Utrikes #8/2019

Östeuropeiska journalister larmar

Manifestation i mars 2018 när deltagarna firade att Slovakiens premiärminister avgått i sviterna efter mordet på journalisten Jan Kuciak och hans flickvän Martina Kusnirova. Foto: Darko Vojinovic/TT

”Det har aldrig varit så illa som nu”, säger Beata Balogova som är chefredaktör för den slovakiska tidningen Slovak Spectator Sme. Hon är verksam i ett av de många länder i östra Europa där pressfriheten och enskilda journalister möter hot från flera håll.

Från tidningsredaktionen för Slovak Spectator Sme i den slovakiska huvudstaden Bratislava berättar chefredaktör Beata Balogova, som även är biträdande ordförande för International Press Institute, om hur den växande fientligheten mot journalister tagit sig allt våldsammare uttryck.

– Det har blivit allt mer intensivt – det förekommer verbala attacker, hot och de diskussioner som förs på internet har blivit mer och mer aggressiva, säger Beata Balogova.

Det har blivit allt mer intensivt – det förekommer verbala attacker, hot och de diskussioner som förs på internet har blivit mer och mer aggressiva.
Beata Balogova, chefredaktör för Slovak Spectator Sme

Beata Balogova är precis på väg att anmäla en anonym person som hotat henne via nätet och även manat till att hennes redaktion ska utsättas för en massaker.

För lite mindre än ett år sedan mördades den slovakiske journalisten Jan Kuciak efter att han  genomfört en granskning kring kopplingarna mellan landets regering och den italienska maffian.

Beata Balogova säger att landets reportrar har tvingats att ta hoten på större allvar än förr.

– Tidigare tog inte många journalister så hårt på anonyma hot. Men som situationen är nu så har hatet även börjat komma till uttryck genom fysiska attacker, berättar hon.

Mordet på Jan Kuciak och hans flickvän fick stor internationell uppmärksamhet och ledde till att den slovakiske premiärministern Robert Fico tvingades avgå.

Fallet fäste även uppmärksamheten på de hot som riktats mot reportrar och pressfriheten i stort i många länder i östra Europa.

I januari öppnade en nytt center för undersökande journalistik i Slovakien som har namngetts efter Jan Kuciak. Det är det första centret i sitt slag i landet och dess grundare menar att det kan komma att spela en stor roll för den grävande journalistiken i regionen. Men centret öppnar i en tid då pressfriheten är satt under allt hårdare tryck i Slovakien och i en lång rad andra länder.

Denna månad övertogs ordförandeposten i EU av Rumänien, samtidigt som landet kritiserats för dess bristande pressfrihet. I Ungern har premiärminister Viktor Orban och hans styrande parti Fidesz i stort sett lyckats undanröja alla oppositionella medier samtidigt som det styrande partiet i Polen enligt kritiker vill se en liknande utveckling.

I Tjeckien uttrycker kritiker oro över att medier kontrolleras av premiärminister och affärsmannen Andrej Babiš och hans företagskollegor, medan presidenten har en öppet fientlig inställning till journalister.

I Serbien har det på senare tid genomförts flera stora protester mot president Aleksander Vucic och hans parti med anledning av den bristande pressfriheten.

Förra veckan dömde dessutom en domstol i Montenegro den grävande reportern Jovo Martinovic till 18 månaders fängelse efter att han åtalats för narkotikasmuggling och kontakter med kriminella grupperingar. Själv hävdar den dömde journalisten att de kontakter han hade ingick i hans grävande arbete och att åtalet är politiskt motiverat.

Den kommer att ha en skrämselverkan på andra journalister som kommer att befara att om de infiltrerar maffian så är det inte bara de kriminella de behöver vara rädda för, utan även myndigheterna i sina egna länder.
Pauline Ades-Mevel, Reportrar utan gränser

Pressfrihetsförespråkare varnar för att domen mot Jovo Martinovic kan ses som en varning till andra undersökande reportrar i regionen.

– Den kommer att ha en skrämselverkan på andra journalister som kommer att befara att om de infiltrerar maffian så är det inte bara de kriminella de behöver vara rädda för, utan även myndigheterna i sina egna länder, säger Pauline Ades-Mevel som arbetar för Reportrar utan gränsers Balkanavdelning.

Det är bara en av flera organisationer som varnar för hur situationen för den fria pressen har försämrats i regionen under de senaste åren.

Polen, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Serbien är alla länder som snabbt har fallit neråt i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex på senare år. Kritiker påpekar att regeringarna i flera länder använder sig av bland annat lagar och skatteåtgärder, men också av övertaganden av medier och nedstängningar av redaktioner, för att kväsa kritiska medier.

Detta samtidigt som vissa politiker via offentliga utpekanden av enskilda journalister har bidragit till en allt mer fientlig inställning till journalister, som kritiker menar riskerar att även ta sig fysiska uttryck.

– Retoriken från vissa politiker har utan tvekan spelat roll för det ökande antalet attacker på journalister, säger Arpad Soltesz, som är chef för det nya slovakiska centret för undersökande journalistik, till IPS.

Det senaste fallet gäller den undersökande reportern Milan Jovanovic som utsattes för ett inbrottsförsök den 30 december, bara veckor efter att hans hem i Belgrad hade bränts ner efter att någon kastat in en brandbomb hos honom. Efter det attentatet begärde han polisskydd, men utan resultat.

Serbiens premiärminister Aleksandar Vucic har samtidigt beskrivit den senaste händelsen som ”bara ett inbrottsförsök”. Det är enligt Pauline Ades-Mevel en typisk reaktion från de regeringar som försöker blidka EU:s krav på pressfrihet endast via ord och inte via handling. Både Serbien och Montenegro är länder som strävar efter EU-medlemskap.

Det är viktigt att regeringarna i Serbien och Montenegro inser att de är granskade.
Pauline Ades-Mevel, Reportrar utan gränser

Samtidigt menar Pauline Ades-Mevel att förhandlingar med EU även skulle kunna fungera som ett verktyg för att förbättra situationen för journalister och medier.

– Det är viktigt att regeringarna i Serbien och Montenegro inser att de är granskade. Det behövs ett yttre tryck för att förmå dem att städa upp inifrån.

Pauline Ades-Mevel menar att om det genomförs åtgärder mot länder som redan är medlemmar av EU så skulle det även skicka tydliga signaler till dem som hoppas på ett framtida medlemskap.

Nyligen ställde sig Europaparlamentet bakom ett förslag som skulle innebära minskade bidrag till länder där rättssäkerheten och pressfriheten anses vara hotad. Förslaget kommer att antas om EU:s medlemsländer ställer sig bakom det.

Samtidigt har bland annat Polens och Ungerns regeringar tidigare avvisat den kritik som riktats mot dem genom att hänvisa till att det i länderna finns medier som bedriver kritisk journalistik.

Beata Balogova säger att Ungerns premiärminister Viktor Orban vid flera tillfällen har hänvisat till att det i landet finns många medier som kan beskrivas som oppositionella.

– Men det handlar främst om små medier som inte ha någon nationell räckvidd. Det premiärminister Viktor Orban och hans oligark-vänner har gjort i praktiken är att förvandla public service-medierna till regeringens förlängda arm, säger hon.

Det har gjorts så mycket för att försvaga pressfriheten i Serbien.
Jelena Kleut, biträdande professor vid fakulteten för mediestudier vid universitetet i Novi Sad

Jelena Kleut, som är biträdande professor vid fakulteten för mediestudier vid universitetet i serbiska Novi Sad, ser mörkt på framtiden:

– Situationen kan redan ha gått för långt här. Det har gjorts så mycket för att försvaga pressfriheten i Serbien, inte bara genom att journalister har attackerats utan också genom att det styrande partiet har tagit kontroll över medier, att jag inte är säker på att påtryckningar från EU kan komma att förändra något, säger hon.

Den kände undersökande journalisten Pavla Holcova från Tjeckien säger att politiker har skapat en fientlig miljö mot journalister men att försvaret för den fria journalistiken måste komma från ett annat håll än från medierna själva.

– Civilsamhället måste ställa sig upp och göra det åt oss – förmå politikerna att ändra sig.

Många bedömare menar dock att lite talar för att situationen ska förändras inom kort, utan att utvecklingen snarare går år fel håll.

– Det var rena turen att Milan Jovanovic inte var hemma när hans hem eldhärjades. Min förhoppning är att ingen journalist ska bli mördad, men med tanke på hur många attackerna har blivit är det något som kan komma att inträffa, varnar Jelena Kleut.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga