Tydligt samband mellan utbildning och god hälsa

Klassklyftorna sätter spår i människors hälsa. I Folkhälsomyndighetens nya rapport framkommer att såväl den psykiska som fysiska hälsan hos personer med låg utbildningsnivå är betydligt sämre än hos högutbildade. Och skillnaderna ökar.

Folkhälsomyndigheten redovisar i sin senaste rapport till regeringen om skillnader i hälsa, levnadsvillkor och levnadsvanor hos den svenska befolkningen utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. Myndigheten konstaterar att hälsonivån bland alla utbildningsgrupper i Sverige ökar, men glappet mellan grupperna likaså.

Hälsan, både den psykiska och fysiska, är nästan genomgående sämre hos personer som inte gått klart gymnasiet jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.

– Bra livsvillkor är förutsättningen för god hälsa. På så sätt kan en bra utbildning vara nyckeln till detta, säger Fatima Azerkan på Folkhälsomyndigheten till Arbetaren.

Skillnaderna i hälsa resulterar i att personer med låg utbildning lever kortare liv. Folkhälsan är starkt kopplad till socioekonomisk status, och det här syns som tydligast när man ser på dödligheten i statistiken.

Livsstilssjukdomar pekas ut som en av de starkaste faktorerna till detta. Exempelvis så är rökning, som är starkt kopplat till insjuknande i stroke, hjärtinfarkt och lungcancer, betydligt vanligare hos gruppen med lägre utbildningsnivå. Enligt rapporten röker 11 procent av dem med endast gymnasial utbildning, och enbart 5 procent av dem med högre utbildningsnivå.

Sysselsättningsgraden är så låg som 34 procent hos dem med enbart förgymnasial utbildning, och antalet långtidsarbetslösa är betydligt större än hos grupper med högre utbildningsnivå. Detta konstateras ha en direkt koppling till psykisk ohälsa, som också ökar bland personer med lägre utbildningsnivå.

I dag är det 13 procent av högstadieeleverna som inte klarar av kunskapskraven för behörighet till gymnasiet. Endast 69 procent av gymnasieeleverna tar studentexamen inom fyra år.

Fatima Azerkan på Folkhälsomyndigheten konstaterar att all statistik angående hälsa kopplat till utbildningsnivåer i Sverige skriker ut hur viktigt det är att förändra förutsättningarna för nästkommande generationer.

– Oavsett utbildningsnivå har man rätt till jämlik hälsa, och för att förändra situationen måste vi se över vilka förutsättningar folk egentligen har och arbeta förebyggande för att förändra detta, säger hon.