Flera grävmaskiner river upp betongstycken och grus. Byggnadsarbetare i reflexvästar och hjälmar klättrar in och ut genom fönster. En lyxig, silverfärgad BMW parkerad framför byggnaden tillhör förmodligen en chef på byggfirman, eller kanske en regeringsrepresentant på besök. En förman kommer fram och förbjuder oss att fotografera.
Här i Jószefváros, Budapests åttonde distrikt, håller Ungerns konservativa regering under premiärminister Viktor Orbán på med ett nytt byggprojekt. Ett slitet, gult gammalt hus som tidigare varit en tågstation ska totalrenoveras och bli ett nytt museum över judiska barn som blev offer i Förintelsen. Men projektet har utsatts för stor kritik.
– Vi har kallat hela den här planen ett dåligt skämt. Det enda parti som är nöjda är fascisterna i Jobbik, säger antifascisten Vilmos Hanti.
Några hundra meter bort från byggarbetsplatsen har Ungerska Förbundet för motståndskämpar och antifascister, MEASZ, sitt högkvarter. Lokalerna är översållade med minnessaker, överstrukna hakkors, Picassos klassiska målning ”Guernica”. Landets äldsta antirasistiska organisation bildades 1945 av förintelseöverlevare och partisaner, och Vilmos Hanti är ordförande både här och i den internationella paraplymotsvarigheten FIR.
I år är det 70 år sedan den ungerska staten satte en halv miljon judar i tågvagnar för att deporteras till Auschwitz och andra koncentrationsläger. Därför har landets regering på eget initiativ utropat ett Holocaust Memorial Year 2014, och samtidigt påbörjat ett omfattande arbete för att avtäcka flera nya offentliga minnesplatser.
– De har sagt att de vill hantera Förintelsen på ett ickepolitiskt sätt. Det är till att börja med omöjligt. Men vad de gör i stället är att vitmåla den, för att skriva om landets fascistiska historia, säger Vilmos Hanti.
Planerna för minnesåret 2014 presenterades första gången under förra året. Regeringen uttalade en stark önskan att vilja fördjupa ungrarnas kunskaper om Förintelsen, och hjälpa folk att minnas och läka sår. Ombygnationerna av museet påbörjades först i december, men det arbetas intensivt för att ha utsidan klar för stor invigning redan nu i april – ungefär samtidigt som landet går till val nu på söndag.
Den 31 december kom även nyheten att det redan i mars skulle resas ett sju meter högt monument i centrala Budapest, tillägnat 70-årsminnet av den nazistiska ockupationen 1944–1945. En ritning av monumentet föreställde ärkeängeln Gabriel i en försvarslös position, attackerad av en örn med 4,5 meter mellan vingspetsarna. Ett Nazityskland Ungern inte kunde värja sig mot.
– Vi var de första som direkt på nyårsdagen tog avstånd från detta. Vi samlade en demonstration och uppmanade folk att inte stödja projektet, berättar Vilmos Hanti.
Regeringens initiativ har fått omfattande kritik som rört allt från bristen på insyn, valen av namn och motiv, till att projektledare saknar expertkunskaper om Förintelsen. Häftigast har monumentet fördömts eftersom dåtidens Ungern, under högerdiktatorn Miklós Horthy, faktiskt var allierat med Hitler och inte direkt attackerades. Dessutom var Ungern inte någon ängel, utan först i Europa med att införa moderna antisemitiska lagar redan 1920.
Kontentan av kritiken är att regeringen försöker vitmåla Ungerns roll under Förintelsen. Landet ska framstå som var det ockuperat och utan möjlighet att påverka något, ett offer för nazisterna och deras utländska politik. Den tolkningen förstärks av regeringens kampanjhemsida, där historien börjar just den 19 mars 1944 när tyskarna anlände. Ingenstans nämns den historiska antisemitismen dessförinnan, alliansen med Berlin, eller det omfattande medlöperiet som gav just Ungern världsrekordet i att snabbast deportera störst antal judar.
Problemen förvärrades efter att direktören för regeringspartiet Fidesz nya historieinstitut Veritas (Sanning) trivialiserade Ungerns första deportation av 17 000 judar till Wehrmacht 1941, och kallade detta en simpel ”polisaktion” mot illegala invandrare. Kritiker och oppositionen kräver direktörens avsked och ett stopp för byggplanerna. Först efter att paraplyorganisationen Mazsihisz för Ungerns judar fattat det radikala beslutet att bojkotta minnesåret sköts monumentet något på framtiden. Nu ska det i stället invigas efter valet, den 31 maj, och museet byggs vidare som planerat.
– Fidesz utnyttjar Förintelsen och byggprojekten av valtaktiska skäl, för att ta nationalistiska röster från Jobbik. Viktor Orbán är väldigt populistisk och utnyttjar alltid miljön han är i, säger Vilmos Hanti.
Men förklaringen kan också göras mer komplicerad än så.
Knappt 35 minuters tågresa österut från Budapest ligger samhället Gyömrő. På ortens tågstation väntar János Hallama på perrongen. Där hänger också några unga män, flera med rakat huvud. En har en grön armékappsäck med påmålad runskrift, en annan en bomberjacka med tygmärke från den paramilitära nazistgruppen MNA. János Hallama berättar att många i Gyömrő saknar arbeten eller ordentliga bostäder. Framtidsutsikterna är små, och det är ett attraktivt område för populism och nationalism.
I sin vita Fiat kör han oss i riktning mot stadshuset. 2007 var János Hallama med och grundade gräsrotsgruppen KIGYE, som i flera år mest sysslade med lokala miljö- och välgörenhetsfrågor. I dag har de också blivit en protesterade röst mot den politiska utvecklingen i landet. János Hallama menar att regeringens försök till historierevisionism är nog så allvarligt. Men riktigt oroväckande blir det först om det kopplas samman med den Horthykult som vuxit till sig i Ungerns konservativa och fascistiska kretsar de senaste åren, och fått ett genombrott just här i lilla Gyömrő.
Fiaten parkeras vid torget framför stadshuset. Här ligger en liten park, som verkar oansenlig. Men i själva verket är det den första på nära 70 år att döpas efter Horthy, berättar János Hallama.
– Egentligen ville de döpa om hela torget, även gatan framför stadshuset. Men efter protester föreslog de som en kompromiss bara parken. Det känns väldigt cyniskt, säger han.
Gyömrős Frihetstorg förvandlades till Horthyparken 2012, efter att ett förslag från fascistpartiet Jobbik drivits igenom av de lokala myndigheterna. Då hade Gyömrő länge haft en och samma partilösa borgmästare, utan problem. Men de senaste få åren har politiken tagit en skarpt konservativ vändning. Dagens nationalistiska minnessamlingar för Trianonavtalet 1920, då Ungern tvingades till landavträdelser, hade inte arrangerats tidigare. Inte heller hade gatskyltarna förut någon gammaldags ungersk runskrift.
– Allting förändrades 2010. Då kom Fidesz till makten, och Gyömrő blev omringat av Fideszbyar som borgmästaren ville förhålla sig till, säger János Hallama.
De senaste åren har Horthykulten kunnat ta flera steg ut ur skuggorna, och i dag bli ganska öppen. Det har möjliggjort statyer, minnesplakat i en prästskola och så nu en park. Det här befarar flera kritiker är en annan orsak till varför regeringen velat presentera landet som utan självbestämmande från samma dag judedeportationerna började 1944. Det är ett försök att omvärdera Horthys roll, och göra så att han kan bli en modern politisk symbol över en ”gyllene tid” när Ungern var starkare. Åtminstone betraktas han redan så av element i Fidesz.
2012 deltog en borgmästare och en undersekreterare i en insamling för att resa en staty över diktatorn i huvudstaden. I november 2013 försvarades densamme under en konferens om antisemitism, av en parlamentsledamot från Fidesz, som menade att historien inte hunnit analysera Horthys gärningar. Samma inställning har regeringen haft: ämnet ska debatteras av historiker, inte av politiker. Problemet är att en omfattade forskning redan dokumenterat Horthys assisterande roll i Förintelsen.
Efter beslutet i Gyömrő försökte KIGYE riva upp det med övertalningar, med en demonstration, insamlingar av protestunderskrifter och en folkomröstning.
– En historiker visade också att 280 judar deporterats härifrån, när borgmästaren sade att siffran var noll. Men inget hjälpte, säger János Hallama.
Ett sådant protestarbete ska inte ens behövas. En ny Fideszlag från januari 2013 förbjuder offentlig namngivning efter 1900-talets auktoritära samhällssystem. I verkligheten har detta dock bara slagit mot namn förknippade med kommunism, marxism, tidig socialdemokrati och fackförbundskamp. Gott om platser som hyllar gamla tiders högerextrema ledare tillåts vara kvar – utan ingripanden från regeringen.
På Frihetstorget i centrala Budapest blickar två allvarliga ögon av koppar ut från en larmad glaslåda, på förbipasserande människor. Kroppen har en amiralsuniform, halsen bär ett järnkors, och på basen sitter en svärdssymbol med ordet ”Trianon” på.
– Miklós Horthy? Kom igen, han var väl en cool kille.
Eszter Sándor pratar felfri engelska. Hon är en kosmopolitisk ung kvinna i slutet på sin universitetsutbildning, som studerat utomlands, rest och breddat sina erfarenheter. Landets nya generation. Men hon ser inga problem med bysten framför oss som Jobbik avtäckte i november för att hylla den gamle diktatorn. Så vitt Eszter Sándor förstått var han en person som gjorde Ungern något gott.
– Under hans tid var ju Ungern stort igen, det vet alla om du frågar dem, säger hon.
Väninnan bredvid sänker sina ögonbryn, och ser ut att vara mer tveksam. Men hon säger ingenting.
Tillbaka i Jószefváros hos MEASZ är Vilmos Hanti inte alls förvånad över sådana åsikter hos de unga. I skolan berättar många lärare i dag att Horthy var bra, att landet var rikt och stort under honom. Någon kritik av utveckling syns sällan i de högervridna medierna. Och att bysten ännu står kvar bara några stenkast från parlamentet, öppen för beskådan av lagstiftare, turister och judiska överlevare, visar den stora dubbelmoralen hos regeringen. De levererar vackra tal på den internationella arenan, men gör något helt annat på hemmaplan.
– Om de bara ville skulle de kunna få bort bysten och ändra på hela situationen, på en enda dag, säger Vilmos Hanti.
Han går för att gräva i en låda, och återvänder med en bild av en ung man i glasögon.
Endre Ságvári var judisk aktivist och en mycket viktig ledare i det underjordiska motståndet mot fascismen. Sommaren 1944, under klimax av judedeportationerna och med Gestapo i landet sköts han ihjäl, 30 år gammal, av Horthys polis. Efter kriget hyllades han som hjälte, men eftersom han också var kommunist har hans namn i dag råkat i kläm för Fidesz förbudslag.
Hur saker ser ut i dagsläget tycker Vilmos Hanti ganska väl symboliserar vart landet kommit. 70 år efter sin död har den legendariske antifascisten Endre Ságvári försvunnit från en mängd parker, gator och skolor han tidigare lånat sitt namn åt. Samtidigt har ledaren för den regim han bekämpade och blev skjuten av återkommit till precis samma offentliga platser. Ett totalt skifte, som den nuvarande regeringen inte agerar mot utan
i stället möjliggör.
Sedan en tid tillbaka lämnar medlemmarna i MEASZ sina telefoner i andra rum när de ska prata allvar. När FIR hade sitt senaste styrelsemöte i Rom bestämdes att dess sekreterare skulle formulera ett skarpt protestbrev till Orbán. Men dagen innan det skulle skickas iväg fick sekreteraren i stället ett brev från en av regeringens statssekreterare, som sade att FIR byggde sina slutsatser på falsk information från MEASZ. Hur kunde regeringen redan känna till dessa slutsatser? Sedan dess är MEASZ lite mer vaksamma. Vilmos Hanti använder redan ”den nuvarande diktaturen” som ordval.
– Diktaturer har olika steg. Det är uppenbart att denna blir allt starkare, och successivt utvecklas, säger han.
Den 6 april går Ungern till ett viktigt val, ett val som kan vara ödesdigert för landets framtid. Vilmos Hanti vet inte vilket utfall han vågar gissa på. Rimligtvis tänker Fidesz göra vad det kan för att vinna.
– Om valet är demokratiskt kan regeringen besegras. Men vi har upplevt några gånger i Europa att det inte fungerar så. Om Fidesz behåller makten är det väldigt farligt, och då stannar de kvar i 20 år till, säger Vilmos Hanti.
