Nationella försvarslagen (NDAA, som den engelska förkortningen lyder) är ett tegelstensdokument som reglerar militära utgifter på 556 miljarder. Men instucket i lagen finns ett antal kontroversiella bestämmelser, däribland två paragrafer som gör det möjligt att internera personer misstänkta för terrorism utan rättegång, inom det militära systemet, på obestämd tid – och det även om de är amerikanska medborgare och om de gripits på amerikansk mark. Lagen innehåller också bestämmelser som försvårar överförande av fångar från Guantánamo till det vanliga rättsväsendet.
USA har tillämpat godtyckliga militära interneringar allt sedan hösten 2001 på Guantánamo och i CIA:s underjordiska nätverk av fängelser runtom i världen, men de hade under Bushadministrationen aldrig något egentligt lagstöd utan grundande sig enbart på order från regeringen.
När Barack Obama tillkännagav sina planer att stänga Guantánamo väcktes flera lagförslag i kongressen med syfte att stoppa detta, vilket i slutändan utmynnade i NDAA. Obama hotade med att lägga in veto mot lagen, och hänvisade just till interneringsbestämmelserna. Men efter att lagen, som är vanligt i USA, gått några vändor mellan senaten och representanthuset för att jämka ihop diverse tillägg och ändringar, bytte han utan förklaring fot och skrev i januari under den.
Paul Craig Roberts, en gång Ronald Reagans vice finansminister och i dag en skarp kritiker av regeringarna Bush och Obama, gör den cyniska tolkningen att presidentens vetohot inte alls motiverades av omsorg för mänskliga rättigheter. Han menar att administrationen i stället motsätter sig lagstiftning för att det skulle kunna tvinga myndigheterna att behandla fängslade i enlighet med krigets lagar (som exempelvis förbjuder tortyr), och för att det skulle ge kongressen överblick över det hemliga fängelsesystemets omfattning.
Inte desto mindre uppfattar de flesta bedömare den nya lagen som ett stärkande av politiken. Joanne Mariner som skriver för den juridiska tidskriften Verdict anser att det skulle innebära att både den verkställande och den lagstiftande makten ställer sig bakom fängslanden utan rättegång, och skulle ytterligare försvåra möjligheten att få dem deklarerade olagliga eller grundlagsvidriga.
NDAA har fått kritik inte bara från medborgarrättsorganisationer som American Civlil Liberties Union, ACLU, utan även från så oväntat håll som den konservative radioprataren Rush Limbaugh, som kallat den ”totalt auktoritär”. Det som de flesta kritiker upprörts över är att amerikanska medborgare kan drabbas – exempelvis Limbaugh har alltid varit för interneringen av icke-amerikaner i Guantanamo.
Barack Obama har också uttryckligen lovat att ”min regering inte kommer att auktorisera internering av amerikanska medborgare på obestämd tid utan rättegång”. Men lagen kan bli kvar längre än han, och efterträdarna är naturligtvis inte bundna av hans löften.
