
Göran Ahrne är professor i sociologi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom rapporten Klasstrukturen i Sverige – Struktur, klass och inkomster: kontinuitet och förändring 1985–2015 som publicerades under sommaren 2018.
Vad är den främsta slutsatsen i er rapport?
– Det intressanta, eftersom det pratas mycket om att klassamhället försvunnit, är att det fortfarande är hälften av de förvärvsarbetande som jobbar i en positionen som kan beskrivas som arbetarklass.
Hur definierar du begreppet arbetarklass?
– På ett sätt är det en negativ definition. Det är de anställda som inte har inflytande över sin egen arbetssituation, hur och när de ska jobba och är kontrollerade. Det är en underordning i arbetssituationen och en ställning i produktionen. Där kan man också se att det finns en del tjänstemannajobb som har samma typ av underordning.
FAKTA | Klasstrukturen i Sverige
– Rapporten är en del i tankesmedjan Katalys pågående utredningsserie ”Klass i Sverige”.
– Temat är den svenska klasstrukturen i dag och dess förändring och kontinuitet sedan 1980-talet.
– Rapporten bryter ned SCB-statistik om klass i olika sektorer, efter kön och födelseland.
– Den redovisar också de mycket ojämlika inkomstförhållanden som råder i Sverige.
– Underordningen har effekter på livskvalitet och hälsa. Särskilt när den pågår under lång tid.
På vilket sätt är slutsatserna i rapporten användbara?
– Så många som möjligt borde vara medvetna om de verkliga förhållandena. Det är relevant för att prata om höjd pensionsålder och parenteser i sjukförsäkringen. Det är viktigt för att se att hälsa mycket beror på arbete och arbetsvillkor.
Var det något i arbetet som var förvånade?
– Ja, kanske privatiseringen av arbetarklassen. Ser man till förändringen de sista 15 åren är andelen arbetarklass i privat sektor oförändrad, särskilt bland män. Däremot har andelen sjunkit i den offentliga sektorn, och där är skillnaden tydlig bland kvinnor. Det hör väl samman med privatisering av arbeten som förut var offentliga.