8 mars med Arbetaren!

En kvinnas plats är i revolutionen

Hundratals kvinnor protesterade den 13 februari på Tahrir-torget i Bagdad mot att en inflytelserik skriftlärd krävt att proteströrelsen inte blandar kvinnor och män.
Hundratals kvinnor protesterade den 13 februari på Tahrir-torget i Bagdad mot att en inflytelserik skriftlärd krävt att proteströrelsen inte blandar kvinnor och män. Foto: Khalid Mohammed/AP/TT

Rubriken är mycket mer än ett slagord. Det är ett belagt faktum. Sociala uppror har större chans att bli framgångsrika om det kvinnliga deltagandet är högt. Forskare har räknat på det här.

Vad händer med kvinnostrejkerna?

I Argentina pågick mobiliseringen inför den feministiska strejken 2019 i flera månader. Ilskan bland feminister växte i landet sedan senaten 2018 röstade nej till att legalisera abort. I Buenos Aires samlades hundratusentals personer på Plaza de Mayo den 8 mars.
I Argentina pågick mobiliseringen inför den feministiska strejken 2019 i flera månader. Ilskan bland feminister växte i landet sedan senaten 2018 röstade nej till att legalisera abort. I Buenos Aires samlades hundratusentals personer på Plaza de Mayo den 8 mars. Foto: Claudio Bresciani/TT

Den första globala kvinnostrejken 8 mars 2017 fick miljontals kvinnor och transpersoner världen över att enas i strejk, och rörelsen har fortsatt växa. I kölvattnet av metoo och i en tid där klimatstrejker blivit allt vanligare, varför har inte kvinnostrejken blivit en massrörelse i Sverige?

Kvinnostrejker – för vem?

Anna Marjankowska är facklig organisatör på Island.
Anna Marjankowska är facklig organisatör på Island. Foto: Art Bicknick

Den isländska kvinnostrejken 1975 har blivit stilbildande för de kvinnostrejker som kommit efter. På Island har den numera formen av att kvinnor lämnar jobbet tidigare, för att belysa att kvinnor ”jobbar gratis” efter ett visst klockslag på grund av lönegapet mellan kvinnor och män. Men vilka inkluderas?

8 mars-serie: Daria Bogdanska:

Foto: Daria Bogdanska

Slöjförbud: vad gör facken?

Den 13 januari i år genomfördes en stillastående demonstration utanför kommunhuset i Skurup med anledning av det slöjförbud i skolan som kommunen beslutat om. Ett flertal organisationer stod bakom manifestationen.
Den 13 januari i år genomfördes en stillastående demonstration utanför kommunhuset i Skurup med anledning av det slöjförbud i skolan som kommunen beslutat om. Ett flertal organisationer stod bakom manifestationen. Foto: Johan Nilsson/TT

Efter Skurups kommuns beslut om slöjförbud för personal och elever inom skola och förskola har partier i ytterligare 17 kommuner kommit med liknande förslag. Från fackens sida har det varit relativt tyst. Arbetaren har frågat några berörda fackförbund hur de ser på saken och hur deras strategier ser ut för att försvara medlemmars rätt att bära hijab. Denna text är en del i ett samarbete mellan Arbetaren och Kontext Press.

”Besviken över att ingen har sagt något i detta”

Naouel Aissoui är besviken på att facket inte gett tillräckligt stöd till henne och andra lärarkollegor.
Naouel Aissoui är besviken på att facket inte gett tillräckligt stöd till henne och andra lärarkollegor. Foto: Privat

Sju frågor till Naouel Aissoui, lärare på Prästamosseskolan i Skurup, där kommunfullmäktige klubbade igenom ett slöjförbud i skolan för lärare och elever. Rektorerna i kommunen har beslutat att inte följa förbudet, och skolverket anser att det strider mot religions- och yttrandetfriheten. Artikeln är del av ett samarbete mellan Arbetaren och Kontext Press.

8 mars-serie: Lilla Berlin:

Bild: Ellen Ekman

Ibland behövs de separatistiska rummen

Josephine Askegård, kulturreporter på Arbetaren.
Josephine Askegård, kulturreporter på Arbetaren. Foto: Jan-Åke Eriksson

Jag är stolt att ha ingått i den diskussion som inleddes med kvinnostrejken och fortsatte i en process där stora förändringar skedde och fortfarande sker. Det praktiska arbetet kring strejken var utvecklande och vi var många som lärde oss att argumentera för vår sak. Vad vi fick tillbaka var respekt och insikten av styrkan det ger att gå tillsammans.

Sjuksköterskor i Bulgarien ockuperar parlamentet

En av sjuksköterskorna som ockuperade parlamentet klättrade ut genom fönstret och vägrade att komma ned.
En av sjuksköterskorna som ockuperade parlamentet klättrade ut genom fönstret och vägrade att komma ned. Foto: Privat

Sjusköterskor och vårdpersonal i Bulgarien har sedan i söndags tältat och protesterat framför parlamentet i Sofia. I torsdags kväll ockuperade de hälsokommissionens kontor inuti byggnaden.

Abortkartan

Grafik: Free Vector Maps/Arbetaren

Under 2019 såg vi både bakslag och framsteg när det kommer till rätten till fria och säkra aborter i världen. Aborträtten utmanas offensivt av konservativa och nationalistiska politiska krafter, men kampen för fri abort har också skördat segrar. Arbetaren listar några av det senaste årets händelser i abortpolitiken.

Högerradikalt terrordåd följde ett mönster

Bland ljusen efter skjut­ningarna i Hanau: ”Respect no space for rasism”.
Bland ljusen efter skjut­ningarna i Hanau: ”Respect no space for rasism”. Foto: Michael Probst/TT

Det högerradikala terrordådet mot två vattenpipbarer i tyska Hanau, där tio personer mördades av en 43-årig bankman, följde ett mönster som synts vid masskjutningar i USA.

Debatt: ”Tillsätt en kommission”

Jenny Westerstrand, ordförande Roks
Jenny Westerstrand, ordförande Roks Foto: Frida Ekman

”Vi kräver ett omtag i samhällets syn på kvinno- och tjejjourernas arbete. 2018 mördades 22 kvinnor av en man de var närstående till och siffrorna för 2019 ser lika svarta ut.” Det skriver Jenny Westerstrand, ordförande i Roks, som kräver att en kommission tillsätts för att tillvarata jourrörelsens kunskaper om våldet.

Noorihe Halimi: En Ottar för 2020-talet

 ”Jag ropade till mina systrar att jag vunnit pris. I nästan stund var vi tvungna att googla för att se vad det rörde sig om. När jag sedan kom hem till Sverige läste jag noga på om Elise Ottesen-Jensens bio­grafi.” Möt Arbetarens Ottarpristagare.

Fri abort på väg att införas i Argentina

Tusentals demonstrerade i Argentinas huvudstad Buenos Aires den 19 februari för rätten till abort. Den gröna sjalen har blivit en symbol i kampen.
Tusentals demonstrerade i Argentinas huvudstad Buenos Aires den 19 februari för rätten till abort. Den gröna sjalen har blivit en symbol i kampen. Foto: Natacha Pisarenko/TT

Presidenten Alberto Fernández lovade i söndags att ett nytt förslag till abortlagstiftning ska läggas fram i kongressen inom tio dagar. Inom kort kan därför fri abort bli tillåtet i Argentina.

Familjepolitikens bondeoffer

Kristina Alstam, universitetslektor och skribent.
Kristina Alstam, universitetslektor och skribent. Foto: Laila Vianden

”Den Rut-anställde blir ett bondeoffer i ett politiskt rävspel om fri företagsamhet till varje pris, med feminismen och familjepolitiken som ofrivilliga affischnamn.” Kristina Alstam om Rut-avdraget som symbol för familjepolitikens kris.

Så sorglig blir vänstern utan feminism

Annie Hellquist, tf. chefredaktör på Arbetaren
Annie Hellquist, tf. chefredaktör på Arbetaren Foto: Axel Green

Ett antal uppmärksammade och synnerligen brutala mord har återigen satt ljuset på Mexikos problem med dödligt våld mot kvinnor och flickor. När Mexikos kvinnor rustar för en landsomfattande kvinnostrejk går dock landets president vilse i sina tafatta försök att bemöta ilskan och sorgen. Det hela är ganska skämmigt.

 

Queer sammanhållning i Appalacherna i skuggan av USA:s opioidkris

2017 startades, genom en crowdfundingkampanj, zinet Electric Dirt. Gina Mamone och hennes partner Chelsea Dobert-Kehn vill lyfta fram queera röster från Appalacherna och sydstaterna.
2017 startades, genom en crowdfundingkampanj, zinet Electric Dirt. Gina Mamone och hennes partner Chelsea Dobert-Kehn vill lyfta fram queera röster från Appalacherna och sydstaterna. Foto: Mattias Lundberg

Att leva som queer i USA utanför storstäderna innebär ett dubbelt utanförskap, mellan heteronorm och metronorm. Queer Appalachia är ett svar på detta och har snabbt blivit en stor samlingsplats i sociala medier, men också en grupp som verkar i den vanliga världen i spåren av landets opioidkris och bristen på resurser.

 

Söndag i Nicosia

Volleyballmatch utanför en grundskola i centrala Nicosia. Ett tiotal lag med migrantarbetare från Filippinerna deltar i ligan.
Volleyballmatch utanför en grundskola i centrala Nicosia. Ett tiotal lag med migrantarbetare från Filippinerna deltar i ligan. Foto: Julia Lindblom

En serie brutala mord har riktat ljuset mot de svåra villkoren för migrantarbetare på Cypern. Kvinnor från Filippinerna har börjat organisera sig mot systemet som liknar livegenskap. Arbetaren reste till Nicosia för att träffa några av Europas mest utsatta hushållsarbetare på deras enda lediga dag i veckan.

 

Ett tryggt rum

63 procent av invånarna i Ukraina ser homosexualitet som en psykisk sjukdom.
63 procent av invånarna i Ukraina ser homosexualitet som en psykisk sjukdom. Foto: Troy Enekvist

Olena Hryhoriak fick välja mellan att dölja sin sexuella läggning eller att lämna sitt jobb som läkare. Nu samlar hon hbtq-aktivister i en källarlokal i Tjernivtsi i södra Ukraina för att umgås och planera aktioner – i ett allt hårdare klimat.

 

Kellys organiserar för bättre villkor

Kellys demonstrerar på Ibiza 25 augusti 2019.
Kellys demonstrerar på Ibiza 25 augusti 2019. Foto: CGT

Det värker i kropparna på Ibizas hotellstäderskor. Monotona arbetsuppgifter, ständig stress och en konstant känsla av otillräcklighet präglar deras vardag. Men nu har de fått nog. Genom organisering och strejk försöker de sätta ljus på sin egen osynliggjorda yrkesgrupp. Arbetaren besökte Ibiza för att tala med hotellstäderskorna om deras organisering.

 

Feministisk filmfestival inviger kvinnoveckan

Filmregissören Mai Zetterling, 1925–1994, uppmärksammas med flera filmer på Stockholms feministiska filmfestival.
Filmregissören Mai Zetterling, 1925–1994, uppmärksammas med flera filmer på Stockholms feministiska filmfestival. Foto: Ingvar Svensson/TT

Internationella kvinnodagen, som utvidgats till en mängd verksamheter under veckan som föregår söndagen den 8 mars, har rivstartat med Stockholms feministiska filmfestival.

Följ Arbetaren på 8 mars

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
Forum Noden Röster från rörelserna
Ett nytt diskussionsforum för vänstern har lanserats: Noden forum. Foto: Annika Byrde/TT, Skärmdump. Montage: Arbetaren

Nytt internetforum för vänstern: ”Behövs en mötesplats för diskussion”

På några dagar har det nya internetforumet Noden samlat ihop över 150 medlemmar som skapat lite mer än 500 inlägg. Vilka ligger bakom det och varför behövs ett nytt forum för vänstern?

Ni beskriver Noden forum som vänsterns nya mötesplats på nätet. Berätta mer, vad är tanken med forumet och hur kommer det fungera?

– Vi tror att det behövs en mötesplats där saker kan diskuteras i lugn och ro och inte försvinna direkt i sociala medie-flöden. Nu finns det en mötesplats men det är upp till användarna att möblera den.

Vilka är ni som startar upp det?

– En insatsstyrka med handplockade medlemmar som alla brinner för en stark rörelse. Redo att fylla forumet med intressanta ämnen, hålla rent och bidra till en kamratlig stämning.

Är forumet kopplat till Radio Noden?

– Vi har kopplat ihop forumet med Radio Noden för att det är en grym infrastruktur. Och så slapp vi hitta på ett nytt namn. Ingen kan ana hur många usla namn vi kom på innan.

Varför behöver den radikala vänstern ett nytt internetforum?

– Vi själva behövde det nog för att kunna snacka saker med likasinnade. Det senaste året har vi åkt runt och pratat med många kamrater och många har saknat något liknande. Om vänstern i allmänhet tänker likadant lär vi ju märka.

Vilka hoppas ni kommer hitta dit?

– Gamla rävar och unga lejon. Förhoppningsvis några som också mest är nyfikna på att organisera sig. Men vi skulle gärna se att klimatrörelsen också hittade forumet.

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
Bildmontage: I förgrunden förhandlaren Daniel Jonzon från Linköpings LS. I bakgrunden Trädgårdstorget torg i Linköping
– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon. Foto: Toivo Jokkala, Fredrik Sandberg / TT. Montage: Arbetaen

Nu satsar fler lokala fack på migrant­organisering

Både i Linköping och i Göteborg satsar nu syndikalistiska fackföreningar på att organisera arbetare med migrantbakgrund.

I Göteborg har man precis genomfört ett flerspråkigt möte för migrantarbetare och i Linköping har man redan vunnit flera fall.

Daniel Johanzon, förhandlare för Linköpings LS, berättar att de har jobbat med flera fall både inom jordbruksektorn, frisörbranschen och på byggarbetsplatser.

– Vi hade bland annat ett fall på ett bygge där en medlem blev uppsagd, men där vi lyckades förhandla fram ett skadestånd för felaktig uppsägning och att medlemmen skulle få betalt för den tid han faktiskt jobbat.

För varje liten seger berättar Daniel Johanzon har det trillat in fler och fler medlemmar med migrantbakgrund i Linköpings LS.

– Som LS har vi växt det senaste året och jag tycker det är jättesporrande. 

– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon.

Flerspråkiga möten för arbetare i Göteborg

I Göteborg anordnades det nyligen ett möte för migrantarbetare på ryska och ukrainska där organisatörer från Stockholms LS deltog.

I en artikel i SAC:s medlemstidning syndikalisten berättar Alex Bohlin från Göteborgs LS:

– På sikt hoppas och tror jag att vi kan stötta medlemmar till att organisera och hjälpa varandra, särskilt personer inom samma bransch och på samma arbetsplatser.

– Göteborgs LS får genom de här mötena förhoppningsvis även möjlighet att kunna se inom vilka branscher i Göteborg med omnejd som många migranter arbetar och antagligen utnyttjas och var vi kan hjälpa till att organisera arbetare.

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
Vänsterpartisten Mohamed Ali och Silas Aliki.
”Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer”, skriver Silas Aliki. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Lo River Lööf

Silas Aliki:
Tidöstyret är inte över

”Tiden efter den mest rasistiska valrörelse Sverige haft i modern tid har, föga förvånande, även den präglats av rasism. Drevet mot den vänsterpartistiske ledamoten Mohamed Abdukardir Ali, som tog sig in i riksdagen med personkryss, är en berättelse om hur högerns världsbild totalt dominerar vårt offentliga samtal”, skriver Silas Aliki.

Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer. Det lilla styrkeprov från jordens fördömda som inkryssandet av honom i riksdagen utgör är tillräckligt för att trigga både anonyma trollkonton och namnkunniga opinionsbildare till höger. 

Samtidigt pågår fortfarande Tidös paradigmskifte, som bara syftat till att ge samma rasistiska kapitalism mer muskler, i bakgrunden. Den extrainkallade riksdagen röstade under sommaren igenom enorma reformer som nu trätt i kraft och börjar få effekt. Nyligen fick jag ett mejl från en lokalradioreporter som undrade varför en åklagare i den lokala tingsrätten begärt en person utvisad. Det rörde sig bara om misstanke om ett mindre bidragsbrott, varför?

Utvisningar kan sexfaldigas

Jag tvingas svara att det beror på ny lagstiftning som trätt i kraft den 1 september i år, där åklagare gjorts skyldiga att alltid lägga till ett yrkande om utvisning, om de gör bedömningen att målet kan leda till att den tilltalade döms till en strängare påföljd än böter. Tidöregeringens förhoppning om att regeländringen ska sexfaldiga antalet utvisningar kanske är i överkant, men i praktiken innebär den att en dom för rattfylla eller flera fall av ringa narkotikabrott kan innebära deportation.

Till detta ska läggas den så kallade straffreformen, där riksdagen bland annat höjde straffen för närmare 50 olika brott och tog bort regeln om att annan påföljd än fängelse ska väljas om det är möjligt. Reformen beräknas leda till 16 000 fler utdömda fängelseår de kommande tio åren och öka antalet människor i fängelse till 40 000. Riksdagen röstade under sommaren även igenom förändringar i försörjningskravet för anhöriginvandring, som kommer att öka antalet så kallade tonårsutvisningar kraftigt.

Sossarna röstade för många av Tidös förslag

Lagstiftning är, även i Tidöregeringens antidemokratiska expressfart, ett långsamt verktyg. Det kommer att dröja månader och år innan ändringarna slagit igenom så pass att allmänheten märker det i sin vardag. När kollegor, klasskompisar och vänner som levt hela sina liv i Sverige utvisas för småsaker och anhöriga som döms för brott inte längre får vård utan enbart straff kommer sannolikt en motreaktion. Men de partier som nu vunnit valet känner redan till konsekvenserna. Socialdemokraterna röstade i den absoluta majoriteten av fallen dessutom för att införa dem. 

Det är i ljuset av allt detta drevet mot Abdukardir Ali måste ses. Om den parlamentariska vänstern inte förmår riva upp dessa klasslagar, denna institutionaliserade rasism, finns inget existensberättigande kvar. Det åligger dessutom oss som bor i det här landet att göra våra röster hörda, om vi inte vill att den här politiken ska genomföras i vårt namn. Att en enda av folket inkryssad ledamot kan dra igång så mycket rädsla och reaktion från makten är en indikation på vad vi kan göra om fler av oss organiserar oss som och med Mohammed Abdukardir Ali.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
En lotsbåt och ett fartyg från Kustbevakningen på plats vid det 130 meter långa fartyget BBC Lagos
Fartyget i bild har inget att göra med domen. Foto: Johan Nilsson / TT

Lotsarnas arbete i Marstrand stoppas efter dom  

Lotsarnas arbete i Marstrand pausas efter veckans dom, då en lots fälldes för den uppmärksammade dödsolyckan på Tjörn i juli. 

Den 28 juli kolliderade ett fraktfartyget Misje Verde med en fritidsbåt utanför Tjörn. En mamma och dotter ombord på båten omkom, medan pappan och sonen klarade sig. 

I veckan dömdes Göteborgs tingsrätt kaptenen och lotsen för vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i sjötrafik.

Kaptenen får villkorlig dom, och lotsen villkorlig dom med dagsböter. Båda har nekat till brott.

– Det vi försöker ta reda på nu är hur många i arbetsgruppen som mår så pass dåligt att de behöver bli sjukskrivna och vår förhoppning är att de som mår bra ska kunna återgå till arbete snart, säger Björn Alverfeldt, presstalesperson på Sjöfartsverket till Svt.

Lots och kapten nekar till brott

Enligt lotsens advokat har allt för stort ansvar lagts på lotsen och han har till Svt sagt att de kommer att överklaga domen. Han hävdar att det inte är lotsen som ska ha ansvar för utkik.

– Det är fartygschefen som har ansvar för utkik, inte lotsen, säger Thomas Håkansson, lotsens försvarare till Svt.

Kaptenens försvarare håller inte med:

– Det synes vara praxis i svenska farvatten att lotsen tar över manövrering och styrning av fartyget, men då får man ta ansvar för det också, säger Taavi Tuula som är kaptenens försvarare, till Svt.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Israel rullstolrar för barn Gaza
Trots ”vapenvilan” dödar den israeliska militären i snitt ett barn om dagen inne i Gaza. Foto: Abdel Kareem Hana/TT och Oded Balilty/TT

Israels blockad: Inga rullstolar till barnen i Gaza

Trots det humanitära katastrofläget vägrar Israel fortfarande släppa in rullstolar avsedda för barn i Gaza. Det rapporterar nu den australiensiska public service-kanalen ABC News.

Splitter- och skottskador, amputerade ben och söndertrasade kroppar. Enligt FN-organet Unicef har över 11 000 barn i Gaza drabbats av livsförändrade skador till följd av Israels bombningar. Trots det blockeras fortfarande en leverans av 900 specialdesignade rullstolar av de israeliska myndigheterna, avslöjar ABC News.

Rullstolarna, skänkta av bland annat hjälporganisationen Kids on Wheels Alliance, anlände till Jordanien redan vintern 2025 men har sedan dess inte släppts in i Gaza.

Över 20 000 palestinska barn döda

Israel menar, enligt ABC News, att rullstolorna kan ha ”dubbla användningsområden”.

Rullstolarna är specialdesignade för att klara svår terräng, som exempelvis rasmassorna inne i det sönderbombade landskapet, och dessutom byggda för att kunna justeras i takt med att barn växer.

Vid sidan av de många svårt skadade uppskattas över 20 000 barn ha dödats av den israeliska militären sedan oktober 2023. Trots den så kallade ”vapenvilan” som trädde för ett år sedan har FN och andra människorättsorganisationer rapporterat om att ett barn om dagen dödats inne i Gaza sedan dess.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Håkan Gustafsson om SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby utanför Stockholm. Foto: Mika Johnsson Kaster, Jesper Sandström Wikipedia, Skärmdumpar, SvD, Aftonbladet.

Stora luckor i SvD:s och Aftonbladets rapportering om kvinnorna i Husby

”SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby grundas på anonyma vittnesmål och anklagelser som de utpekade inte verkar ha fått bemöta. Det är en journalistik under all kritik som misstänkliggör grupper av människor baserat på etniskt ursprung”, skriver Håkan Gustafsson.

Förra veckan gick SvD:s ledarskribent Peter Wennblad ut med uppgifter om att fler än hundra eritreanska kvinnor ska ha förtidsröstat i grupp, instruerade av två präster.

”Mer än hundra eritreanska kvinnor kommer i grupp för att förtidsrösta på medborgarkontoret i Husby. De har sällskap av två präster från sin församling. Alla röstar på samma parti, och kryssar samma kandidat. Prästerna instruerar kvinnorna hur de ska göra”, skriver Peter Wennblad i ledartexten.

Uppgifterna ska enligt honom komma från samtal han haft med flera valförrättare i Järvaområdet, men hur många vittnen det handlar om får vi inte veta.

Dagen efter intervjuade Aftonbladet två vittnen till händelsen. Ett av vittnena skriver i ett sms till Aftonbladet:

”Det dök upp minst 100 jag skulle snarare säga 150. Mestadels äldre damer från Eritrea som varit i den närbelägna kyrkan. Ytterst få, skulle säga 3-4 av dom yngre kunde lite svenska.”

I både Aftonbladet och SvD är vittnena till händelsen anonyma.

Deras enda brott verkar vara att de har röstat

Av artiklarna att döma verkar varken SvD:s Peter Wennblad eller Aftonbladet ens ha sökt några av de 100 till 150 kvinnorna eller prästerna, via till exempel församlingen.

Den här typen av dramatiska och spektakulära uppgifter riskerar att misskreditera en stor grupp människor på en etnisk och religiös grund. Det enda vi får veta är deras potentiella bakgrund och att de eventuellt tillhör en församling – samtidigt som de utpekas som del av valpåverkan och valfusk.

Men deras enda brott tycks vara att de har röstat, och allt på grundval av anonyma vittnen.

Händelsen verkar inte ha tagits upp av någon av de incidentrapporter som valarbetare enligt lag sedan 2026 är skyldiga att upprätta. Enligt Svt:s uppgifter från chefen för valnämndens kansli, Eva Debels, stämmer anklagelserna inte överens med de uppgifter som de samlat in under förtidsröstningen.

Den polisanmälan som valnämndens kansli har upprättat baserar sig nämligen inte på de uppgifter som de har samlat in under förtidsröstningen – utan på Peter Wennblads anonyma uppgifter.

Vem gjorde vad, var, när och varför?

Självklart ska medier undersöka röstfusk och valpåverkan oavsett om det sker i Husby, Falun eller i Norrbotten. Men bra journalistik måste ställa frågor och söka svar från flera källor. Speciellt när det kommer till den här typen av allvarliga anklagelser.

Varken i Aftonbladet eller i SvD får vi veta när den här händelsen skulle ha ägt rum, bara att det ska ha skett någon gång under förtidsröstningen.

Och här uppstår problemet när medier glömmer journalistikens viktigaste frågor: Vem gjorde vad, var, när, hur och varför?

En tidning som har gjort grundjobbet och som är värd att uppmärksamma är Nyhetsbyrån i Järva som i måndags gav sig ut i Rinkeby för att ställa frågor om valet och röstfusk direkt till dem som faktiskt röstade.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Dödsolycka Helsingborg, Väla Södra
Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser. Foto: Johan Nilsson/TT

Klämd till döds under truck i Helsingborg

En man i 40-årsåldern klämdes under tisdagseftermiddagen till döds under en truck vid ett industriområde i södra Helsingborg. Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser.

Det var strax efter klockan 14 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten i Helsingborg. Mannen ska då av oklar anledning fått en vältande truck över sig inne på handels- och industriområdet Väla Södra. Han fördes akut till sjukhus med svåra skador.

Senare under kvällen bekräftade polisen att han omkommit och att de påbörjat en utredning om vållande till annans död och arbetsmiljöbrott.

Hittills i år har mins 22 personer omkommit i arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Lena Nyberg och Sanningskommissionen för det samiska folket
Lena Nyberg är ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket och hon kräver nu en lång rad konkreta åtgärder från den svenska regeringen. Foto: Per Danielsson/TT

Kravet på staten: ”Be samerna om ursäkt”

Erkänn ansvar för historiska oförrätter och kompensera för konsekvenserna. Det är uppmaningen från Sanningskommissionen för det samiska folket till den svenska staten.

Den statliga utredningen som tillsattes av regeringen 2021 har under de senaste åren kartlagt och granskat hur den svenska staten behandlat samerna genom historien. Under onsdagen presenterades slutbetänkandet och domen är lika hård som tydlig: Be om ursäkt och betala för konsekvenserna.

– Vi har gått igenom hur beslut som fattats av staten och Svenska Kyrkan påverkat den samiska minoriteten. Nu vill vi se en ursäkt för de övergrepp och kränkningar som skett, säger Lena Nyberg som är ordförande för Sanningskommissionen, till Arbetaren.

Det handlar bland annat om markstölder, tvångsförflyttningar och omfattande diskriminering som satt djupa spår i stora delar av den samiska befolkningen i Sverige. I utredningens slutrapport beskrivs konsekvenserna av den svenska statens politik som ”förödande”.

Vill se nationell försoningsprocess

Sanningskommissionens slutrapport lämnades över till regeringen på onsdagen. Foto: Per Danielsson/TT

Nu kräver Sanningskommissionen därför att regeringen agerar.

Bland annat vill de se ett särskilt center för upprättelse och försoning. Det här för att sprida kunskap om övergreppen som pågått i århundraden.

– Förutom det behövs också en lång rad konkreta åtgärder för att möta alla andra oförätter. Samer i dag drabbas fortfarande av hat och hot och därför krävs det att den svenska regeringen mer aktivt börjar arbeta för de mänskliga rättigheterna, säger Lena Nyberg.

Hon och kommissionen vill också se en nationell försoningsprocess samt stärkt samiskt inflytande när det kommer till frågor som rör exempelvis gruv- och vindkraft.

Rapporten överlämnades under onsdagen till kulturminister Parisa Liljestrand i samband med presentationen av den vid Mittuniversitetet i Östersund.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Right Liveliehood 2026
Timnit Gebru och Zakithi Sibandze från organisationen Rural Women's Assembly och den georgiska människorättsaktivisten Tamar Oniani är några av årets pristagare. Foto: Right Livelihood

Det alternativa fredspriset: Här är årets vinnare

Kampen mot patriarkalt våld, auktoritära styren och en allt mer okontrollerad AI-utveckling. Det är temat på årets Livelihood-pristagare som presenterades under onsdagsmorgonen.

– Ett system byggt för att tjäna ett fåtal kommer aldrig att hålla. I år hedrar vi kvinnor som vägrar att vänta på tillåtelse. De skriver om reglerna som auktoritära och patriarkala ledare samt Silicon Valleys mäktigaste män tagit för givet att de fick skriva själva, säger Ole von Uexkull, verkställande direktör för Right Livelihood i ett uttalande.

Det prestigefyllda så kallade alternativa Nobelpriset har i över 45 år delats ut till människor och organisationer som leder väg för en mer rättvis och hållbar värld. Pristagarna garanteras livslångt stöd i sin kamp och uppmärksammas varje år i stora internationella medier. 

På onsdagsmorgonen tillkännagavs vinnarna av 2026 års Right Livelihood-pris vid en presentation i Stockholm med följande motiveringar:

Jalila Haider. Foto: Right Livelihood

Jalila Haider. Som den första kvinnliga advokaten från den hazariska minoriteten i Pakistan kämpar hon mot etnisk, statlig och patriarkal förföljelse, driven av övertygelsen att ingen människa är illegal.

Rural Women’s Assembly. Organiserar kvinnor på landsbygden i södra Afrika. Enligt juryn ”i en förenad kraft som försvarar land, fröer och kroppslig autonomi mot företags och patriarkala strukturers övertygande”.

Nona Kurdovanidze och Tamar Oniani från Georgian Young Lawyers’ Association kämpar för demokrati och mot auktoritär repression. Foto: Right Livelihood

Georgian Young Lawyers’ Association, GYLA. Människorättsorganisation av frivilliga jurister som kämpar för demokrati och medborgerlig makt inför ”auktoritär repression” i Georgien.

Timnit Gebru. Amerikansk forskare inom artificiell intelligens. Enligt juryn utmanar hon maktkoncentrationen inom AI och banar väg för digital teknologi som är rotad i rättvisa, levd erfarenhet och mänsklig handlingskraft.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i Arbetaren. Foto: Wikimedia Commons. Montage: Arbetaren

Veckovers: I skenet

Jag halvligger i soffan.
Vardagsrumskvällen är sen.
Mitt ansikte och två andras
upplysta av tre telefoners sken.

Arbetsdagen egentligen slut
men jag öppnar och läser ett mejl.
Kan inte motstå att gå in och kolla
hur många gillar mig?

Min dotter längtar efter luren
fastän hon inte fyllt två
hade hon lärt sig exakt vad den var
långt innan hon lärde sig gå.

Allting jag älskar blir content
och jag älskar det mindre därför
men jag är ungefär som alla andra
och gör ungefär som dom gör.

Jag minns vagt andra sätt att bete sig.
Att på gott eller ont hitta på
något med den eller vad
som råkade finnas där just då.

Det var lättare att tro på något eget.
Att behålla vår egen illusion.
Nu när alla illusioner är deras
återstår väl bara tappa tron.

Rädsla äter upp hjärnorna.
Den förvandlas till politik.
Skärmen visar mig alla fienderna.
Såna måste förvandlas till lik.

Vem önskade sig det här livet?
Jag vet nog ingen alls.
Ändå sitter alla jag känner
med Zuckerbergs kniv mot sin hals.

Det känns som jag sitter i fängelse
men även såna har sina vägar ut.
Detta köttätande nätcasino
var någonstans finns dess slut?

Hur gör jag för att inte spela med?
Hjärtat svider och ömmar.
Snälla säg hur jag får ett slut
på reklaminslagen i mina drömmar.

Jag tar dottern till havet en regnig dag.
Vi kastar småsten i böljan den grå
och jag knäpper inte ett endaste kort.
Det här ska dom fan inte få.

Publicerad Uppdaterad