Många svenska företag söker med ljus och lykta efter arbetskraft med snick­erikompetens.

Ändå har åtskilliga trä­inriktade gymnasieprogram lagts ned under de senaste 20–30 åren. En utbildning som levt vidare finns på Åkrahällskolan i Nybro. Där har eleverna goda chanser att få jobb efter studierna – om de får stanna i Sverige.

– Jag tänker göra mitt bästa för att bli en duktig snickare, säger 18-årige Salman Hassani, ensamkommande ung flykting från Afghanistan.

På senare tid har även Åkrahällskolan haft svårt att locka ungdomar till snickeri­programmet. Inför detta läsår har skolan prövat ett nytt sätt att rekrytera elever. Vuxna SFI-studerande, och ungdomar på gymnasiets individuella program, erbjöds att gå en ettårig introduktionsutbildning i snickeri. Intresset från dessa båda grupper av nyanlända visade sig vara mycket stort.

Sverker Arnesson är lärare på Åkra­häll­skolan.

– När vi före kursstarten gjorde studie­schemat kalkylerade vi med en ny klass, men det kom in så många ansökningar att vi bestämde oss för att dela in deltagarna i två klasser. Vi har tio vuxna elever i den ena och 13 yngre i den andra, säger han.

En av utbildningens många ensamkommande unga är 17-årige Norulah Eliazi. Som barn i Afghanistan brukade han hjälpa till i en bilverkstad. På Åkrahällskolan har han den här hösten börjat lära sig hur man använder kapsågar, planhyvlar och vertikalbandputsar.

– Det är inte så lätt att snabbt lära sig namnen på alla maskiner och verktyg, men vi som går den här utbildningen kämpar tillsammans, säger Norulah Eliazi och fortsätter:

– Vi klarar mer och mer, för varje vecka som går.

Läraren Benny Sjögren betonar att repe­tition är oerhört viktigt. Både för den språkliga inlärningen och det praktiska snickerihantverket.

– Genom att vi fokuserar på termer som snickare använder ute i arbetslivet kan vi lyfta elevernas utveckling, säger han.

Huvudsyftet med introduktionsåret är att förbereda deltagarna för Åkrahällskolans ordinarie, treåriga hantverksprogram. Tidigare har lärarna Benny och Sverker utbildat enstaka nyanlända elever i finsnickeri.

– Däremot är det något nytt för oss att ha hela klasser med nyanlända, säger Benny Sjögren.

– Det är en mycket trevlig grupp där eleverna samarbetar bra. De är vetgiriga, och angelägna om att lära sig.

Många av kursdeltagarna har växt upp i kulturer där det är vanligt att man får sin yrkesutbildning hos släktingar eller vänner, i ett slags lärlingssystem.
Genom individuellt anpassade övnings­­­­uppgifter använder sig de ansvariga för Nybros förberedelseklass av en likartad peda­­­gogik.
Det är inte lätt att koncentrera sig på att bygga en framtid när man inte vet om man får stanna kvar i landet.

Salman Hassani, elev på introduktionsutbildningen
Eleverna lever i många fall med en stor ovisshet om sin framtid. De riskerar utvisning från Sverige, för att myndigheterna inte anser att de har tillräckliga skyddsskäl.

– Jag har inte fått uppehållstillstånd. Tidigare grubblade jag hela dagarna på vad som kommer att hända mig, om jag skickas ut från Sverige, säger Salman Hassani som går introduktionsutbildningen nu.

– Det är inte lätt att koncentrera sig på att bygga en framtid när man inte vet om man får stanna kvar i landet.

I våras deltog Salman Hassani i en prova på-dag i Åkrahällsskolans snickeri.

– Jag kände direkt att det var arbetsupp­gifter som passade mig bra.

Sedan Salman Hassani började på utbildningen i augusti mår han något bättre psykiskt. I skolans snickeriverkstad får han möjlighet att koncentrera sig på praktiska elevuppgifter.

– Jag har bestämt mig för att kämpa och att lyssna på goda råd från våra lärare. Jag försöker vara positiv, och se ljust på framtiden.

En viktig förebild för Salman och hans klasskamrater är 22-årige Assad Ali. Han är flykting från Kurdistan, kom till Sverige som ungdom utan sin familj, och behärskar sju språk. Nu jobbar han både som lärare och språkstödjare för de nya snickerieleverna i Nybro.

Assad Ali har en liknande bakgrund som många av sina elever.

– Min far dog när jag var nio år. Då började jag arbeta.

För fem år sedan kom Assad Ali till Sverige. Under det första året i sitt nya hemland kände han sig rotlös. Han hade svårt att hitta ett sammanhang. Efter ett år började Assad studera på Åkrahällskolans snickeriutbildning.

– Det var precis vad jag behövde.

Assad Ali lärde sig snabbt att arbeta med trä. Under sitt andra utbildningsår startade han ett eget UF-företag, med stöd från organisationen Ung Företagsamhet. Affärsidén var att svarva och sälja lamp­skärmar som tillverkats enbart i trä, utan lim eller skruvar. Produkten har blivit populär och Assad Ali har fått mycket upp­märksamhet, stipendier och kontakter. Han har startat enskild firma och har många beställningar på sina lampskärmar.

Assad Ali fick flera propåer om anställning och kunde inte motstå erbjudandet från Åkrahällskolan att bli delaktig i den nya utbildningssatsningen.

– Det är ett roligt jobb. Jag blir inspirerad när jag märker att eleverna har en stark vilja att utvecklas, säger Assad Ali.

– Många av dem har redan bestämt sig för att fortsätta utbilda sig till snickare, efter det här introduktionsåret. Det är fantastiskt.

När Arbetaren besöker skolan ska del­tagarna tillverka var sin nallefigur. Det är viktigt, upprepar Ali Assad, att profilen sågas några centimeter utanför skisserna som de ritat på en träplanka. Anledning­en är att nallefiguren behöver filas i kanterna för att ska bli jämn och fin.

Två av eleverna i vuxenklassen som lyss­nar, sågar, filar och skruvar i snickeriverkstaden är Ala Addin Kassem och Hussam Abu Hassan. Båda bor i Orrefors utanför Nybro. Före flykten från Syrienkriget arbetade Ala Addin Kassem i en kosmetik­affär i huvudstaden Damaskus.

– Jag skulle gärna vilja jobba som snickare i framtiden, säger han.

– Det känns som att man lär sig ganska snabbt vad man måste tänka på.

Hussam Abu Hassan inser att många timmar, veckor och månader återstår
innan han, kanske, får chansen att pröva sina vingar som snickare på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är en lång process, men vi lär oss, steg för steg. Det som är bra med den här utbildningen att vi blir bättre på svenska och snickeri samtidigt.

I början av sin utbildning ska varje elev i förberedelseklassen tillverka två träpallar.

– Den uppgiften innehåller flera moment som är jätteviktiga att ha med sig längre fram i utbildningen, säger Sverker Arnesson.

De första månaderna arbetar de med hand­­­­el­maskiner. Undervisningen lägger stort fokus på materialkunskap och förebyggande av arbetsplatsolyckor. Längre fram på läsåret kommer alltfler av lektionstimmarna att förläggas vid maskinerna i skolans snickeriverkstäder.

Med introduktionsutbildningen inräk­nad studerar 49 elever i någon av års­kurserna på Åkrahällskolans snickeri­inriktade program.

– Efter en termin, när pallarna är klara och färdiggranskade av klasskompisar och lärare, är eleverna stolta över att få ta dem med sig hem, säger Sverker Arnesson.

Avgångseleverna på den ordinarie snick­eriutbildningen brukar ha lätt att få jobb. I Nybrotrakten finns flera tillverk­ningsföretag, som Sunnerbo Föns­­ter och möbelföretaget Bendinggroup, som under de senaste åren har genomfört nyanställningar. En annan möjlighet är att bli egenföretagare. Sverker Arnesson berättar om elever som fått jobb där de gjort praktik under utbildningen.

– I den här regionen blir företagen alltmer noggranna med att knyta kontakt med eleverna under deras praktikperioder.

Alla 23 elever i Åkrahällskolans nya förberedelsklasser är män eller pojkar. Även på det ordinarie hantverksprogrammet studerar av tradition mest killar. En av få kvinnor som har intresserat sig för snickeriutbildningarna är Åsa El Motta­ki från Kalmar.

– Jag förstår inte varför det är så få tjejer. Det här är den bästa utbildning jag någonsin gått, säger hon.

Åsa El Mottaki studerar sin sista termin av tre på hantverksprogrammet. Hon är tjänstledig från sitt arbete i Byteaterns verkstad i Kalmar. Hon håller på att skaffa sig kompetens till att kunna arbeta i teaterns snickeri.

– Eftersom teatern planerar att utöka antalet uppsättningar väntas behovet av snickeriresurser öka, säger hon.

– Jag älskar att bygga grejer från grunden. just nu tillverkar jag en skänk.

Flera av eleverna berättar att utbildningen hjälper dem att grubbla mind­re över vad som ska hända om de blir utvisade från Sverige. Inledningsvis ägnar de mycket studietid åt att skaffa kunskap om materialegenskaper, ritningsläsning och mätteknik. Varje vecka är två och en halv dag av deras lektioner förlagda till skolans snickeri. Under den andra halvan av skoltiden studerar eleverna matematik, samhällsorienterande äm­nen och svenska.

– En av utbildningens centrala upp­gifter är att ge eleverna framtidstro och att stär­ka deras självförtroende, säger läraren Benny Sjögren.

Han anser att det svenska yrkes- och utbildningssystemet inte tar tillvara på den resurs som de nyanlända är.

– Men på vår skola försöker vi få alla elever att känna att de är en del av Sverige.