Arbetares rättigheter ska inte få gå före företagens frihet på EU:s inre marknad. I stället ska de ses som jämbördiga. Det är innebörden i EU-kommissionens förslag till en ny förordning som tydliggör spelreglerna på arbetsmarknaden.
– Det är ett paradigmskifte om det skulle gå igenom. EU-domstolen kommer att bedöma om stridsåtgärder är proportionella, säger Mattias Landgren.
Förordningen väntas komma upp på ministerrådets dagordning till hösten.
– Ställer sig regeringen bakom det här har de brutit med hela den svenska arbetsmarknadstraditionen, säger Mattias Landgren.
Hela historien börjar i Vaxholm utanför Stockholm, och tvisten mellan Byggnads och det lettiska företaget Laval, som förmedlade lettiska byggnadsarbetare till ett skolbygge i kommunen. Laval ansåg sig inte bundet av svenska kollektivavtal eftersom de redan tecknat ett med det lettiska facket, och bygget sattes därför i blockad. Arbetsdomstolen, AD, gav Byggnads rätt, men Laval tog frågan till EU-domstolen som krävde tydligare svensk lagstiftning.
Domen gav eko över hela Europa. Fem år efter den första AD-domen dömdes Byggnads av Arbetsdomstolen att betala dryga skadestånd till Laval.
Från fackligt håll ansågs rätten att fritt teckna kollektivavtal med företag från andra EU-länder hotad, med risk för lönedumpning som följd. I och med EU-kommisionens nya förslag, det så kallade Montifördraget, riskerar strids- och konflikträtten att ytterligare inskränkas, menar Mattias Landgren.
– Vi har en ytterst liberal kommission. De vill upphöja ekonomiska friheter till fundamentala mänskliga rättigheter. Hundra års facklig kamp kan raderas med några penndrag.
– Det är en livsfarlig vändning av Europaprojektet, väldigt mycket kommer att kollapsa.
Mattias Landgren tror att protesterna kommer att bli omfattande.
– Det här kan vi aldrig acceptera. Protesterna mot tjänstedirektivet kommer att vara en västanfläkt i jämförelse.