Under den vackra, våldsamma ytan

Roller derby är en relativt ny sport. Den nuvarande formen uppfanns år 2000 av punk- och rockabillytjejer i Austin, Texas. Bess Irv Cold tycker fortfarande att roller derby andas rock n’ roll. 

– Även om de flesta av mina lagkamrater i dag är discotjejer, berättar hon för Arbetaren. 

Natalie ”Bess Irv Cold” Mörkenstam var med och startade upp roller derbylaget Stockholm Allstars 2007.  Från den tiden är hon och Jenny ”Jender Bender” Stendahl de två som fortfarande är kvar i laget. Till en början var det tufft att hitta tjejer som var intresserade av att delta. 

– Vi tvivlade aldrig på att det fanns tjejer som ville, vi hade bara svårt att nå ut till dem. Roller derby var nytt och det var inte många i Sverige som kände till sporten, säger Natalie Mörkenstam.

De tränade på tomma parkeringsplatser med otaliga skrapsår från underlaget på armar och ben, som följd. 

Vändpunkten kom 2009 då Hollywoodfilmen Whip it, om ett roller derbylag i Austin, Texas, hade premiär på Stockholms filmfestival. Stockholm Allstars var där och delade ut flyers, iförda sina matchkläder. 

– Samtidigt fick media upp ögonen för roller derby. Efter filmpremiären small det bara till. 

Själva filmen, som regisserats av Drew Barrymore, tycker hon är ganska gullig.

– Den speglar inte sporten på ett riktigt sätt, men däremot själen och atmosfären runt omkring. 

Natalie Mörkenstam fick upp ögonen för roller derby genom filmklipp på You tube. 

– En manlig bekant till mig som jobbade natt inom vården satt många långa tråkiga nätter och surfade sig genom You tube. Han hittade några roller derbymatcher och mejlade länkarna till mig.

Rollerderbyligan TXRD (Texas Roller Derby), som från Austin återupplivade sporten under 2000, streamade hela matcher och lade upp dem på nätet.      

Natalie Mörkenstam lockades av farten och diy-kulturen. 

– Det såg helt enkelt jäkligt roligt ut. Diy-attityden lockar ju dessutom mig som gammal punkare. Hela organisationen byggs upp av spelarna själva och präglas av vilka som är engagerade för tillfället. Det krävs att alla är med och hjälper till. Det är därför vi är så stolta också, vi äger den här sporten tillsammans.   

Den första formen av roller derby uppstod redan under 1930-talets depression i storstäder i USA. Folk i olika åldrar åkte rullskridskor, runt, runt, runt, i övergivna lagerlokaler och fick småpengar av publiken. Under 70-talet hade sporten sin storhetstid, men var då mer en show med uppgjorda matcher och slagsmål. Pengar fanns med i bilden och spelarna köptes och såldes som proffs. 

På 80-talet svalnade publikintresset och roller derbyn dog ut. Först år 2000 återuppstod sporten i Austin, Texas, där punk- och rockabillytjejer fann en ny form och blåst liv i roller derby igen. 

Det var tjejer som aldrig satt sin fot i en sportbutik och till en början åkte i sina vanliga kläder: slitna Clash-t-tröjor, korta kjolar och strumpbyxor. Först då etablerades dagens spelregler.

I dag finns såväl före detta elit­idrottare, hemmafruar och disco­tjejer i Stockholm Allstars.  Åldersspannet i laget är mellan 18 och 38 år. 

– Du kan börja när du är 35 och ändå bli bäst. Jag tror det är därför så många lockas till sporten, säger Natalie Mörkenstam.                 

En match, en så kallad bout, går ut på att jammern, som känns igen genom stjärnan på hjälmen, ska ta så många poäng som möjligt. Detta gör hon genom att passera motståndarlagets spelare. De fyra spelarna i det så kallade packet ska genom tacklingar och blockar försöka hindra jammern från att ta sig förbi dem. Men de måste röra sig framåt och får inte tackla bakåt. 

En poäng delas ut för varje spelare jammern tar sig förbi, men först på andra varvet. Tacklingar är inte tillåtna mot rygg, huvud, armar eller under knäna och delas enbart ut med höfter eller axlar. Felaktiga tacklingar leder till en minuts utvisning. Jammern tar sig förbi packet genom att trycka in sig mellan deras axlar. Förutom pack och jammer finns en så kallad pivot. Hennes roll är att hålla packets tempo uppe. Pivoten är också den enda som kan ta över jammerns roll, mitt under ett jam. En bout varar i 60 minuter och är indelad i två minuter långa jams, förutsatt att inte jammern i ledning bryter jammet i förtid. Detta kan göras av taktiska skäl och meddelas genom att hon slår sig två gånger på höfterna.

Sporten är på väg att växa sig stor. När Natalie Mörkenstam var med och startade upp Stockholm Allstars fanns inte mer än ett par lag i Europa. I dag finns det drygt 60 stycken lag bara i Frankrike. Även Tyskland har en stor liga och i Sverige håller flera mindre lag på att växa fram i Örebro, Jönköping, Sundsvall, Västerås och Norrköping. Malmö och Göteborg har lag sedan länge.   

Olympiska kommittén har roller derby med på listan över sporter de överväger att ta med i OS. 

Natalie Mörkenstam medger att det medför en viss oro. 

– Som det är nu delar vi allting och lär upp varandra. Om jag är på resa någon annanstans i världen kan jag alltid ta kontakt med det lokala roller derbylaget och få en soffa att sova på. Man är väl lite rädd att större summor pengar och proffskontrakt ska spoliera kamratskapen, men det är väl å andra sidan en naturlig utveckling antar jag.

Medan undertecknad och Natalie Mörkenstam sitter på läktaren i Farstahallen och pratar, tränar Stockholm Allstars blockeringar och tacklingar nere på planen. 

Vid planens ena kortända åker en man i de övre 30, iförd rosa t-tröja och skägg, rullskridskor för sig själv. 

– Det där är vårat hardcorefan och hedersmedlem Rikard. Han har hängt med från början och är med på alla träningar och matcher, säger Natalie Mörkenstam.   

Förutom några enstaka brutna ben och blåmärken, förekommer inga allvarligare skador i sporten. 

– Flest olyckor sker när du står så där, säger Natalie Mörkenstam, och pekar på spelarna som för tillfället står stilla på rullskridskorna och lyssnar på coachens instruktioner. Plötsligt ramlar man och landar på ett konstigt sätt.  

Under de fem år hon hållit på har ett finger och en fot brutits, i hennes lag. Rejäla blåmärken är givetvis vardagsmat. 

– Ett visst mått av våld är ju tillåtet, precis som i exempelvis hockey. Men matcherna är så hårt reglerade att en vanlig fotbollsmatch ser brutalare ut.   

Även medias och allmänhetens bild av roller derby tycks ha blivit bättre, säger Natalie Mörkenstam. 

– Det har varit mycket fokus på utseendet, sminket, kläderna och de roliga namnen ett tag. Roller derby är mer än yta, det ligger lång och hård träning bakom varje match.   

Vem som helst som är intresserad är välkommen att komma och prova på ”fresh meat programmet”, i vilket man tränar grunder i 16 veckor. Därefter görs ett ”minimum skills test”, vilket man måste klara för att kvala in till laget. 

Förutom Stockholm Allstars och föreningens b-lag Stockholm Bstrds, finns i huvudstaden ytterligare ett roller derby lag som går under namnet Royals, men lagen tävlar inte mot varandra. 

– Det är en sådan hög nivåskillnad. Vi är med i WFTDA (Womens Flat Track Derby Association), vilket kräver en viss standard. Men vi tränar tillsammans med Royals ibland, förklarar Natalie Mörkenstam.  

West Aros Hybridz, ett nytt lag med spelare från Västerås och Uppsala, ska möta Stockholm Bstrds i Solnahallen. Läktaren är full av supporters. Hipsters, punkare, nördar, barn och medelålders herrar i gråsprängd kalufs. Kvällens DJ spelar hits av Hives, Judas Priest, Beastie Boys, Backyard Babies och Mötley Crüe. En blond Stockholmssupporter håller upp ett plakat med texten ”Gooo Heeell!!!”. I övrigt har folk skrivit sina favoritspelares namn på de hemmamålade skyltarna. Konferenciern säger att de har fina priser att dela ut för de snyggaste plakaten. Kritor och pappersark ligger precis vid entrén. Priserna består av dvd-filmer, strumpor, kepsar och roller derbymerch. Därefter förklarar hon att reglerna kan vara lite snåriga och svåra att förstå, om det är första gången man ser en bout, men att hon ska försöka instruera efter bästa förmåga. De åtta matchdomarna rullar in på planen och konferenciern presenterar dem som: Acid Barret, Joe Rout, Fluke Skywalker, Long Arm of the Law, John D’oh, Jender Bender, Dude Law och Glenn af Ordning. West Aros Hybridz rullar in på planen, vinkar till publiken och skejtar bort till sitt avbytarbås. De presenteras av konferenciern som Roaring Totta, The Incredible Fox, Sheena Shameless och så vidare. Därefter kommer Stockholm Bstrds med spelare som Kimizooka, Musfällan Mary, Red E Krueger och Hard Ass Ice. Publiken jublar och skriker STOCKHOLM BASTARDS! 

Konferenciern berättar att bänkcoacherna Swede Hurt och Mad Maloony, från a-laget, förra helgen kommit trea i en stor roller derbyturnering i Berlin. Publiken jublar på nytt. Domarna gör en säkerhetskontroll av spelarna, ser efter att knäskydd, tandskydd, hjälm och armbågsskydd sitter som de ska. Lagen gör sig klara, bildar klunga, håller varandra om ryggarna, sänker sina huvuden och skriker: ”Hocka Haj, Hocka Haj, Hocka Haj!”. Konferenciern säger att det betyder ”I dag är en bra dag för att dö”. De båda lagen intar sina positioner. Pivoten med en rand tvärs över hjälmen längst fram, därefter de fyra spelarna i packet och längst bak jammern. Huvuddomaren blåser i pipan tre gånger och det första jammet är igång. Hard Ass Ice från Stockholm Bstrds är först med att bryta sig igenom packet och är lead jammer. 

Stockholmslaget vinner bouten med dryga 40-poäng, men Roaring Totta från bortalaget är nöjd med insatsen.

– Det känns helt grymt. Det var vårt allra första bout och jag tyckte vi höll det uppe bra, mot ett så pass tufft motstånd.   

Innan Bstrds ska möta kvällens andra motståndare Gothenburg Roller Derby, annonseras en 30 minuter lång paus. När publiken är tillbaka på sina platser frågar konferenciern om vi har några göteborgare på plats ikväll. Förvåningen är svår att dölja när hon upptäcker att halva läktaren reser sig upp och skriker. Senast de båda lagen möttes var i Göteborg, då Stockholm Bstrds tog hem segern. 

– Vi får se om ni kan ta revansch i kväll, säger hon.    

Efter första halvlek leder Göteborg med dryga 20 poäng, men tio minuter in i andra vänder Bstrds till 147–142. Publiken blir som tokig och sjunger: ”Ice Ice Baby”. Hard Ass Ice är jammern som tagit hem de sista poängen. Stockholmslaget håller en knapp ledning fram till sista jammet, då Göteborg tar en time out. 16 poäng skiljer lagen åt och konferenciern förklarar att det kan vända snabbt i roller derby. Spänningen är tät och stämningen är på topp. Gothenburg Roller Derby ger järnet i det sista jammet och deras lead jammer Villain Villa plockar in poängen. Göteborg vänder bouten i sista sekunden och vinner. De tillresta Göteborgarna blir som galna, rusar ned på planen för att tacka laget, som enligt tradition åker ett par segervarv och ger publiken, som nu ställt upp sig längs med banan, high fives.

Hard Ass Ice är kluven till den plötsliga förlusten. 

– Det känns bra, eller det är klart att jag är lite ledsen. Vi vann ju nästan. Strunt samma, nu ska vi gå på efterfest tillsammans, på Debaser Medis. Min trötta kropp behöver några öl, säger hon och skrattar.         

Att efter varje match gå på fest tillsammans med motståndarlag och publik är ett återkommande inslag, som hängt med sedan roller derbyn pånyttföddes i Austin, Texas.

Publicerad Uppdaterad
6 dagar sedan
Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill att du ska skaffa fler barn trots att hans regering inte gör något vettigt åt vare sig arbetslösheten, boendekostnaderna eller jämställdheten. Foto: Johan Apel Röstlund, Claudio Bresciani / TT, Håkan Gustafsson

Amalthea Frantz:
Använd kondom tills vi vet om regeringen blir kvar

Kristdemokraten Jakob Forssmed är orolig över att det föds för få barn i Sverige. Men vem vill skaffa en större familj när arbetslösheten är rekordhög och regeringen skiter i klimatkrisen? Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull, skriver Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz.

”Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans”, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens i somras.

Att förbättra just dessa områden är ju dock inte vad regeringen är bäst på. Tvärtom. Är det någon som förknippar nuvarande regering med till exempel rimliga boendekostnader, billiga hyresrätter, höjda löner, fungerande socialförsäkringar eller jämställdhet i hemmet? 

Att regeringen ändå bryr sig beror på att det rekordlåga barnafödandet kommer få allvarliga konsekvenser när arbetskraften och skatteintäkterna minskar. 

En utredning är tillsatt, i vanlig ordning. Ett delresultat ska presenteras nu i januari. 

Samtidigt är skolans sexualundervisning under attack, efter en annan sådan statlig utredning. I värsta fall ser vi snart ännu en nedmontering av ett område som Sverige länge var ett föregångsland inom. 

Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull

Tidningen Arbetaren ser sig tvungen att härmed skicka ut en allvarlig uppmaning: ha kul och ha sex – men inte för att skapa fler arbetare och skattebetalare åt staten. Tvärtom, använd preventivmedel om du är det minsta osäker. Till exempel tills vi vet om vi blir av med nuvarande regering. 

Den regering som skiter i klimatkrisen, vill ge både arbetare och arbetslösa sämre villkor, utvisar arbetare med utomeuropeiskt ursprung och planerar att sätta barn i fängelse.

Och passa samtidigt på att nominera någon kämpe till vårt Ottarpris till minne av Arbetarens medarbetare Elise Ottesen-Jensen som 1933 grundade RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. För att nominera, mejla [email protected]. Skicka med din adress så får du hem ett exemplar av tidernas coolaste kondom.

Nominera någon till Ottarpriset och få Arbetarens kondom! Läs mer

Publicerad
6 dagar sedan
Israelisk militär i Hebron, Västbanken
Trots den så kallade vapenvilan har de israeliska attackerna mot palestinier inte upphört. Israeliska soldater under en räd i den palestinska staden Hebron på det ockuperade Västbanken tidigare i veckan. Foto: Mahmoud Illean)/TT

Israelisk attack mot FN-lokaler


Israel har attackerat och förstört delar av FN:s Unrwa-lokaler i det ockuperade östra Jerusalem på tisdagsförmiddagen. Det rapporterar nu flera internationella medier.

Enligt nyhetsbyrån AFP rullade bulldozrar in på området där Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar, har sina lokaler under tisdagsmorgonen. Inredning förstördes och Unrwa skriver i ett eget uttalande att det utsatts för en ”aldrig tidigare skådad attack”.

Det israeliska  utrikesdepartementet har försvarat attacken och säger att de anser sig ha rätt att ta över och förstöra lokalerna som ligger i det illegalt ockuperade östra Jerusalem.

Samtidigt fortsätter, trots den påstådda vapenvilan, det israeliska våldet i Gaza och på Västbanken. Som Arbetaren rapporterade förra veckan har i snitt i ett barn om dagen dödats av israelisk militär i det sönderbombade Gaza sedan vapenvilan skrevs under i oktober förra året.

Sammanlagt har över 70 000 palestinier dödats i Gaza sedan Hamas attack på Israel den 7 oktober 2023. Många av dessa är barn.

Publicerad Uppdaterad
4 veckor sedan
Arbetarens redaktion (utan inbördes ordning) siar om framtiden och försöker hoppas på något bättre än samtiden. Foto: Arbetaren / Alaa Abu Asad, Jan-Åke Eriksson, Mika Kastner Johnsson

Skitåret 2025 är äntligen slut. Nu blickar vi framåt – men mot vadå?

Elände
Elände
Elände

Länge lyste den svarta rubriken på Arbetarens gamla löpsedel från årskiftet 2010/2011 från ett hörn av redaktionen. Nu har vi städat bort den. Få kunde väl ana att det 15 år senare skulle se än jävligare ut runt om i världen. Krig, klimatkatastrofer och fortsatt ökade klassklyftor. 2025 är äntligen över och nu är det dags att blicka framåt. Så här tror vi på Arbetarens redaktion om året som kommer.

2025 var allt annat än muntert. Hur lång blir baksmällan?

Johan
– Den har väl egentligen fortfarande inte lagt sig sedan 2024 och knappt ens från året innan det. Så den blir nog dessvärre väldigt lång. Vi lever i mörka tider, ta en återställare!

Amalthea
– Det enda som faktiskt hjälper mot baksmälla är väl att fortsätta vara full, så vi får köra på det.

Josephine
– Enda hoppet är att det är de som festade hårdast får den svåraste huvudvärken.

Vendela
– Det finns inte tid för baksmällor. Organisera dig!

Titta i din inre spåkula. Vad ser du mest fram emot 2026?

Håkan
– Det ska bli oerhört spännande att följa SAC:s stora satsning på migrantorganiseringen på nationell nivå. Solidariska byggare och Solidariska städare har ju vunnit fantastiskt många viktiga strider under de senaste åren, i framförallt Stockholms-regionen. Och om praktiken, lärdomarna och organiseringen kan skalas upp på fler platser och i fler branscher – då kommer 2026 bli ett riktigt spännande år.

– Sedan ser jag också fram emot hockey-OS! I år med NHL-spelare för första gången på länge. Jag ser fram emot att se William Nylander spela i Tre Kronor.

Alva
– Jag såg fram emot att få ta det nya nattåget till Basel, men nu blir det ju inget med det. Och fast jag skäms lite för det så längtar jag efter den svenska översättningen av Knausgårds Jag var länge död. Men förhoppningsvis sker något mer exalterande än det under året. 

Johan
– Att året ska ta slut? Nej. Jag hoppas att Erik Helgeson får upprättelse i Arbetsdomstolen och kommer tillbaka till jobbet och att vi får se någon slags ljusning i helvetes Sudan, Gaza och på Västbanken. Samt att Brynäs rycker upp sig lagom till slutspelet i vår och infriar förväntningarna om SM-guld.

Förutom det kommande valet. Vilka blir de stora politiska och fackliga striderna under året som kommer?

Johan
– Fackligt tror jag just utgången av fallet med Erik Helgeson blir både viktigt och på många sätt avgörande. Politiskt ska det bli spännande att se hur lång tid det tar innan utbrytargrupperna ur Vänsterpartiet bryter sig ur varandra. Valrörelsen däremot, riskerat att bli en direktsänd tågkrasch i slowmotion.

Josephine
– Flykting- och migrantfrågorna. Att våga säga ifrån, studera och rensa ut den ofattbart ökande acceptansen för rasism.

Amalthea
– Inrikespolitiken kommer nog vara en tröstlös blandning av meningslöst käbbel, öppen rasism och hyllningar av auktoritära ledare. Fackligt, om jag ändå ska uttrycka en förhoppning, så tror jag att både syndikalistiska migrantarbetare och missnöjda LO-medlemmar blir fler och att det kommer ge avtryck. Och så klart kommer det bli underbart att se Hamn-arbetsköparna förlora i AD. Eller någon annanstans.

På tal om valet. Hur går det och spelar det egentligen någon roll vilka som bildar regering?

Josephine
– Helt dimmigt i min spåkula just nu, hoppas på att fackliga och andra organisationer vågar stå fria och tvinga politikerna att börja ta ansvar för sitt uppdrag. Att politikernas makt börjar utgå från folket som det är tänkt. Och ett tydligt avvisande av nationalism i valrörelsen – för att i stället presentera alternativen.

Håkan
– Det spelar ju så klart en stor roll. Mycket talar väl för att sossarna vinner enbart för att människor inte vill ha den brutalisering som Tidöregeringen inneburit. Men att döma av hur sossarna just nu bedriver sin opposition så är risken tyvärr stor att de förlorar. Hittills har man till exempel inte presenterat något trovärdigt alternativ för hur man ska lösa arbetslösheten. Och kriminalpolitiskt så har ju sossarna agerat som om de vore ett femte parti i Tidösamarbetet.

Vendela
– Vad jag kan se finns det två troliga utfall: att SD bildar regering med M och KD, eller att sossarna tar hem segern och går i allians med de partier de får med sig. Antingen kommer V böja sig ännu mer för S högervridning, eller så kommer de stå som opposition. De små, splittrade vänsterpartierna kommer inte komma över spärren. Det gör inte L heller. Alla alternativ är dåliga, men SD-varianten är farligast.

Amalthea
– I bästa fall kan en ny regering ge lite andrum, som ger sociala rörelser en chans att ta utrymme och initiativ. Men jag tror att det kommer bli jämnare mellan blocken än vad någon riktigt vill. Ser det inte som omöjligt att S och M båda försöker leka landsfäder och bilda en mittenregering. Än troligare är dock, tyvärr, att hela eller största delen av det borgerliga blocket bildar regering med SD. Båda fallen skulle säkerligen ge katastrofala följder för arbetares rättigheter, sjukskrivna och arbetslösa, mänskliga rättigheter, fria medier och yttrandefrihet, med mera. 

Fritt fram att önska. Hur vill du helst se löpsedeln som sammanfattar 2026?

Alva
– Jag kan inte tänka på löpsedlar utan att se Pontus Lundkvists “Nu kommer el-tortyr i pungen-kylan”.

Vendela
– ”Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär!”

Josephine
– Någonting i stil med: ”Du agerade – vi vände skutan tillsammans”

Johan
– ”Arbetaren avslöjar: 2026 var bara på skämt”

Amalthea
– ”Efter 99 dagars regeringsförhandlingar – folket tröttnade och tog över, vi har hela listan!”

Håkan
– ”Rättvis fred i Palestina” eller ”Ryssland backar ur Ukraina”.

Publicerad Uppdaterad
1 månad sedan

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Bokkafé Angbett är ett frihetligt socialistiskt bokkafé som har rötterna i Skellefteå, men som år 2018 flyttade lokalen och verksamheten till Umeå. I det andra avsnittet av podden Kulturplats möter lyssnarna Lars Axelsson, aktiv i bokkafét.

– Det intressanta är människornas fria skaparkraft, säger Lars Axelsson som är aktiv i Bokkafé Angbett och som länge varit engagerad för DIY-kultur.

I poddavsnittet berättar han om Bokkafe Angbett och om när ockupanter fick hyra lokstallar av kommunen – för en krona om året. Lars Axelsson lyfter även kritik mot hur stadsomvandlingen sett ut i Umeå de senaste åren. Den som vill läsa mer om detta kan bland annat kika på Allt åt allas rapport ”Detta hus ska inte bli någon jävla galleria”.

Här kan du höra första avsnittet av podden Kulturplats

Lars Axelsson utanför Bokkafé Angbett. Foto: Tuija Roberntz
Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett samtal med Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson på Socialistiskt forum i Stockholm 29 november, 2025.

Lyssna på avsnittet i ljudspelaren ovan! (Eller sök efter Arbetaren Radio i din vanliga poddspelare)

Här kan du höra del 1:

Läs gärna våra intervju med Erik Helgeson här:

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
”Om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller”, sade forskaren Christer Mattson i P1 Morgon. Illustration: Toivo Jokkala

”Det gynnar bara Hitler”

Satirtecknaren Toivo Jokkala kommenterar den aktuella frågan om gynnandet av nazister.

”Det gynnar bara Hitler.” Illustration: Toivo Jokkala

– Det är en väldigt olycklig spiral mellan de högerextrema manifestationerna och motdemonstranterna, sade forskaren Christer Mattson, chef för Segerstedtinstitutet, i  P1 Morgon den 2 december, apropå mobiliseringen mot de återupptagna nazistdemonstrationerna i Sverige.

– Så om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller, tillade Christer Mattsson.

Den här satirbilden av Toivo Jokkala publicerades första gången i tidskriften Brand nr 2/2021.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson

Podd: Fallet Erik Helgeson

Varför är fallet Erik Helgeson och hamnstriden avgörande för arbetarrörelsen? Juristen Frederick Batzler och Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett specialavsnitt av Arbetarens podd.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
Arbetsplatsolycka golfbanan Österåker
Polisen utreder nu händelsen som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Johan Nilsson/TT

Död efter arbetsplatsolycka på golfbanan i Österåker


En man har omkommit i en arbetsplatsolycka på en golfbana i Österåker strax norr om Stockholm. Det här sedan han klämts under ett arbetsfordon.

Olyckan inträffade strax efter klockan åtta på tisdagsförmiddagen. Det här i samband med ett anläggningsarbete på golfbanan där mannen av ännu oklar anledning hamnade under sitt fordon och klämdes svårt. Han fördes akut till sjukhus och på onsdagsförmiddagen meddelade polisen att han avlidit till följd av sina svåra skador.

Händelsen rubriceras nu som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Flera förhör ska redan ha hållits med den omkomna mannens kollegor.

Hittills i år har minst 45 personer omkommit i samband med misstänkta arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad
2 månader sedan
– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod, säger journalisten Alexandra Urisman Otto. Foto: Roger Turesson

Alexandra Urisman Otto ny skribent i Arbetaren

I somras sa den prisade klimatjournalisten Alexandra Urisman Otto upp sig från sitt jobb på Dagens Nyheter, i protest mot tidningens rapportering om både Palestina och klimatet. I dag publiceras hennes första text sedan dess – som frilans i Arbetaren. 

Hur kommer det sig att du börjar skriva för oss på Arbetaren? 

– Arbetaren är en väldigt fin tidning som jag både tror och hoppas kommer att nå allt fler läsare med tiden. Jag lämnade Dagens Nyheter efter nästan ett decennium på grund av den ängsliga publicistiska kulturen och att tidningen inte förmådde hålla linjen vare sig när det gällde klimatjournalistiken eller bevakningen av folkmordet i Gaza. 

– Arbetaren har en sund inställning till journalistik och jag märker redan att det är högt i tak på redaktionen. Det är som att tidningens stolta historia av att stå rakryggad i sitt motstånd mot nazismen under andra världskriget på något vis sitter i väggarna här. Jag är stolt över att få vara en liten del av den här tidningen.

Vilken typ av journalistik önskar du se mer av?

– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod. Att man står stadigt i sin syn på vetenskap, fakta och grundläggande, universella mänskliga rättigheter – och att man låter det vara utgångspunkten för journalistiken. Precis det här gör Arbetaren så bra och jag vill egentligen mest se mer av det – fler reportage, intervjuer med intressanta och relevanta personer och granskningar som ställer makten till svars.

– Helt enkelt mer klassisk, god journalistik som ger läsarna möjlighet att orientera sig i den här omvälvande tiden, med accelererande klimatkris och en destabiliserad omvärld med folkmord, krig, konflikter och stora hot mot demokratin.

Du har nyligen släppt en handbok i klimatjournalistik tillsammans med Lisa Röstlund. Hur ser dina planer ut framöver?  

– Jag har ett gäng artikelidéer som jag hoppas kunna få ur mig, och det kommer nya hela tiden. Parallellt skriver jag på en ny bok och tänker mycket på hur jag kan göra mest nytta under de här månaderna och åren när koldioxidbudgeten rinner bort framför våra ögon.

Här kan du läsa Alexandra Urisman Ottos första text i Arbetaren.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
En städare har jobbat drygt 5 600 övertidstimmar utan att få betalt – på ett företag som påstår att ”kollektivavtal är en självklarhet”. Foto: Johan Apel Röstlund. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Vem ska städa efter den svenska modellen?

Flosklerna om den svenska modellen har varit många senaste tiden. Den ”står stadigt”, trots det nya EU-direktivet, enligt bland andra LO och Svenskt Näringsliv. ”Bra villkor och kollektivavtal är en självklarhet för oss!” skriver Rengörare Näslund, samtidigt som Arbetaren rapporterar om hur en anställd arbetat flera tusen timmar övertid utan att få betalt.

”Den svenska modellen står stadigt”, påstår såväl tjänstemannafack som LO och Svenskt Näringsliv. Anledningen till utropet denna gång är att EU:s direktiv om lagstadgade minimilöner i stort drivits igenom. 

EU-domstolen har knappt brytt sig om Sveriges och Danmarks protester. Ändå vill alla kalla det en seger. 

Kanske har de stora svenska facken rätt i att direktivet inte kommer att innebära en avgörande förändring för inhemsk lönesättning på kort sikt. Men vad är det de försvarar egentligen? 

Hotet mot den så kallade svenska modellen kommer minst lika mycket inifrån, från dem själva, som från EU. 

Priset för att ”komma överens”

”Den svenska modellen” innebär i korthet att fackföreningarna och arbetsköparsidan ska komma överens själva, utan att staten lägger sig i. Men många (allt från stora fackföreningar till partier och näringslivet) hänvisar gärna till modellen som ett samlingsnamn för mycket mer: nöjda, stolta, trygga arbetare. Men arbetare som inte bråkar i onödan – som tillsammans med arbetsköparna skapar fred på arbetsmarknaden.

Detta har aldrig varit helt sant. I dag närmar det sig ren lögn. För vad är det värt att ”komma överens” om den part som redan från början var i underläge hela tiden får mindre och mindre inflytande? 

Arbetares inflytande har försvagats på flera punkter under många år nu. Inte bara i praktiken ute på arbetsplatserna – utan lika mycket genom just ingripande från stat och politik.

Några exempel: Strejkrätten försämrades kraftigt 2019. Regeringen leddes då av det påstådda arbetarpartiet Socialdemokraterna.

Samtidigt har lagen om anställningsskydd, LAS, urholkats rejält. Det började underifrån, genom att arbetsköpare tog sig allt större friheter. Motstånd kom också underifrån, förstås. Men lagändringen klubbades igenom i riksdagen 2022. Regeringen var även då socialdemokratisk.

Den svenska modellen döljer miljarder i stulna löner

Samma vecka som vissa utropar att ”den svenska modellen står stadigt” kan Arbetaren berätta om ett fall på den anrika städfirman Rengörare Näslund

En städare har jobbat cirka 5 600 övertidstimmar utan att få betalt. Det hela ska bygga på ett system som kallas ”fasttidsobjekt”: ett fast pris, långt under den normala ersättningsgraden, för varje städad lokal, och ofta flera lokaler samma dygn. 

Företaget skriver på sin sajt: ”Bra villkor och kollektivavtal är en självklarhet för oss!”

Det här har med rätta väckt upprörda känslor. Men det värsta är egentligen inte det enskilda fallet, eller företaget. Det är att det säkerligen finns tusentals fall som inte har kommit fram i ljuset – ännu. 

Arbetaren har rapporterat om många liknande ärenden inom olika branscher, inte minst byggsektorn, ofta hos företag som på papperet har ”schyssta villkor”. Men sannolikt är det knappt ens toppen av isberget som vi lyckats skrapa fram. 

Meningslösa kollektivavtal

De stora fackförbunden har de senaste åren, ännu mer än förr, enbart fokuserat på vikten av kollektivavtal. Samtidigt vet vi att dessa avtal ofta är meningslösa. Om arbetarna inte är medlemmar i det avtalsslutande facket, till exempel LO, så förmår inte LO följa upp om avtalen alls följs. Det här drabbar särskilt utrikesfödda arbetare i privat sektor.

Sveriges arbetare behöver inte mer nostalgi kring kollektivavtal eller den svenska modellen. Det som behövs är organisering för bättre villkor i praktiken och hårt motstånd mot alla försök att försämra. Oavsett vilken färg regeringen har – och oavsett om facktoppar väljer att kalla nederlag för seger.

Publicerad Uppdaterad