Få teaterpjäser har sagt så mycket om samtiden som Turteaterns och CP-Counterforce Produktions tolkning av Valerie Solanas SCUM-manifestet. Det var inte främst själva föreställningen som var talande, utan reaktionerna på den. Skulle en tro de mest kränkta männen var den fiktiva föreställningen om att skära upp män betydligt värre än det högst reella våld som […]
Få teaterpjäser har sagt så mycket om samtiden som Turteaterns och CP-Counterforce Produktions tolkning av Valerie Solanas SCUM-manifestet. Det var inte främst själva föreställningen som var talande, utan reaktionerna på den. Skulle en tro de mest kränkta männen var den fiktiva föreställningen om att skära upp män betydligt värre än det högst reella våld som män dagligen utsätter kvinnor för. Samtliga inblandade kvinnor fick dessutom ta emot massor av hot, från skådespelare och producenter till praktikanter. Den ende inblandade mannen, regissören och konstnärlige ledaren för teatern, Erik Holmström, fick däremot inte ta emot ett enda. Trots att han ju i högsta grad var ansvarig för både tillkomst, uppförande och utförande. Det var som om Turteatern hängt upp en stor övertydlig skylt med texten: ”Så här fungerar ett patriarkalt samhälle”.
Det är nog många som haft stora förväntningar på Erik Holmströms pjäser sedan dess. Många blev säkert också förvånade av hans beslut att flytta till Malmö och starta vad som sägs vara Sveriges första renodlade dockteater för vuxna. I källarvåningen på en röd gammal industrifastighet, som också rymmer bland annat nycirkusen Karavan och scenkonstkollektivet PotatoPotato, huserar numera Malmö Dockteater, ”ett laboratorium för konstruerad verklighet, mekaniska konstruktioner, estetik och politik”, som de själva uttrycker det.
Vad får en etablerad regissör att flytta till Malmö, kliva ned i en kaotisk källare i Sofielund och starta en dockteater för vuxna?
– Jag har frilansat i två år sedan jag lämnade Turteatern och börjat känna mig rotlös. Teatrar ska vara som smörgåsbord nuförtiden. Det ska finnas något för alla. Jag saknade en tydlig konstnärlig linje och ville göra något eget. Sedan ville jag tillbaka Malmö också.
Men varför just dockteater?
– Som regissör har jag blivit mer och mer intresserad av form. Jag har i allt större utsträckning gjort scenografier och egna kulisser. Jag har inte riktigt formulerat varför jag gör det här, men det är något med det artificiella som tilltalar mig. Jag vill skapa helt egna världar. Med dockor slipper man också allt psykologiserande. Publiken vet att dockorna inte är riktiga personer. Det är ingen som undrar vad dockan känner egentligen eller om den gråter på riktigt.
Malmö Dockteaters premiärföreställning heter Funktionell dumhet och baserar sig på sociologen Roland Paulsens bok Vi bara lyder. Boken innehåller ett antal samtal som Paulsen dokumenterat på Arbetsförmedlingen, bland annat med tidigare generaldirektören Angeles Bermudez Svankvist.
Det är inte första gången arbete är temat när Erik Holmström regisserar. Inte heller första gången han tar sig an något av Roland Paulsen. Under sin tid på Turteatern regisserade han pjäsen Den nya gudomliga komedin som bland annat baserar sig på Paulsens bok Arbetssamhället och en akrylmålning av förre arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin.
Vad är det med temat arbete som lockar?
– Ämnet ligger mig varmt om hjärtat. Det var verkligen en ögonöppnare att läsa Arbetssamhället. Arbetskritiken kändes så självklar. Jag tror den tilltalar folk eftersom frågan är så grundläggande och handlar om hur vi ska leva.
I källaren i Sofielund har Malmö Dockteater byggt upp en modell av en arbetsförmedling. Skalan är ungefär ett till två och det är skrämmande verklighetstroget med sådana där ståbord med pseudodatorer där det bara går att söka bland noggrant filtrerad information. Både arbetsförmedlarna och Roland Paulsen har blivit meterhöga dockor. Erik Holmström menar att Arbetsförmedlingen är ett tacksamt föremål just för dockteater.
– Genom att göra en modell av en arbetsförmedling går det att få ett helt annat perspektiv på den världen. På hur lokaler och möbler är utformade. I och med att vi använder autentiska citat får man också ett perspektiv på hur språket är utformat. Jag tycker också att dockorna tydliggör att alla handlingar är val. Det är inte bara lätt att se vad de väljer att göra, utan också se vilka alternativ de väljer bort.
Vad hoppas du att den här uppsättningen ska leda till?
– Jag hoppas kunna sticka hål på charaden. Att den som sett föreställningen ska se igenom skådespelet nästa gång personen går till Arbetsförmedlingen och förstår att en förmedlare inte nödvändigtvis själv tror på det hon säger. Jag hoppas att det kommer att leda till en minskad respekt för systemet.
Funktionell dumhet har premiär den 27 april.
