Mycket talar just nu för att det prokurdiska vänsterpartiet Folkets demokratiska parti, HDP, tar sig över den hårt kritiserade 10-procentspärren. I den senaste opinionsundersökningen låg de på 10,8 procent. Partiet kämpar bland annat för ökade rättigheter för landets kurdiska minoritet och tycks locka allt fler anhängare från bland andra Republikanska folkpartiet, CHP, som av många missnöjda väljare uppfattats som veliga de senaste åren.
Skulle HDP ta sig in i parlamentet innebär det med största sannolikhet stora förändringar i den turkiska politiken. Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdoğan och hans styrande AKP får då svårt att driva igenom planerna på en ny konstitution med syfte att stärka sin egen makt ytterligare. Statsvetaren och skribenten Ekim Çağlar säger till Arbetaren att HDP är en progressiv rörelse och med deras eventuella valframgångar skulle andra nu marginaliserade rörelser och grupper i samhället kunna ta sig fram.
– På lång sikt kan politiken förändras, kurdfrågan skulle lyftas på ett annat sätt och folk skulle plötsligt känna att det lönar sig att kämpa oppositionellt.
Även det konservativa och marknadsliberala AKP som styrt landet de senaste 13 åren kan om HDP tar sig in tvingas anpassa sig i vissa frågor i försök att vinna tillbaka missnöjda väljare.
– Det som är på väg att hända om HPD tar sig in, och det tror jag att de gör, är en fortsättning på 1980-talets kurdiska kamp och på Geziupproret 2013, säger Ekim Çağlar.
10-procentsspärren för att ta sig in i parlamentet är den högsta i världen, vilket gjort det otroligt svårt för mindre partier att få inflytande sedan lagen instiftades 1982.
I valet 2002 lades 46 procent av rösterna på partier som inte kom in i parlamentet.