I december förra året beslutade Sveriges riksdag att låta regeringen beställa mellan 40 och 60 stycken JAS 39 Gripen E stridsflygplan från Saab Group. Det dock med förbehållet att regeringen ska stoppa ordern innan utgången av 2014, om inga andra länder beställer minst 20 av dessa nya plan.
Schweiz är ett av de länder som visat intresse för Gripen. Landets regering har för avsikt att köpa 22 Gripenplan för 3,1 miljarder schweiziska franc – motsvarande cirka 22 miljarder kronor – och tecknade förra året ett ramavtal med Sverige.
Förutom 33 stycken F/A-18 jetplan avsedda för strid, äger det schweiziska flygvapnet också 54 flygplan av modellen F-5 Tiger, vilka man nu vill ersätta.
Schweiz har också undersökt anbud om det franska planet Rafale och Eurofighter jet, men bestämde sig för Gripen. Beslutet fattades i första hand på ekonomiska grunder, eftersom flygplanets förmåga och effektivitet har ifrågasatts i militära kretsar. ”Förhållandet mellan kostnad och värde är det bästa och driftskostnaderna de lägsta,” har regeringen motiverat sitt beslut.
Nu är det upp till det schweiziska parlamentet att ta ett beslut om huruvida Gripenaffären ska bli av. I mars godkände en knapp majoritet – 22 röster mot 20 – i det schweiziska parlamentets mindre kammare, Ständerrådet, köpet. Dock misslyckades kammaren att få majoritet vad gäller att skjuta till de ekonomiska medel som erfordras för affären. Innan Ständerrådet får en chans att ompröva sitt beslut är det parlamentets stora kammare Nationalrådets tur att säga sitt.
Men det är tämligen osäkert om affären kommer att vinna majoritet i Nationalrådet. Socialdemokraterna, SP, och Miljöpartiet, GP, motsätter sig helt köpet, men även liberala och högerradikala politiker har uttryckt oro. Som ett resultat har Nationalrådets försvarskommittéer tillfrågat försvarsminister Ueli Maurer om att omförhandla detaljer i kontraktet med den svenska regeringen. Försvarskommittéerna kräver mer detaljerade garantier i fall stridsflygplanen inte skulle kunna levereras i tid. Dessutom kritiserar de att inköpspriset är kopplat till den svenska inflationen.
Tidigast kommer parlamentet att fatta ett slutgiltigt beslut i september. Även om köpet av de 22 Gripenplanen skulle klubbas i parlamentet så kommer de schweiziska väljarna sannolikt ändå att ha sista ordet. Landets ledande antikrigsorganisation ”Gruppen för Schweiz utan en armé”, GSOA, har redan hotat med att samla in namnunderskrifter för en folkomröstning. SP och GP har uttryckt stöd till det förslaget.
– Att investera åtskilliga miljarder schweiziska franc i stridsflygplan är absurt. Dessa pengar skulle komma till bättre användning inom vården eller kollektivtrafiken, säger GSOA:s talesperson Stefan Dietiker.
I jämförelse med andra neutrala europeiska länder, som inte är anslutna till Nato, är Schweiz flygvapen extremt överdimensionerat. Sverige, till exempel, har 130 stridsflygplan i bruk för att täcka en yta på 450 000 kvadratkilometer. Schweiz, som är elva gånger mindre, har 87 stridsflygplan i bruk.
Exakt för 20 år sedan enades de schweiziska väljarna nätt och jämnt om köpet av de 34 stycken F/A-18 jetplanen. Debatten som föregick beslutet splittrade landet. På bara en månad hade GSOA samlat in en halv miljon namnunderskrifter för att få till en folkomröstning. Med den erfarenheten är Stefan Dietiker helt säker på att också i fråga om Gripenköpet blir lätt att framtvinga en folkomröstning.
– Ett stor del av Schweiz medborgare är emot nya stridsflygplan, säger han.
Och även de opinionsundersökningar som presenteras pekar åt det hållet. Men om Gripenaffären redan röstas ned i parlamentet i september kommer inte en folkomröstning att vara nödvändig.
Översättning: Cecilia Irefalk
