Utrikes #57/2018

Sri Lanka: Risk för hårdnande medieklimat

År 2009 mördades Lasantha Wickrematunge, chefredaktör för den engelskspråkiga veckotidningen Sunday Leader, i Sri Lanka. Nu befarar bedömare att de förbättringar som skett för pressfriheten i landet på senare år kan vara på återgång igen. Foto: Indi Samarajiva/Flickr

Pressfriheten har stärkts i Sri Lanka efter presidentvalet för tre år sedan. Men nu varnar journalister och experter för att klimatet kan vara på väg att hårdna igen. Chefen för Sri Lankas pressinstitut säger sig vara orolig över flera händelser som inträffat i landet under det senaste halvåret.

Varningarna om hotad pressfrihet i Sri Lanka kommer efter att sociala medier har stängts ned som ett resultat av att hatiska meddelanden riktade mot landets muslimska minoritet fått spridning. Men det handlar också om att journalister blivit utsatta för trakasserier på grund av kritiska granskningar av landets oppositionsrörelse.

I Reportrar utan gränsers senaste index över pressfriheten i världen rankades Sri Lanka på plats 131 av 180 länder i världen. Det var en viss förbättring jämfört med 2014, då landet hamnade på plats 165.

Orsaken till den förbättrade positionen var att landets nuvarande president Maithripala Sirisena oväntat vann presidentvalet 2015. Han gick bland annat till val med budskapet att pressfriheten skulle stärkas.

Men nu befarar vissa bedömare att de förbättringar som skett för den oberoende journalistiken på senare år kan vara på återgång igen. Shan Wijethunge, som är chef för Sri Lankas pressinstitut, säger sig vara orolig över flera händelser som inträffat i landet under det senaste halvåret.

I februari förlorade regeringen ett lokalval till oppositionen, som leds av den tidigare presidenten Mahinda Rajapaksa. Detta gjorde att den tidigare presidentens anhängare kände vind i seglen och intensifierade sina kampanjer mot regeringen – och mot kritiskt granskande journalister. Efter att New Yorks Times lankesiska journalister rapporterat om att Mahinda Rajapaksa påstods ha mottagit pengar från statliga kinesiska företag blev reportrarna anklagade för att arbeta för regeringens intressen.

– Journalisterna blev kritiserade, trots att inte innehållet i sak ifrågasattes, säger Shan Wijethunge.

Anhöriga och kollegor till de journalister som utsattes säger sig ha blivit chockade över de personliga angrepp de utsattes för, samtidigt som flera påpekar att ingen har krävt att artikeln i fråga skulle dras tillbaka.

– De kände sig så utsatta, som om situationen plötsligt var tillbaka där den var för tre år sedan. Detta är ett bevis för hur snabbt allt kan förvärras igen, säger en kollega till en av de utsatta reportrarna.

Han vill förbli anonym, av rädsla för att själv drabbas av repressalier.

För mindre än ett decennium sedan, 2009, bara några månader innan det långa inbördeskriget i landet tog slut, mördades Lasantha Wickrematunge, som var chefredaktör för den engelskspråkiga veckotidningen Sunday Leader i Sri Lanka. Ett år senare försvann tecknaren Prageeth Eknaligoda spårlöst.

På senare år har dock situationen för medierna förbättrats i landet. Som exempel kan nämnas att den nepalesiska tidskriften Himal Southasian 2016 valde att flytta sin redaktion till Colombo, efter att man utsatts för allt hårdare byråkratiska påtryckningar i Nepal.

Dock varnar bedömare för utvecklingen inför det kommande presidentvalet 2020, då många menar att det finns en risk för att påtryckningarna mot journalister kommer att öka – i synnerhet om valet verkar bli jämt. Att sociala medier har släckts ned ses som ytterligare ett varningstecken.

I mars skakades Sri Lankas centrala provins av antimuslimska upplopp, som ledde till att Facebook, Whatsapp, Instagram och Viber stängdes ner under en veckas tid. Myndigheterna hänvisade till att upploppen utlösts av hatiska meddelanden som spridits via plattformarna.

– Det var en reflexmässig reaktion, men den tyder på att det även kan komma att ske i framtiden – i synnerhet när vi börjar närma oss valet, säger Shan Wijethunge.

Sanjana Hattotuwa vid tankesmedjan Centre for Policy Alternatives har ägnat lång tid till att granska hur innehåll på de sociala medierna påverkar befolkningen, och enligt honom började många hatiska meddelanden spridas långt innan upploppen bröt ut i mars. Han menar att dessa borde ha bemötts på ett mycket mer organiserat och professionellt sätt. Men eftersom det inte fanns några effektiva verktyg för att bemöta spridningen av falska nyheter och felaktig information blev valet i stället att släcka ner de sociala medierna.

– Detta kommer att bli ett testområde där vi kommer att få se om de friheter som vunnit under de senaste tre och ett halvt åren är varaktiga, eller endast en illusion. I synnerhet med tanke på att kritiken mot regeringen växer, säger Sanjana Hattotuwa.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984