebär för framtiden och den politiska utvecklingen i USA?
– Det är för tidigt att säga, men det finns ett ideologiskt krig som pågår mitt i kampen. Högerkrafter positionerar sig nu mot protesterna för att utnyttja krisen och få makt över presidentposten, men också över senaten och guvernörsposterna i staterna. Du kan se paralleller till 1960-talet när Nixon valdes till president. Trump kopierar nästan identiskt hans sätt att prata när han säger ”I am your law and order president”.
– Sedan har du liberalerna i det Demokratiska partiet som försöker göra allt i sin makt för att det här ögonblicket inte ska bli revolutionärt. De vill också vinna det kommande valet. De drog ut Obama för att han skulle göra ett uttalande. Han har varit tyst hela tiden under Trumps styre, men nu behövde de att han skulle göra det i egenskap av sin position; som en svart man som är omtyckt av många amerikaner. För dem handlar det om att Biden ska vinna valet. Men det är nonsens eftersom det finns större systematiska problem att ta hand om. Vit makt och dominans, klassklyftor, klimatförändringar och så vidare. Det är systematiska problem som Floyd-upploppen satt ljuset på. Några av dessa problem togs också upp i Bernie Sanders kampanj. Men det Demokratiska partiets etablissemang stoppade effektivt detta alldeles innan coronapandemin börja svepa över USA. Det blir tydligare än någonsin under denna hälsokris att vi behöver ett hälsosystem som är gratis och omfattar alla, och fortfarande vägrar Joe Biden att erkänna detta om han skulle bli president. Så, Demokraterna har praktiskt tagit kommit till vägs ände.
– För att avancera i det här ögonblicket måste vi lyfta frågan om revolution, och göra det bästa av vår revolutionära fantasi om vi vill att saker ska förändras. De bästa exemplen från vår revolutionära historia handlar om praktik här och nu om vi vill att något ska förändras. Och vi måste vara nyanserade i förhållande till förhållandena i våra olika communities. Situationen är annorlunda här i Jackson än i New York. Situationen har blivit så akut ekonomiskt att de unga inte köper det liberala skräppratet, de köper definitivt inte högersnacket men inte heller det liberala snacket. Just nu saknas partier som representerar oss och där finns också ett politiskt utrymme.
Hur skulle du förklara det utrymmet?
– Vi måste arbeta taktiskt på många sätt. Vi behöver inte hålla med varandra om allt men kämpa för samma demokratiska rättigheter. Vi måste organisera möten på gatorna, folksamlingar och så vidare så att vi kan dela erfarenheter, lära av varandra och skapa visioner för det samhälle vi vill se. Inte endast ställa krav på den existerande staten, så att vi kan packa om och reformera den. Istället måste vi skapa en folkrörelse som kan självorganisera sig för att omfördela resurserna – åt var och en efter behov. Nu gäller det att vara ute på gatorna, inte endast på Twitter, Instagram och Facebook.
Kali Akuno menar att man i Minneapolis kommit långt i den riktningen.
– Människor har organiserat sig för att bistå med mat och förnödenheter till hemlösa, det har öppnats så kallade ”community stores” för de som haft det svårt ekonomiskt till följd av krisen. Transportarbetare i Minneapolis har vägrat köra bussar med folk som arresterats. Och det har funnits en vilja att blotta bristerna med polismyndigheten i sig själv. Några riktiga framsteg när det kommer till medvetenhet och positionering sker just nu.
Black Lives Matter-protesterna har varit stora i Jackson Mississippi.
Kali Akuno är också en av medgrundarna till Cooperation Jackson. I Jackson i Mississippi, som är en av de fattigaste delstaterna i USA, har människor i decennier upplevt ekonomisk marginalisering och institutionell och strukturell rasism.
De senaste åren har dock Cooperation Jackson, som består av gemensamt ägda arbetskooperativ, sökt vända på utvecklingen. De har försökt stärka och omforma den lokala demokratin genom att skapa en solidarisk ekonomi som bygger på gemensamt lokalt ägande, deltagandebudget, medborgarmöten och flera andra initiativ.
Pandemins konsekvenser har varit påtagliga i Jackson där många i befolkningen lider av underliggande sjukdomar och är i riskgrupper. I Cooperation Jackson har initiativ som tillverkning av skyddsutrustning och gratis matodling och distribution varit viktiga verktyg för att skapa solidaritet.
– Vi började producera masker i slutet av mars, både tygmasker och andra som vi skrev ut med 3d-skrivare som var mer tekniskt avancerade. Vi gav bort dem gratis i vårt community för att erbjuda människor skydd och utbildning. De andra mer avancerade har istället gått till vårdpersonal och arbetare i frontlinjen.
Att återgå till arbetet som vanligt skulle framförallt slå mot svarta låglönearbetare i Jackson, och tjäna som en slags dödsdom.
Demonstration den 6 juni i Jackson Mississippi.
Inte långt in i pandemin strax innan påsk kom direktiv från guvernören att lockdown skulle upphöra och många människor förväntades gå tillbaka till sina arbeten. Kali Akuno menar att covid-19-pandemin satte ljuset på klasskillnader och orättvisorna i landet. Coronakrisen har slagit hårdare mot svarta, afroamerikaner och minoritetsgrupper än vita. I exempelvis Chicago är 70 procent av de som dött till följd av coronaviruset afroamerikaner, trots att de endast utgör 30 procent av stadens befolkning. Dessutom har det varit lättare för vita amerikaner att få tillgång till tester och ordentlig sjukvård än svarta och latinos.
– Det handlar om migranter utan uppehållstillstånd som inte har tillgång till vård, så väl som de med låglöneyrken som saknar sjukförsäkring. Cooperation Jackson bestämde sig så fort guvernören kallade alla tillbaka till jobbet att påbörja organiseringen för en ”Folkets strejk” på första april. Att återgå till arbetet som vanligt skulle framförallt slå mot svarta låglönearbetare i Jackson, och tjäna som en slags dödsdom. Vi lyckades lansera en kampanj, och uppmuntrade arbetare i 37 av 50 delstater att delta i strejken. Det handlade om strejker, aktioner, karavaner, hyresstrejker och så vidare. Vi kommer att fortsätta utlysa strejker den första varje månad, vilket anknyter till Mayday. Då är det också viktigt att komma ihåg att Mayday i USA inte alls är lika stort som i Europa.
Kali Akuno menar att det är något nytt som händer i Mississippi. Det är första gången som demonstrationer för svartas rättigheter också äger rum i städer och förorter där befolkningen är till största delen vit.
– Förut när det var någon slags social eller vänsterorienterad protest, brukade både svarta och vita komma hit till Jackson eftersom det är huvudstaden i delstaten och största och mest liberala staden i Mississippi. I östra Mississippi är många rädda för att göra den här typen av protester på grund av deras omgivningar. Men nu har det här mönstret brutits, förhoppningsvis för alltid. Det hände inte på 60-talet under medborgarättsrörelsen då vita ofta stöttade svarta communities men inte gjorde något i sina egna grannskap. Nu ser vi att något nytt händer i USA där det inte bara är svarta kids som är ute på gatorna. Det är något nytt och en positiv utveckling.
Vad tänker du att det internationella gensvaret på Black Lives Matter betyder?
– I nästan varje land pågår förhållandevis massiva protester. Runt om i Europa, från Storbritannien till Frankrike, men också i Turkiet och Filippinerna. Det är vackert, inspirerande och historiskt nödvändigt.
– Det blir tydligt att vi behöver förändring när vi ser på ledare som Orbán i Ungern och Bolsonaro i Brasilien. Vi måste bygga en antiauktoritär och antifascistisk rörelse som kan bemöta vad som ägt rum de senaste två decennierna. Jag tror att vi måste använda den här tiden under pandemin för att reflektera över hur vänstern och anti-auktoritära rörelser också kan ha en internationell karaktär. Världen behöver en ny international.
