Utställning #87/2018

Politisk samtid på Moderna museet

Original #21, av Éva Mag, 2016. Foto: Éva Mag

Jag fascineras av de 366 teckningarna på väggen alldeles i utställningens början. De för tankarna till än surrealistiska, kollektiva teckningslekar, än ser de ut att kunna vara svartvita illustrationer föreställande fabelväsen. Samtliga är blandningar av människa och djur, en del av gestalterna ter sig lockande, här och var syns sirener och deras systrar, andra kommer, […]

Jag fascineras av de 366 teckningarna på väggen alldeles i utställningens början. De för tankarna till än surrealistiska, kollektiva teckningslekar, än ser de ut att kunna vara svartvita illustrationer föreställande fabelväsen. Samtliga är blandningar av människa och djur, en del av gestalterna ter sig lockande, här och var syns sirener och deras systrar, andra kommer, ibland nästan hotfullt, krypande över papperet.

[UTSTÄLLNING] Med framtiden bakom oss
Modernautställningen 2018
Moderna Museet i Stockholm
20/10 2018 – 6/1 2019

Muhammad Alis ”366 Days of 2012” är en bilddagbok utförd med bläckpenna på papper under ett år och en dag. Konstnären, som flydde efter fem år av krig i Syrien, låter i dagboken illustrerar förvandlingen hos befolkningen i Damaskus.

Med framtiden bakom oss, är Moderna Museets grupputställning som ger besökaren tillfälle att orientera sig genom den svenska samtidskonstscenen, här med ett överraskande tydligt fokus på politiska strömningar.

Utställningen äger rum vart fjärde år, och inför urvalet ställde sig curatorerna Joa Ljungberg och Santiago Mostyn frågan vilka konstnärskap ur den svenska konstscenen som var intressanta att lyfta fram i dag, och av vilken anledning. Researchen bakom skedde bland annat genom besök på ateljéer och via seminarier. Att ateljébesöken skedde både inom och utom landets territoriella gränser ger en extra dimension till begreppet ”den svenska konstscenen” där gränslinjerna är minst sagt rörliga.

Våld, avhumanisering, maktrelationer och historiska tillbakablickanden är några teman som återkommer hos flera av de medverkande. Kusligt närvarande känns figurerna som utgör landskapet av sargade människokroppar i Éva Mags ”Ingen vet varför” – besökaren får inte veta vad som skett annat än att här utförts brutalt våld, någon ligger uppfläkt, andra ser ut ha bränts och ytterligare några ligger som på ett bårhus. Det textila materialet ges stort symbolvärde i verket, det som tidigare har omslutit och skyddat, men nu rivits bort.

I samma rum hänger ett annat till större delen textilt verk, Britta Marakatt-Labba har i ”Händelser i tid” återanvänt gamla säckar stämplade med det nazistiska örnemblemet för sina broderier med motiv från massakern på Utöya 2011. Säckarna, som kom ur byteshandel med tyska soldater i Sverige under andra världskriget, användes som dörrar i samekåtor då tyget var väldigt slitstarkt. Broderierna var hennes sätt att bearbeta nyheterna om händelserna 2011.

Överhuvudtaget är det i många av konstverken man blickar bakåt och tar fasta på historiska skeenden för att visa politiska och ekonomiska sammanhang, men också värderingar.

Många av verken är uppenbarligen oerhört starka, både rent visuellt men också budskapsmässigt; här finns ofta både en tydlighet och en kraftfullhet. Som besökare kan du knappast undgå att tänka att samtidskonsten är engagerad och uttalat politisk (måhända ibland i olika frågor). Det är däremot synd att entréavgiften är rätt hög på en så pass angelägen utställning, som genom konsten vill låta besökaren reflektera kring samhället.

Händelser i tid, av Britta Marakatt-Labba, 2018. Foto: Hans Olof Utsi/Kiruna
Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984