Almega vill vingklippa den svenska modellen

Arbetsköparorganisationen Almega kräver att företagen ska få bortse från kollektiv­avtalets och i stället göra upp med de anställda direkt. I avtalsförhandlingarna med Unionen kräver de också att 20 procent av de anställda ska undantas från LAS-reglerna vid uppsägning.

Inrikes
Foto: Henrik Montgomery/TT
Samhallanställd städar undan nyårsraketer. Almega tecknar kollektivavtal för arbetare inom Samhall och vill införa individuella överenskommelser om undantag i LAS-reglerna.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Återigen är det arbetsköparorganisationen Almega som presenterar avtalsrörelsens mest aggressiva kravlista. Bland Almega IT- och telekomföretagens yrkande inför förhandlingarna med Unionen kräver arbetsköparna både kraftiga skärningar i LAS-reglerna och ett sifferlöst avtal utan slutdatum.

Vad det skulle innebära för fredsplikten har förbundet inte funderat så mycket på, enligt Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör på Almega IT- och telekomföretagen.

– Det här kravet har vi haft rätt länge. Eftersom vi kräver sifferlösa avtal så behöver vi inte sätta oss ned och fundera över löneökningarnas storlek, säger hon.

Anne-Marie Fransson säger att eftersom en majoritet av medlemsföretagen inte bryr sig om att upprätta någon turordningslista vid uppsägningar, bör LAS-reglerna ändras. I stället för ”sist in, först ut”, vill Almega kunna undanta upp till 20 procent av dem som ska sägas upp från turordningsreglerna. Möjligheten har hittills funnits för företag med färre än tio anställda, men Almega vill att undantaget ska gälla för alla företag i branschen.

Vi gillar kollektivavtal, men det måste vara möjligt att göra avsteg.
Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör på Almega IT- och telekomföretagen

Det största angreppet på det fackliga inflytandet i branschen är emellertid Almegas krav på att arbetsköparna ska göra upp om lön och arbetsvillkor individuellt. Dessa individuella överenskommelser ska då inte behöva ta hänsyn till de generella nivåerna som står inskrivna i kollektivavtalet.

– Vi vill göra upp med individen mer, utifrån individens och företagens behov och möjligheter. När man reglerar hårt i centrala avtal låser man fast företagen, säger Anne-Marie Fransson.

Foto: Johan Knobe
Anne-Marie Fransson.
Foto: Johan Knobe

Vill ni alltså sätta den svenska modellen ur spel?

– Nej, det ser jag det inte som. En individuell överenskommelse är ju en överenskommelse mellan företaget och individen.

Men den svenska modellen grundar ju sig på att det är facken och arbetsköparna som kommer överens om villkoren…

– Ja, och det vill vi gärna ha kvar. Vi gillar kollektivavtal, men det måste vara möjligt att göra avsteg.

Kraven går diametralt emot de som Unionen å sin sida går in med i förhandlingen.

– Vi vill ha större inflytande för våra förtroendevalda. Vi vill ha siffror i avtalen som gäller både lägstalöner, siffersatt individgaranti och löneökningstakt inskrivet. Det går helt emot Almegas målsättning, säger Nicola Lewis, Unionens biträdande förhandlingschef.

Samtidigt vill hon inte på förhand döma ut arbetsköparnas krav.

– Det finns naturligtvis delar vi behöver diskutera med Almega och hoppas att vi kan komma fram till. Kanske kan vi hitta en lösning som båda parter kan acceptera. Men jag konstaterar att vi står väldigt långt ifrån varandra inför förhandlingarna, säger hon.