Karin Gafvelin har arbetat som båtbyggare och sjöman på olika fartyg i över tio år. Med serieromanen Djupet skildrar hon livet som kringfarande båtmänniska runt om i världen – att vara en ensam själ under stjärnorna tillsammans med tillfälliga familjer, som skeppskamraterna blir genom hårt arbete ombord och tillfälliga stopp i hamnarna. Miljön är både huvudkaraktär och fond till en stark och avgörande kärlekshistoria i Djupet.

[SERIEBOK] Djupet
Karin Gafvelin
Syster förlag, 2017
Som svensk kan hon inte alltid få arbetsintyg, men som hårt arbetande ”volontär” i utbyte mot en kojplats, mat och gemenskap går det oftast att mönstra på ändå.
Hon beskriver nätter i iskalla kojer ”utan madrass i ett berg av mögliga filtar”, trakasserier av obalanserade kaptener, ett festande som går överstyr och oro över kamrater som är ute i orkanen – men också magiska nätter i Karibiens mjuka svärta och spegelblanka eller upprörda hav som känns som levande väsen.
Kärlekshistorien som utvecklar sig mellan Karin och James från Massachusetts, som träffats på ett fartyg, är av det svårare slaget – till stor del pågår den i hennes föreställning om hur de någon gång ska kunna träffas, eftersom de oftast befinner sig på varsin sida av jordklotet. James har en bipolär sjukdom som gör att han inte klarar av att motsvara hennes starka känslor.
Trots att hon är en målmedveten och skicklig yrkeskvinna som också har en konstnärlig karriär utvecklar sig relationen till någonting ganska ensidigt.
Trots att hon är en målmedveten och skicklig yrkeskvinna som också har en konstnärlig karriär utvecklar sig relationen till någonting ganska ensidigt som upptar det mesta av hennes tankeverksamhet. Det är smärtsamt att se hur hon rationaliserar situationen – han finns egentligen inte med i byggandet av en framtid tillsammans, utan flyr undan. Kanske gör hans mentala ohälsa att han helt enkelt inte kan bottna i kärlek – Karin vill inte se det som hon i sin berättelse visar för läsaren.
Djupets svartvita bilder är också så mycket mer än illustrationer till de ofta långa textmängderna, de är konstverk i sig. Det blir en berättelse som man återvänder till – minst en gång bör man ”läsa” den utan text. Den ordentligt existentiella historien om en ung flicka som försöker tolka själen, kroppen, kollektivet och världen är en både allmängiltig och skickligt analyserad utvecklingshistoria.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla låsta artiklar på arbetaren.se.
✓ Digitala nyheter varje vardag
Efter första månaden övergår prenumerationen till ordinarie pris, 59 kr/mån.
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill


