Utrikes #42/2017

Hopp i El Salvador – 35 år efter massakern

Besökares skuggor vid minnesmonumentet över massakerns offer i El Mozote. Orsaken till massakern tros vara att militären ansåg att lokalbefolkningen samarbetade med FMLN-gerillan. Foto: Victor Ruiz C

Det har gått 35 år sedan fler än ett tusen människor mördades i närheten av den salvadoranska byn El Mozote. Efter att utredningen legat nere i flera decennier öppnades den igen under förra hösten. Bland byborna lever åter hoppet om att de soldater som misstänks bära ansvaret äntligen ska ställas till svars.

Massakern i El Mozote var en av de värsta som begåtts i Latinamerika. I dag är de öppna spåren efter händelsen i byn få, om man bortser från ett av husen i byn. Byggnadens väggar är fortfarande fulla av kulhål från maskingevärseld.

– Många av oss som bor här är ättlingar till som överlevde massakern, berättar 21-åriga Nancy García, som är uppvuxen i El Mozote.

Massakern pågick i fyra dagars tid i mitten av december 1981. Men utredningen lades ned 1993 och kom sedan att ligga nere ända till i september förra året. Att den öppnades igen berodde på ett beslut av landets högsta domstol, som förra sommaren slog fast att den amnestilag som stiftades 1993 stod i strid med författningen. Det var en lag som innebar ett skydd för alla dem som misstänktes för människorättsbrott begångna under den konflikt som rasade i landet mellan 1980 och fram till 1992.

Det går inte att föreställa sig hur det känns att se sina egna anhöriga bli mördade.
Juan Antonio Pereira, vittne till massakern

En av dem som överlevde massakern var Juan Antonio Pereira, som var 35 år gammal när militären anlände till en by alldeles i närheten av El Mozote. Han glömmer inte de fyra dagar av terror som sedan följde. Från ett gömställe bland buskar såg Juan Antonio Pereira hur soldaterna förde ut människor från sina hem och sedan sköt ihjäl dem, även hans egna anhöriga.

– Det går inte att föreställa sig hur det känns att se sina egna anhöriga bli mördade, säger Juan Antonio Pereira, som livnär sig som småbonde.

Han tvingades bevittna morden på sin hustru och deras två barn, som var 10 respektive 14 år gamla.

En utredning av massakern inleddes först 1990, men den hamnade sedan i malpåse då amnestilagen infördes.

Numera arbetar jurister från två olika organisationer tillsammans med lokala bybor för att spåra upp de skyldiga till massakern och kunna ställa dem till svars. Ett liknande försök att få liv i utredningen gjordes redan 2006, men då lyckades man inte på grund av amnestilagen.

– Det här handlar inte om att utkräva hämnd eller om att försöka sätta dit armén, utan om att kräva ansvar av vissa grupperingar som begick allvarliga människorättsbrott. Detta ska inte få förbli ostraffat, säger juristen Wilfredo Medrano, som är engagerad i fallet.

I slutet av mars i år höll en domstol en förhandling där sju högt uppsatta arméofficerare blev utpekade som misstänka för delaktighet i massakern. En av de utpekade var general Guillermo García, som tidigare var försvarsminister i landet, samt general Rafael Flores Lima, som tidigare var en av landets högsta militärer.

Jag grät när jag såg officerarna i rätten. Jag tänkte på hur de kan ha organiserat operationen som ledde till morden på min familj, mina föräldrar, min elvaårige lillebror och min gravida syster.
María Dorila Márquez, ordförande, El Mozotes förbund för mänskliga rättigheter

Utredningen kommer till stora delar att bestå av dokumentation som samlades in i samband med att den första utredningen startade 1990.

– Jag grät när jag såg officerarna i rätten. Jag tänkte på hur de kan ha organiserat operationen som ledde till morden på min familj, mina föräldrar, min elvaårige lillebror och min gravida syster, säger María Dorila Márquez, som i dag är 60 år gammal.

Hon var 25 år gammal när massakern genomfördes och är i dag ordförande för El Mozotes förbund för mänskliga rättigheter.

Orsaken till massakern tros vara att militären ansåg att lokalbefolkningen samarbetade med FMLN-gerillan, som armén stred mot. Men det förnekar lokalbefolkningen.

Efter fredsavtalet 1992 förvandlades den tidigare gerillan till ett politiskt parti, som nu har styrt landet sedan 2009, efter att ha gått segrande ur två presidentval.

Den 6 maj meddelade samma domstol som tidigare pekat ut flera officerare att ytterligare tre högt uppsatta militärer misstänktes för inblandning i massakern och ska utredas.

Santos Jacobo Chicas, 40, är en av de anhöriga till offren som noga följer utredningen. Trots att han var ett litet barn när massakern utfördes så minns han sin pappa väl, som var en av dem som mördades.

– De som gav ordern måste få betala, genom att hamna i fängelse, säger han.

Han säger sig minnas hur elitstyrkan, som blivit utbildad av USA:s militär, dödade en blott två dagar gammal bebis. Närmare 400 barn beräknas ha blivit mördade under massakern.

Jurister har även begärt att utredningen av mordet på San Salvadors ärkebiskop Óscar Arnulfo Romero, som mördades 1980, ska återupptas.

Samtidigt har en annan organisation, Rörelsen för terrorismens offer, begärt att landets åklagarmyndighet även ska återuppta utredningar av brott som begicks av gerillan under den väpnade konflikten. Om det sker kan även tidigare ledare för gerillan, däribland president Salvador Sánchez Cerén, komma att bli föremål för brottsutredningar.

Juristen Fernán Álvarez arbetar för Rörelsen för terrorismens offer och menar sig företräda en grupp som glömts bort.

– Överlag är de som kräver rättvisa offer som tillhör vänstern. Vi representerar de krigsoffer som blivit bortglömda, inte bara dem som tillhör högern, utan alla bortglömda offer, säger Fernán Álvarez.

Närmare 70 000 människor beräknas ha dödats under det tolv år långa inbördeskriget i El Salvador. Dessutom är närmare 8 000 människor fortfarande försvunna.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga