Ctrl+A, ctrl+C, ctrl+V – en guide till okreativt skrivande

Vill du lyckas som författare? Enkelt. Låt bara bli att använda din fantasi. Försök inte skapa något originellt. Var för allt i världen inte kreativ. Arbetarens kulturredaktör Fredrik Edin bjuder på en guide till okreativt skrivande.

Den 1 september 2000 började Kenneth Goldsmith skriva av den The New York Times som hade trillat ned i brevlådan under morgonen. Inte någon särskild artikel eller ens alla artiklar, utan hela tidningen. Varenda bokstav. Bildtexter, annonser, små märkliga tecken från tryckeriet. Allt. Det låter kanske inte så imponerande, men när Goldsmith var färdig några månader senare hade ingivelsen resulterat i en bok på 900 sidor. Inte nog med det. Trots att inget särskilt hade hänt i nyhetsväg var boken full av historier om kärlek, svartsjuka, mord, brott och sex. Precis som en riktigt bra roman alltså. Detta fick Goldsmith att inse att det ges tusentals högklassiga böcker, lätt förklädda till dagstidningar, varje dag över hela världen. 

Goldsmith har fått andra liknande idéer. Som att anteckna allt han sade under en veckas tid. Alla rörelser hans kropp gjorde under 13 timmar. Allt som sades under en radiostations trafikrapporter en hektisk fredag under rusningstid. Varenda väderleksrapport en annan radiostation sände under hela 2005. 

Om du frågar Goldsmith varför skulle han svara att ”världen är full av texter. Mer eller mindre intressanta. Jag tänker inte skriva en enda till.” Inte ens det har han kommit på själv. Han har snott citatet från konceptkonstnären Douglas Huebler, som satte en ära i att inte skapa något nytt utan bara använda redan befintliga objekt i sin konst. Goldsmith menar också att litteraturen är 50 år efter konsten när det gäller att vara okreativ. 

Om det verkar tråkigt att skriva av en hel dagstidning, hur trist är det då inte att läsa Goldsmiths bok där han gjort just detta? Troligen outhärdligt. Mig veterligen är det ingen som läst den. Det gör ingenting, menar Goldsmith, som erkänner att hans böcker är oläsliga. Man behöver inte läsa dem. Det räcker att man förstår konceptet. Något som definitivt gäller fler författares böcker. 

Goldsmith är inte ensam. Det finns massor av okreativa författare och skribenter. Ett av de mest kända projekten på senare år är ”Getting inside Kerouacs head” där författaren Simon Morris skrev av en sida ur ”On the Road” varje dag och postade på sin blogg. Morris hade aldrig läst boken tidigare, och tyckte att ett okreativt förhållningssätt var bästa metoden att närma sig den. 

En annan okreativ metod är att översätta texter till kod. En helt vanlig mening kan bli ”substantiv verb adjetiv komma substantiv adjektiv adjektiv substantiv punkt”. Den som skriver av några hundra sidor på det här sättet kommer snart att upptäcka en rytm, en sorts notsystem eller ett grammatiskt DNA.  

En annan metod är att kasta om ordningen på en befintlig text. Arbetarens medarbetare Pär Thörn har ordnat både Strindbergs Röda rummet och Goethes Leiden des jungen Werthers i bokstavsordning. Hans version av Röda rummet lästes dessutom i Köpenhamn, Stockholm och Malmö av en kör där alla medlemmar läste var sitt kapitel samtidigt och kopierades därmed på nytt i ­ytterligare ett antal sammanhang. 

Internet och textbehandlare skapar oändliga möjligheter att vara okreativ. Det har aldrig någonsin varit så enkelt att kopiera som nu. Väldigt mycket av det som skrivs hamnar förr eller senare på internet där vem som helst kan använda det för okreativa syften. Ctrl+A, Ctrl+C, Ctrl+V är egentligen allt en okreativ författare behöver kunna behärska. 

Låter det begränsande att bara använda befintliga texter i olika kombinationer? Verkar det som om alternativ, idéer och nya kombinationsmöjligheter skulle ta slut? Oroa dig inte. Kreativa författare lyckas ju skriva böcker genom att bara använda samma uppsättning 28 bokstäver gång på gång på gång. Men lite motsägelsefullt är väl ändå det här med okreativitet? Visst. Givetvis skapas något nytt varje gång det skapas en kopia. Och det går inte att vara okreativ på ett intressant sätt om man inte är ganska kreativ i högst traditionell mening. 

Men vad gör en okreativ författare egentligen? För att förstå detta måste vi ta en omväg över modern dansmusik och Jamaica. Och jag förväntar mig inte att Goldsmith hänger med på den resan. 

Om en kreativ författare är ett geni som sitter på sin kammare och får nära nog gudomliga in­givelser som resulterar i originella texter är den okreativa författaren en dj. En dj som använder redan befintliga objekt som sätts samman i nya kombinationer i nya sammanhang. En dj inom techno, house eller hiphop kan använda allt från hela låtar i mer eller mindre befintligt skick till brottstycken av låtar, ljud, instrument, effekter, scratch och samplingar. Musik från den egna genren, andra genrer,  skivor på fel hastighet och flera låtar samtidigt. Kanske pratar hen eller sjunger eller rappar eller låter någon annan göra det. Någon som gjort det vid något annat tillfälle, men fått sig röst stulen med eller utan vetskap. Dj:n tar alla dessa kopierade ljud, sätter samman dem på ett nytt sätt i ett nytt sammanhang. 

På samma vis arbetar den okreativa författaren. Skillnaden är att hen arbetar med texter istället för låtar. Den okreativa författaren tar redan färdiga texter, sätter samman dem på ett nytt sätt, i ett nytt sammanhang vid en ny tidpunkt. 

I Jamaica är den okreativa musikkulturen särskilt framträdande. De har dessutom mer korrekta benämningar. Förvillande nog heter en dj i Jamaica inte dj – det är en person som sjunger eller pratar till musiken – utan selector, alltså väljare. Någon som väljer ut fragment, sätter samman dem och presenterar dem på nytt för sin publik. 

Det finns också en form av särskilt okreativ musik som kallas dub. Inom dub gör man så kallade ”versions” av egna eller andras låtar. Man skalar bort en massa onödiga saker och behåller bara det viktigaste. Oftast blir det bara basgången, vissa trummor, kanske ett gitarrackord i baktakt och någon strof av sången kvar. Fullt jämförbart med någon som tar en redan färdig text och ordnar den på ett nytt sätt. En okreativ författare är alltså en ”väljare” som gör ”versioner” i stället för att skapa något nytt. 

En föregångare inom okreativt skrivande är den argentinske författaren Jorge Luis Borges. Hans bok Pierre Menard från 1939 handlar om en fransk författare som skriver en version av Cervantes Don Quijote 300 år efter att originalet publicerats. Versionen är helt identisk med förlagan, men Borges argumenterar för att det rör sig om två helt olika verk eftersom språk förändras när det sätts in i nya sammanhang. 

Den okreativa författarens versioner kan gärna baseras på texter i vid mening. Den franske konstnären Claude Closky listade alla sina ägodelar tillsammans med annonser för dem, skrivna på överdrivet reklamspråk. Först då framträdde de i sin fulla senkapitalistiska betydelse. 

Alexandra Nemerov beskrev en hel dag i sitt liv genom att bara nämna olika varumärken hon stötte på. Prova gärna metoden själv. Så här ser en morgon i mitt varumärkesliv ut:

En lättbegriplig och samtidigt sorglig bild. De finns ytterst få tillfällen då vi inte stöter  på varumärken. Det är till och med så att jag knappt i fantasin kan föreställa mig en sådan situation. Att gå naken genom en skog kanske? Varumärkesexperimentet säger, som så många andra okreativa praktiker, väldigt mycket om världen vi lever i. Inte så konstigt kanske, med tanke på att okreativa författare faktiskt skriver av verkligheten. Det är bara en tidsfråga innan okreativitet slår igenom stort även inom vetenskapliga discipliner. 

Kan man lära sig att bli okreativ? Avprogrammera sig själv från romantiskt naiva föreställningar om originalitet och genialitet? Visst. Kenneth Goldsmith håller kurser på University of Pennsylvania. Examensarbetet består i att ladda ned någons annans uppsats från nätet, presentera den som sin egen och argumentera för den mot en opponent. Ett intressant grepp i dessa dagar då högskolor och universitet lägger ansenliga resurser på att avslöja plagiatörer. Jag undervisar själv på en högskola och okreativt skrivande är ett ofta återkommande moment i min undervisning.

Men du kan lära dig alldeles själv också. Här är en bra övning att börja med: 

(1) Ta fram din favoritskrift. Det spelar ingen roll vad det är för sort. En roman. En diktsamling. En bilderbok. En pamflett. Sportsidorna i kvällstidningen. Ett kärleksbrev. 

(2) Ta fram ditt favoritskrivdon. En blyertspenna, datorn, kladdkritor eller vad det nu kan vara. 

(3) Sätt dig vid din favoritskrivplats. Skrivbordet, fiket, biblioteket, bussen eller en parkbänk. 

(4) Skriv av ordagrant. Alltså, bokstavligt talat bokstav för bokstav. Låt dig för allt i världen inte inspireras att skapa något eget. Kopiera. Håll gärna på i minst åtta timmar. Gärna längre. 

Låter det tråkigt? Det är meningen att det ska vara det också. 

Om någonting är tråkigt efter två minuter, gör det i fyra. Om det fortfarande är tråkigt, åtta. Sedan sexton. Sedan trettiotvå. Eventuellt upptäcker man att det inte är tråkigt alls. 

John Cage

Sätten att utföra övningen och reaktionerna på den varierar. Många följer instruktionerna till punkt och pricka. Andra bryter lite mot dem, ytterligare några helt och hållet. Vissa som genomför övningen omvärderar sin favoritbok och tycker inte alls lika bra om den längre. Andra tycker den har blivit ännu bättre. Någon börjar skriva av för att sedan ändra någon liten detalj, som namnet på någon av karaktärerna i boken eller en irriterande stavning som ”sej” i stället för ”sig”. Någon ändrar handlingen lite grann. Någon annan helt och hållet. Någon börjar fundera över vilket papper boken är tryckt på. Vilket typsnitt som används. Vad som skulle hända om man ändrade detta. Någon annan funderar på i vilken ställning hen sitter och skriver. Om skrivandet som fysisk aktivitet, som en sorts dans. 

En variant av övningen, som får okreativiteten att framträdda i all sin motsägelsefullhet, är att låta flera personer skriva av samma text under så lika förutsättningar som möjligt. Resultatet blir alltid lika många olika versioner som deltagare. 

Du kan givetvis ändra alla variabler. Välja en bok du hatar. En plats som stressar dig. Skriva med fel hand. Skriva av annonser, bruksanvisningar eller kataloger. Ordna befintliga  texter på nya sätt. Klippa sönder böcker och klistra ihop dem igen. Placera dem i nya sammanhang. Klottra några kapitel på en vägg. Variationsmöjligheterna är oändliga. 

Svårare än så är det inte. Kom bara ihåg att inte vara så kreativ. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Kopiera. Och kom ihåg, kombinationerna tar aldrig slut, sammanhangen förändras ständigt och den allra bästa kopian kopieras alltid i morgon. 

 

Publicerad Uppdaterad
4 dagar sedan
Kvinna i rosa huvudsjal och krigsbild i bakgrunden samt tre pratbubblor
Lama Majdi är en av Gazas hundratusentals internflyktingar. Foto: Jehad Alshrafi/AP/TT och privat

Lama Majdi: ”99 procent lever som tiggare nu”

Den palestinska arkitektstudenten Lama Majdi är en av Gazas hundratusentals internflyktingar. Tillsammans med sin man och ettåriga dotter Sama kämpar hon för att överleva i det krigsdrabbade området, där knappt några utländska medier släpps in. Via sms till Arbetaren beskriver hon en situation som börjar bli allt mer akut.

Måndag 30 september, kl 22:22

Hej mina vänner,

Jag skriver detta meddelande till er som ett vittnesmål om de svåraste dagarna i våra liv.

I dag är det den 19 september. Det råder brist på rengöringsmaterial, blöjor och inkomst. Inom en snar framtid kommer vintern, och vi delar ett tält med min familj, som totalt består av åtta medlemmar — elva om vi räknar mig, min man och vår dotter.

Det råder brist på kläder och skor, brist på allt. Avloppsvatten sprider sig överallt, och skräp ligger över hela området. Sjukdomar sprids bland både barn och vuxna. Människor bär slitna kläder och skor och försöker laga dem så gott de kan.

99 procent av människorna här lever som tiggare just nu. De väntar på att få hjälp med livsmedel, att få gratis vatten eller gratis måltider. Man måste ha tur för att få en av dessa måltider.

Dagarna går, och snart har kriget pågått i ett år. Världen har glömt oss, och vi har blivit en vanlig berättelse; en intressant historia för blodtörstiga människor och en sorglig historia för de som känner empati eller älskar djur.

Ett liv som detta förtjänar att begravas och glömmas bort för alltid. Min dotter är nu ett år och en månad gammal. Vi står inför ett stort problem att hitta vinterkläder, blöjor och mat till henne. Vi har också våra egna problem, men vi är vuxna och kan ha tålamod. Vi har stabila klädstorlekar, inte som ett barn som växer dag för dag.

Vintern kommer snart, och det blir första gången vi lever under dessa svåra förhållanden i ett trångt utrymme, där golvet består av sand och snart kommer att förvandlas till lera på grund av regnet.

Jag vet inte hur vi kan fortsätta leva så här, men att inte ha några val tvingar dig att acceptera det enda tillgängliga alternativet: att fortsätta lida — men nu under de värsta tänkbara förhållandena.

Mitt budskap till världen är: Oroa er inte för oss längre. Dagen kommer då detta krig tar slut, förr eller senare. Men vi kommer aldrig att förlåta dem som bara stod och tittade på, utan att sträcka ut en hjälpande hand när de hade möjlighet att göra skillnad.

Lama Majdi

Här kan du läsa alla sms från Lama Majdi i Gaza.

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
4 dagar sedan
Kollage Chana Riedel inklippt framför en gränspostering mellan Gaza och Israel
Channa Riedel är poet, musiker och skribent i Arbetaren. Foto: Leo Correa/TT, Simon Rydén

Channa Riedel:
Datumen som definierar krig och minnen

Om krig och minnen och om datumen som definierar början och slut, men som inte kan begränsa varken tiden för krigen eller minnet, skriver Channa Riedel.

För några veckor sedan kunde vi räkna 85 år sedan andra världskriget inleddes, 1 september 1939. Eller hur man nu ska förstå inledningar och en början. Hur börjar och slutar ett krig? Vilka offer har lett fram till att krigsförklaringen proklameras?

Min familj flydde till Sverige redan 1938, från ett Tjeckoslovakien som stod under hot om ockupation. Men formellt betraktades de inte som flyktingar av svenska myndigheter, eftersom själva kriget inte inletts vid tidpunkten för deras flykt.

Området de flydde ifrån ockuperades först en vecka efter att de anlänt till Sverige. Det absurda i den här byråkratiskt kallsinta kategoriseringen av mänskligt lidande har jag tidigare skrivit om både i Arbetaren och även i diktboken Karlsbad. 

Channa Riedel:
Bland medborgarakter och diarienummer

För vem som helst tjänar datum som en påminnelse, en anledning att samlas för att minnas någon eller något. Ibland sammanfaller det ena datumet med det andra, en känsla av att historiens alla kråkor plötsligt möts i ett stort gemensamt kraxande. 

Symboliska påminnelser

I söndags, den 1 september, studerade jag brevkortet som min pappas mormor skickade från Auschwitz-Birkenau den 1 september 1943, och jag insåg med ens att hennes födelsedatum överensstämmer med mitt barns beräknade födsel. 

Men datumet och klockslaget som markerade halvårsdagen av min pappas död passerade utan att jag uppmärksammade det – jag behöver ingen symbolisk påminnelse av något som är närvarande i mig och runt mig varje vaken stund.

Glömskan var inte tecken på likgiltighet, bara en oförståelse inför varför just den dagen, den timmen, den minuten skulle skilja sig från alla andra.

7 oktober – blodstänkt datum

Vi vet att den 7 oktober 2024 kommer att markera årsdagen för inledningen av ett annat krig, det i Gaza. Men många palestinier räknar krigsförklaringen och -tillståndet som mycket äldre än så.

För Israel betyder dock 7 oktober något annat; årsdagen av en massaker inne i Israel. Och samtidigt med kriget och folkmordet i Gaza dödar den israeliska krigföringen palestinier på Västbanken, bomber faller över Beirut och en markinvasion av södra Libanon har inletts. Hur det israeliska svaret på raketerna från Iran kommer att se ut återstår att se.

Chana Riedel med en bakgrund av levande ljus.

Channa Riedel:
Sorgen är ett aktivt tillstånd

Men i relation till Palestina och det palestinska folket är det för Israel fortsatt av yttersta vikt att hävda att 7 oktober markerar just starten av ett krig. Att medge att generationer av palestinier vuxit upp i ruinerna av ett pågående krigstillstånd vore ju att erkänna sig moraliskt och etiskt besegrad.

Detta blodstänkta datum – som för mig också är en älskad systerdotters födelsedag – infaller i år mellan det judiska nyåret Rosh hashana och försoningsdagen, Yom kippur. Under de tio dagarna mellan dessa tungviktare i den judiska kalendern uppmanas var och en till rannsakelse och att be om förlåtelse för synder begångna gentemot Gud och mot andra människor.

Med bävan föreställer jag mig hur Benjamin Netanyahu med hejdukar kommer att använda symboliken i detta kalenderns obevekliga sammanträffande.

Vilka förvanskade, förvrängda moraliska och etiska slutsatser kommer den israeliska staten sluta sig till?Hur – för det är en fråga om hur och inte om – kommer Netanyahu kapa essensen av några av judendomens allra heligaste och teologiskt djupgående inslag?

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
5 dagar sedan
Den 23 september överlämnade läkare, psykologer och annan vårdpersonal över 21 000 namnunderskrifter till sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson. Underskrifter som kräver att Sverige tar emot patienter från Gaza. Foto: Privat

”Sverige måste ta emot patienter från Gaza”

Regeringen har sagt nej till EU-kommissionens begäran om att Sverige ska ta emot evakuerade patienter från Gaza för vård. Ett upprop undertecknat av 34 organisationer kräver att regeringen omedelbart ändrar sig.

I maj i år fick regeringen en förfrågan från EU om att ta emot barn från Gaza för livsnödvändig vård. Världshälsoorganisationen har tillsammans med EU-kommissionen sammanställt en lista med 9000 svårt sjuka personer som skulle vara aktuella för evakuering för vård. 

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson besvarade förfrågan påfallande sent, och då med ett nekande. I svaret skriver hon bland annat att Sverige “följer utvecklingen” och “hjälper i närområdet” genom att donera medicinteknisk utrustning. Vi undertecknade menar att det här är långt ifrån tillräckligt. 

Möjligheterna att bedriva vård i Gaza är snart obefintliga – och donationer av sjukvårdsmateriel till närområdet kan inte på långa vägar täcka de behov som finns. 

Aleris redo att ta emot patienter från Gaza

I Sverige finns erfarenhet, kunskap och beredskap att ta emot barnen från Gaza, både för livsnödvändig vård för cancer och för vård och rehabilitering av krigsskador. 

Aleris lät meddela i ett pressmeddelande den 17 juni att man är redo att använda de kunskaper och erfarenheter man fått av att ta emot patienter från Ukraina inom ramen för Medevac, det EU-gemensamma systemet för medicinsk evakuering, för att behandla traumapatienter från Gaza (3). Aleris erbjuder sina resurser med medarbetare, operationssalar och en “unik vårdkedja”, men utan gehör från vår regering. 

Den 30 juni meddelade Gazas hälsoministerium att polio nu riskerar att spridas i Gaza, en sjukdom som med det internationella samfundets gemensamma insatser har varit utrotad i Gaza sedan 25 år tillbaka. Den 2 augusti i år rapporterade FN att hepatit A sprids bland barn och vuxna i en skrämmande ökad takt. Över 150 000 barn har drabbats av hudsjukdomar på grund av de otjänliga levnadsförhållandena. Gazas befolkning dör av svält och av sjukdomar som hade varit relativt enkla att bota eller förebygga. Allt detta går att förhindra. 

”Vi kan inte tysta se på”

Vi ser hur sjukvårdspersonal i Gaza kämpar dagligen för sin egen överlevnad samtidigt som de fortsätter utföra sina yrken med stolthet under de mest fruktansvärda förhållanden. De vägrar svika sina patienter och vår gemensamma vårdetik. 

Vi kan inte tysta se på när sjukvårdspersonal kidnappas, torteras och mördas, eller när sjukhus och ambulanser attackeras. Vi kan inte heller frångå de gemensamma, bärande punkterna i vårdens yrkesetiska principer. Alla människor har lika rätt till liv och hälsa. 

En grundförutsättning för rätten till liv och hälsa är ett omedelbart eldupphör, obehindrad tillgång till humanitär hjälp, återuppbyggnad av sjukvården i Gaza och en framtid med rättvisa och fred i Palestina. Även här har Sverige ett ansvar: Både ett moraliskt sådant och ett juridiskt genom de krav som internationell humanitär rätt ställer. 

I egenskap av vårdarbetare och organisationer i civilsamhället kräver vi att:

1. Regeringen omedelbart ska besluta om ett uppdrag till Medevac för att ta emot patienter från Gaza för vård.

2. Regeringen kräver ett omedelbart eldupphör och bidrar till att internationell lag upprätthålls och åtföljs. Det innebär också att bidra till att Israels olagliga ockupation av de Palestinska områdena upphör, samt att avbryta all slags handel – inte minst vapenhandel – med Israel. 

Undertecknande:

Mikaela Lindström, leg. psykolog, Psykologer för Palestina Natte Hillerberg, ST-läkare i psykiatri, styrelseledamot, Läkare mot rasism Amanda Melin, terapihundförare, Vårdpersonal för Gaza 
Josefine Rasmusson, leg. psykolog, Sweden – Palestine Mental Health Network 
Shina Hagh, specialistläkare i akutsjukvård, Läkare för Palestina
Asrah Almoussaui, BSc MSc, KI alumni, KI for palestine 
Singoalla Tiroler, Solidariska Vårdarbetare 
Kamal El Salim, Förbundsordförande Tillsammansskapet 
Agnes Lundgren, Luis Lineo, Annika Nylén, Alejandra Gómez Lozano, Karin Larsson, Leia Nordin, Soledad Quintana Fernández, partistyrelsen för Feministiskt Initiativ 
EvaMärta Granqvist, ordförande Föreningen Hjärta 
Amra Bajric, ordförande Föreningen Fatta! 
Birgitta Råstander, Medmänniskor på Riksbron 
Nazanin Elias, ordförande NU i Linköping 
Jeannette Escanilla, Ship to Gaza Sweden 
Ava Rudberg, förbundsordförande Ung Vänster 
Mesir Taki, Bred Antirasistisk Mobilisering 
Mahi Akter, Narges Ravanbakhsh, Manal Daklallah, Elvan Bäcklund, Elena Karlström, Socialarbetare för Gaza 
Gabriel Kuhn, generalsekreterare SAC syndikalisterna 
Fayyad Assali, talesperson och ordförande för Rättvisa För Alla
Bibban Stenborg, Artister För Eldupphör 
Petra Lindroos Jonasson och Ingrid Broms, Agera Göteborg
Rima Amaya, grundare och ordförande för Kvinnoförmedlingen
Tim Zala Wilhelm Marquardt, Göteborgs lokala samorganisation av SAC
Stina Eriksson, ordförande för Sundsvalls Fältbiologer
Amiirah Salleh-Hoddin, Senior Network Development Officer, European Network Against Racism 
Sara Olsson, barnmorska och Dagbjört Helgadottir, läkare 
Health-workers for Palestine, Skåne 
Alde Nilsson, Fridays for future Sverige 
Mehran Najafi, Iranprotest- Lund 
Khaled Amoura, Together for Palestine 
Kajsa Hedberg, Vänsterpartiet Malmö 
Khaled Alnajjar, Solidaritetsgruppen för Palestina i Växjö 
Hala Safan, Norrköping för Palestina 
Ali Kader, partisekreterare, För Allas Bästa 
Roberto Tamayo Hokkanen, ordförande, Palestinagrupperna i Sverige 

Publicerad
Läs hela artikeln
1 vecka sedan
Shabane Barot är krönikör i Arbetaren och arbetar som läkare. Foto: Julia Lindblom, Claudio Bresciani/TT, Altaf Qadri/AP/TT

Shabane Barot:
Jomshofs ”satir” hämtad från den indiska fascist­rörelsen

”Innehållet i de bilder Rickard Jomshof delat visar på den globala fascistiska rörelsens kontaktytor och gemensamma ideologiska referenspunkter.” Shabane Barot om ursprunget till grovt islamofoba begrepp som ”Rape Jihad”.

I mitten av september meddelade Sverigedemokraten Rickard Jomshof – ett av partiets tyngsta namn – att han är misstänkt för hets mot folkgrupp och kliver av posten som ordförande i Riksdagens justitieutskott. Misstanken om brott är baserad på de två teckningar Jomshof delat i sociala medier, vars innehåll har beskrivits som satiriskt, antimuslimskt eller rasistiskt beroende på vem som tillfrågas.

Den ena teckningen ska föreställa en muslimsk familj som på bästa trojanska hästvis flyttar in i huset ”Europa” för att sedan tända eld på det. Den andra teckningen avbildar en pakistansk jihadist som räddas ur havets vågor och tas ombord på båten ”England”; en tjänst han återgäldar genom att attackera båtens övriga passagerare med en åra på vilken texten ”Rape jihad” står skriven.

Jomshof har själv beskrivit det hela som politisk satir och varnar för ett ”Sverige av blasfemilagar”. Vapenbrodern Mattias Karlsson har ”i upplysningens namn” återpublicerat hans inlägg som en utmaning mot samhällets trångsynthet. Förmågan att göra anspråk på i princip vilken politisk position som helst inklusive motståndarens – som urfolkens försvarare eller upplysningens tillskyndare – är en av Sverigedemokraternas retoriska styrkor.

Åklagarens motivering präglas av bristande intresse

Yttrandefrihetsexperter, ledarskribenter och jurister har tyckt till – kan detta röra sig om hets mot folkgrupp?

Åsikterna går isär men många verkar överens om att bildernas innehåll skulle kunna uppfylla brottsrekvisiten för hets mot folkgrupp. Under torsdagen meddelade dock Joakim Zander, chefsåklagare på särskilda åklagarkammaren att åtalet läggs ner: Jomshofs avsikt ”har varit att visa att det bland migranter och invandrare finns de som begår brott”. Därmed kan Jomshof återtillträda som ordförande i justitieutskottet.

Vendela Engström:
Vikten av antifascism ökar i takt med SD:s makt

Det är inte min sak att avgöra om Jomshof gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp i lagens mening men såväl debatten som åklagarens motivering präglas av bristande intresse för och kunskap om bildernas politiska kontext och referenspunkter.

Begreppet ”Rape Jihad”, som yttrandefrihetsdebattören Nils Funcke menar är riktat specifikt mot jihadister är i själva verket hämtat från den indiska fasciströrelsen, där det tillsammans med de besläktade begreppen love jihad, prayer jihad och corona jihad cirkulerar i en den grovt islamofoba hindunationalistiska miljön, där pogromer riktade mot muslimer, kristna och daliter tillhör vardagen. Bildernas kan liknas vid de antisemitiska karikatyrer, förlåt ”politiska satirteckningar” som cirkulerade i tredje riket. 

Love jihad är ett begrepp som används för att misstänkliggöra kärleksrelationer mellan indier av blandad religiös bakgrund. Muslimska indiska män som gifter sig med hinduiska kvinnor anklagas för att bedriva en form av religiös krigsföring riktad mot den hinduiska majoritetsbefolkningen.

”Rape Jihad” – direkt taget från den indiska fasciströrelsen

Begreppet rape jihad fungerar på samma sätt – den framställer muslimer som våldtäktsmän med ett ideologiskt syfte. Indiens ledande politiska parti, Bharatiya Janata Party (BJP) och den associerade paramilitära rörelsen Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS) använder begreppen i sin politiska propaganda. Anklagelserna om prayer jihad och corona jihad bygger på samma figur: i det första fallet framställs den muslimska bönen (namaz), som jag tidigare skrivit om som en slags territoriell aggressionshandling.

Shabane Barot:
Hindunationalismens tidevarv

Corona jihad är i analogi med detta en konspirationsteori baserad på idén om covid-19 som ett muslimskt biologiskt vapen. Att mannen på den teckning Jomshof delade är pakistanier är också signifikativt för sammanhanget: indiska muslimer anklagas regelmässigt för att hysa lojalitet med Pakistan och utdefinieras som pakistanier – en muslim kan enligt denna logik inte vara indier.

Dessa begrepp används alltså av Indiens statsbärande parti och är led i en eskalerande hatkampanj riktad mot landets religiösa och etniska minoriteter.

Innehållet i de bilder Rickard Jomshof delat visar på den globala fascistiska rörelsens kontaktytor och gemensamma ideologiska referenspunkter. Att framställa bilderna som en kritik mot jihadism är att sanktionera innehållet i den statliga terrorkampanj som riktas mot Indiens muslimer, vars motsvarighet Jomshof förmodligen drömmer om att se i Sverige.

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
1 vecka sedan
Mellan den 26 och 29 september pågår Radikal bokmässan. Arbetaren är på plats med bokbord.

Det händer på Radikal bokmässa

Radikal bokmässa går av stapeln i Göteborg i helgen. ”Vi försöker se litteratur som ett sätt att leva, snarare än bara läsa”, säger en av arrangörerna till Arbetaren.

På torsdagen slog portarna upp för invigningen på Litteraturhuset och programmet fortsätter sedan ända fram till söndag på Kolgruvan.

– I år lanserar vi oss som den enda bokmässan i stan, säger Jarmo, som är en av arrangörerna. Han heter egentligen något annat, men föredrar att vara anonym, bland annat eftersom han vill flytta fokus från individen.

Jarmo beskriver hur den vanliga bokmässan präglas av kommers och stress.

– Man pratar om försäljningsstatistik, algoritmer och vad som säljer snarare än att faktiskt prata om litteratur.

Vad händer då på stadens ”enda bokmässa”, jo, just allt det som saknas på den andra bokmässan, enligt Jarmo.

– De där viktiga samtalen, men även mat och häng och nya vänskapsband som knyts. Vi försöker se litteratur som ett sätt att leva, snarare än bara läsa. Det kanske kommer till uttryck under helgen, säger Jarmo.

Brett program bortanför kommersen

Han beskriver programmet som brett och att det rymmer något för allt och alla. 

– Grunden LS kommer och pratar om kampen för en rättvis semesterersättning. Det kommer vara samtal och ockupation, klimatkamp och däremellan massa härlig poesi och litteratur.

Själv ser han särskilt fram emot samtalet om nekropolitik, kolonialism och motstånd i Gaza som hålls med Paulina de los Reyes och Saleh Abdelaziz från Kollektivet Jordens fördömda. Nekropolitik är ett begrepp myntat av filosofen Achille Mbembe som kan bidra med förståelse kring hur makt utövas genom kontroll över döden.

– Det ser vi tydliga exempel på just nu i Palestina. Det är ett samtal som inte bara fastnar i filosofin utan också landar i faktiska konkreta exempel.

Radikal bokmässa fyller tio år

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
1 vecka sedan
I oktober delar SAC Syndikalisterna ut Civilkuragepriset till minne av Björn Söderberg. Foto: Axel Green, Janerik Henriksson/TT

Emil Boss:
En god tid för civilkurage

Det är på många sätt en ond tid vi lever i – men det är också en tid för civilkurage, skriver Emil Boss.

Civilkurage innebär att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk. Jag vågar påstå att vi numera ser ovanligt mycket av just sådant mod i Sverige. I den inhemska politiken står många människor upp mot högerextremism och rasism, trots att de ofta bemöts av ett koordinerat näthat och ibland även av allvarliga hot.

Många människor står också upp för den internationella rättsordningen, trots att de ofta svartmålas offentligt av högerpolitiker och ibland misshandlas av poliser (jag tänker på skandalerna i Lund). 

Civilkuraget hos journalister, influencers, aktivister, politiker, författare, forskare och konstnärer uppmärksammas ofta (med rätta), men det görs minst lika osjälviska och viktiga val i det fördolda.

”Jag böjer mig inte för gangsters. Jag vill att de här skojarna ska stoppas”. Byggnadsarbetare i Stockholm mottar ofta hot om våld. När lurade snickare kräver att bolaget betalar lön i enlighet med kollektivavtalet, är det inte ovanligt att cheferna svarar med grova hot. ”Vi ska leja någon som skär halsen av dig”. 

Hot och hembesök inom byggbranschen

Jag har träffat en handfull arbetare, inte bara byggare, även städare och restauranganställda, som har tagit mycket stora personliga risker i sin övertygelse om att vi måste få stopp på de arbetslivskriminella bolagen. Vissa har tvingats leva med personskydd i sin kamp mot fusket. Alla vi som tjänar på en anständig arbetsmarknad har anledning att vara tacksamma för deras civilkurage.

Arbetare uppmärksammas sällan. När arbetare syns på teve är det mest som komiska figurer i realitysåpor, som offer i snyftreportage eller avskräckande exempel i program som ”lyxfällan”. Det finns förstås massor av skyddsombud därute som stoppar livsfarligt arbete (med risk för att själva få sparken), massor av anställda som backar upp kollegor som behandlas illa, arbetare som går ihop och protesterar mot despotiska företagskulturer.

Till minne av Björn Söderberg

Ett undantag från osynligheten kring arbetares civilkurage är det pris som SAC Syndikalisterna delar ut i oktober varje år. Det går till just en person som på ett modigt sätt har stått upp för sin mening på jobbet.

”Stine Christophersen stod upp fastän det var jobbigt”

Civilkuragepriset delas ut till minne av Björn Söderberg. Han var  en fackligt aktiv syndikalist som år slog larm om att en organiserad nazist satt i Handels klubbstyrelse på en stor arbetsplats i Stockholm. Beväpnade nazister svarade 1999 med att skjuta Björn i hans hem i Sätra.

Tjugofem år har gått sedan det politiska mordet, men våldet från extremhögern har aldrig mattats av. Under åren som gått har det politiska landskapet förändrats. Numera är vi vana vid att politiker efter politiker i Sveriges riksdag (i Sverigedemokraterna) visar sig ha kopplingar till samma rörelse som mördade Björn.

Det är på många sätt en ond tid vi lever i, men det är åtminstone en god tid för civilkurage.

Publicerad
Läs hela artikeln
2 veckor sedan
Den nuvarande samhällsutvecklingen visar på behovet av antifascistisk och antirasistisk organisering – inte minst inom arbetar- och fackföreningsrörelsen, skriver chefredaktör Vendela Engström. Foto: Arbetaren, Skärmdump, Wikimedia Commons, Skärmdump

Vendela Engström:
Vikten av antifascism ökar i takt med SD:s makt

Efter att Arbetaren rapporterat om att Sverigedemokraterna Dalarna bjudit in en tidigare NMR-aktivist som föreläsare förefaller det som att riksdagspartiet gett ut reporterns telefonnummer till den tidigare NMR-medlemmen, i stället för att svara på ansvarsfrågorna från tidningen.

Ok, vi tar det från början. Christian Peterson är en inflytelserik influencer inom den svenska extremhögern.

Det tog exempelvis inte många dagar från att han i våras filmade och lade ut adressen till ett migrantläger i nordvästra Stockholm tills dess att aktivister ur den militanta nazistsekten Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) kom dit och vandaliserade de boendes tillfälliga hem. En medveten strategi givetvis och något som alldeles uppenbart visar på de nära banden mellan de många aktörerna inom svensk högerextremism.

När Peterson nyligen bjöds in till Sverigedemokraternas dalaavdelning för att föreläsa rapporterade Arbetaren om det. Inga konstigheter och vanlig journalistik. Men bollen var snabbt i rullning och efter att Arbetarens reporter sökt representanter för SD tycks någon hos partiet ha lämnat ut reporterns telefonnummer till Christian Peterson.

I stället för att riksdagspartiet svarar på Arbetarens frågor får reportern sms från den så kallade ”Förtalsombudsmannen”. 

Det förefaller alltså som att ett riksdagsparti gett reporterns telefonnummer till en tidigare NMR-medlem, i stället för att svara på ansvarsfrågorna. 

Låt den meningen sjunka in.

Normalisering av extremhögern

Sverigedemokraternas normalisering av radikalhögern och dess metoder går i linje med Kalla faktas avslöjande av hur partiets kommunikationsavdelning använder sig av anonyma konton för att sprida desinformation.

På detta sätt vill partiet öka motsättningarna mellan olika grupper genom ett narrativ av ”vi och de” – ”svenskar och invandare”. Även vänsterpersoner och andra meningsmotståndare pekas ut som ett hot.

Det är här Christian Peterson kommer in i bilden. Han är självutnämnd expert på ”vänsterextremism”. Ett begrepp som tycks vara väldigt brett för en person som hänger ut allt från poeter till klimataktivister och tidningen Brand.

Enligt Expo har Petersons projekt ”Förtalsombudsmannen” ett uttalat syfte – att tysta meningsmotståndare genom civilrättsliga förtalsstämningar. 

Att en av SD:s lokalföreningar okommenterat samarbetar med en högerextrem aktivist som strävar efter ett tystare samhälle, samtidigt som partiet duckar frågor om detta bör väcka debatt på riksnivå.

SD = Rasister

Under SD:s 14 år i riksdagen har de flyttat gränserna för vad som går att säga och göra. Med det har rasismen normaliserats samtidigt som partiets politik anammats av andra högerpartier. 

Men vi glömmer aldrig vilket parti Sverigedemokraterna är.

Även om Moderaterna och Kristdemokraterna verkar ha gjort det. För de partierna finns det ett annat ord: Medlöpare.

I ett upprop i DN den 22 september vittnar 74 forskare och journalister om hur hot, hat och trakasserier riktade mot deras yrkesgrupper har ökat. Hur samhällsklimatet på senare år blivit allt hårdare.

”För några av oss har det lett till stort personligt lidande och till att vi tvekar att göra det vårt yrke kräver – undersöka fakta, granska makten och förmedla kunskap.”

Risk att röster tystnar

I förlängningen riskerar det här att leda till ett samhälle där röster tystar och där demokratin i förlängningen slocknar. 

En person som betalat det yttersta priset för att säga ifrån mot den nynazism där SD har sina rötter var syndikalisten Björn Söderberg. I år är det 25 år sedan han mördades av nazister efter att ha avslöjat att nazistledaren Robert Vesterlund valts in i styrelsen i en lokal fackklubb, där de båda jobbat. 

Den nuvarande samhällsutvecklingen visar på behovet av antifascistisk och antirasistisk organisering – inte minst inom arbetar- och fackföreningsrörelsen. 

Ett kallare samhällsklimat kräver många modiga röster – och det kommer kräva andra som vågar stå bakom de som säger ifrån.

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
2 veckor sedan
SD lämnade ut Arbetarens reporters nummer till tidigare NMR-medlem. Foto: Skärmdump substack, Skärmdump SD dalarna, Wikimedia Commons. Montage: Arbetaren

Arbetaren söker SD – får SMS från ”Förtals­ombuds­mannen”

Under helgen hade SD Dalarna besök av den självutnämnde ”Förtalsombudsmannen” Christian Peterson. När Arbetaren söker partiet får man inga svar, däremot ett oväntat SMS.

Arbetaren sökte under måndagsförmiddagen SD:s pressavdelning och SD Dalarna för en kommentar angående att de bjudit in en person med kopplingar till NMR att föreläsa för partiets lokalavdelning.  

SD:s pressavdelning hänvisade till partidistriktet i Dalarna och Arbetaren har vid upprepade tillfällen sökt Rasmus Giertz, SD Dalarnas ordförande.

Runt fyra timmar efter att Arbetaren har sökt Rasmus Giertz för första gången får Arbetarens reporter meddelanden från ett nummer tillhörande Christian Peterson. Sms:en, som Arbetaren får innan måndagens artikel är publicerad, är två bilder. På den ena står det ”C’mon, do something” på den andra syns en hund vilandes på asfalt.

Montage med Christian Peterson mot en bakgrund där det står Välkommen till SD Dalarna och nazistflaggor.

SD Dalarna bjöd in föreläsare med NMR-bakgrund 

Numret har i flera år använts av Christian Peterson för att samla in pengar på sociala medier. Bland annat genom projektet Förtalsombudsmannen.

I tidskriften Expo beskrivs projektets metod: Christian Peterson söker upp uttalanden eller inlägg i sociala medier från personer han ser som meningsmotståndare, för att sedan stämma personen bakom uttalandet.

Det framstår alltså som att Sverigedemokratierna, i stället för att svara på tidningens frågor, ger ett icke-offentligt telefonnummer till Christian Peterson.

SD svarar inte

Arbetaren söker Sverigedemokraterna både på riksnivå och i Dalarna för att få svar på hur det kan komma sig att Christian Peterson plötsligt hör av sig till det nummer som tidningen använder när de ringer SD.

Sverigedemokraternas presstjänst anser att det är ett ärende på lokal nivå och hänvisar till distriktet och SD Dalarna.

Arbetaren har sökt ordföranden för SD Dalarna utan resultat.

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
2 veckor sedan
En man i 25-årsåldern omkom efter en arbetsplatsolycka på Forsmarks kärnkraftverk
Den unga mannen fördes med ambulanshelikopter till sjukhus där han bara några dagar senare avled till följd av sina skador. Foto: Christine Olsson/TT

Svenska arbetsplatser: Fyra döda på mindre än en vecka

Den man som i slutet av förra veckan skadades under ett svetsarbete vid Forsmarks kärnkraftverk har nu avlidit. Dödsolyckan är därmed den fjärde på mindre än en vecka på svenska arbetsplatser.

Det var på fredagsförmiddagen förra veckan som en man i 25-årsåldern skadades svårt i samband med ett svetsarbete vid kärnkraftverket Forsmarks tredje reaktor i norduppland.

Två dödsolyckor

Mörk avslutning på förra veckan: Två döda i arbetsplatsolyckor

Mannen, som var anställd av Forsmark, fördes med ambulanshelikopter till sjukhus där han under helgen har vårdats med svåra skador. Under tisdagen kom dock beskedet att han avlidit.

Polisen och Arbetsmiljöverket har utreder nu händelsen och en teknisk undersökning av olycksplatsen har gjorts, enligt P4 Uppland.

Dödsolyckan var den fjärde på bara några dagar vid svenska arbetsplatser och hittills i år har minst 29 personer omkommit på sina jobb, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Örebro: En död i arbetsplatsolycka

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
2 veckor sedan
Montage med Christian Peterson mot en bakgrund där det står Välkommen till SD Dalarna och nazistflaggor.
Tidigare NMR-aktivisten Christian Peterson talade i helgen för SD Dalarna. Foto: Skärmdump, Wikimedia Commons, Skärmdump. Montage: Arbetaren

SD Dalarna bjöd in föreläsare med NMR-bakgrund 

I helgen föreläste den så kallade Förtalsombudsmannen, Christian Peterson med bakgrund i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, för Sverigedemokraterna i Dalarna.

”Igår hade jag det stora nöjet att föreläsa för Sverigedemokraterna i Dalarna om vänsterextremism och det hot som denna rörelse utgör”, skriver han i ett inlägg på sin blogg. 

2018 var Christian Peterson aktiv i NMR och gick 2019 över till Alternativ för Sverige som han lämnade efter partiet misslyckats i valet 2022, berättar Jonathan Leman, researcher på Expo.

– Därefter satsade han helt på medieaktivism med olika anmälningskampanjer, säger Jonathan Leman.

På frågan om hur Sverigedemokraterna ställer sig till att partiets lokalförening i Dalarna bjudit in en tidigare NMR-aktivist som föreläsare svarar partiets presstjänst att ”Då detta är ett ärende av lokal karaktär hänvisar vi er till distriktet Sverigedemokraterna i Dalarna.”

Arbetaren har upprepade gånger försökt kontakta distriktets ordförande Rasmus Giertz, utan resultat.

Avmaskerad högerextremism

I riksdagsvalet 2022 ökade SD Dalarna med nästan 5 procent och fick nära 26 procent av rösterna. Efter valet valdes SD Dalarna in tidigare riksdagsledamoten Kent Ekeroth som oppositionsråd i regionen. 

Lokalföreningen har hamnat i blåsväder flera gånger på senare tid, som senast i somras när P4 Dalarna kunde avslöja att SD Dalarna handlat för en halv miljon kronor – utan att kunna redovisa vad pengarna gått till. Pengarna har partiet bland annat fått som skattefinansierat partistöd från region Dalarna. 

I somras underkände även partiets revisor fjolårets bokföring till följd av det saknade underlaget, vilket ledde till att regionfullmäktige stoppade utbetalningen av årets partistöd. Trots kvittokaoset klubbade regionstyrelsen igenom partistödet i mitten av september.

Christian Petersons nuvarande koppling till NMR

Jonathan Leman lyfter hur Christian Peterson fortfarande har kopplingar till NMR genom bland annat uthängningsidan Avmaskerat som NMR startade 2020.

– Han hyllar, samverkar med, donerar pengar till och uppmuntrar andra att stödja dem. Han uttrycker stöd för både för NMR och aktivklubbarnas gatuaktivism.

Därför ökar det högerextrema våldet

Nyligen förlorade Christian Peterson en förtalsstämning mot Expo-reportern Morgan Finnsiö. Tidningen Journalisten skriver att Morgan Finnsiö delade Christian Petersons inlägg på X med kommentaren ”Säg att du hatar svarta utan att säga att du hatar svarta.” Christian Peterson delade en artikel om den svenska slavkolonin Saint-Barthélemy, åtföljt av en emoji med hjärtögon.

Jonathan Leman. Foto: David Lagerlöf

Jonathan Leman säger att Sverigedemokraterna tidigare delat en publicering från Christian Peterson från partiets officiella konto på Twitter, nuvarande X, och han har även blivit intervjuad på den SD-kopplade nyhetsplattformen Riks.

Att partiet nu tar in Christian Peterson som talare följer, enligt Jonathan Leman, en trend där tidigare där gränsdragningar högerut monterats ner.

– Förut pekade SD ut olika medier, och aktörer inom den högerextrema miljön som extremister, antidemokrater, fascister och nazister, säger Jonathan Leman och exemplifierar med hur man 2015 sparkade ut ungdomsförbundet.

Enligt Jonathan Leman sammanfaller förändringen med att Moderaterna och Kristdemokraterna öppnade dörren för samarbete med Sverigedemokraterna.

Johan Apel Röstlund:
Domstolen ska avgöra om en spade får kallas för en spade

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln