Sedan 1978 har danska arbetare rätt att ta ut så kallad efterlön, en slags intjänad tjänstepension, efter att de har fyllt 60 år, i vissa fall 62 år. Men nu vill regeringen dra in denna möjlighet, något som får facken att rasa.
– De har gjort en skattereform de senaste åren. Då har de allra rikaste fått stora skattelättnader. Därför är det helt orimligt att ta bort efterlönen, vilket är en
förmån som främst utnyttjas av arbetare, säger Anette Bindslev, pressekreterare på danska LO, till Arbetaren.
– Vi protesterade mycket kraftigt mot skattereformen. Helt paradoxalt gjorde regeringen
samtidigt stora försämringar av
a-kassan. Men vi har ju en borgerlig regering så det är klart att den gör så här.
I dag har 138 220 personer efterlön i Danmark. 80 procent av dessa har ingen utbildning eller högst gymnasial yrkesutbildning. Personer med fysiskt tunga arbeten som byggjobbare, städare och industriarbetare utnyttjar möjligheten mest.
Enligt LO har personer som tar ut efterlön 70 procent fler sjukdagar än andra. För att få ut ersättningen måste löntagaren ha varit med i en a-kassa en längre tid, samt ha betalat en avgift motsvarande 350–450 svenska kronor i månaden.
Eftersom en stor del av de som har efterlön är LO-anslutna har organisationen gått i taket över statsministerns förslag. Genom stora annonskampanjer och ilskna debattartiklar försöker organisationen och dess medlemsförbund skapa en opinion mot förslaget. LO:s största medlemsförbund 3F står bakom en annonskampanj som publicerats i landets stora tidningar. Annonsen har texten: ”Løkke vill avskaffa din efterlön, själv kan han gå i pension vid 62 och få 609 000 danska kronor om året i pension.”
– De rikaste blir rikare. Det har blivit ett mycket större glapp mellan de rikaste och de fattigaste under de tio senaste åren, säger Anette Bindslev.
Enligt LO kommer avskaffandet av efterlönen att innebära att dagens 25-åringar tidigast kommer att kunna gå i pension när de är 71 år och sex månader gamla.
Statsminister Lars Løkke Rasmussen motiverar regeringens förslag med att systemet är mycket kostsamt. Den danska staten skjuter till motsvarande 18 miljarder svenska kronor om året till systemet. Danmark har en minoritetsregering bestående av det liberalkonservativa partiet Venstre och Konservative Folkeparti vilka stöds av främlingsfientliga Dansk Folkeparti samt partiet Ny Alliance. Dansk Folkeparti har tidigare ställt sig positiva till efterlönen men enligt Fagbladet 3F har partiledare Pia Kjærsgaard sagt att hon inte kan ge några garantier för att den kommer att bestå.
Fakta: Efterlön
• Det danska systemet med efterlön infördes 1978. Ett av skälen var att minska den höga ungdomsarbetslösheten samtidigt som äldre fick chansen att dra sig tillbaka.
• I dag får138 220 personer efterlön.
• Byggjobbare, städare och industriarbetare utnyttjar möjligheten mest. Endast 4 procent av de som får efterlön är ingenjörer, civilekonomer eller medlemmar i akademikernas
a-kassa.
• För att få efterlön måste man ha varit medlem i en dansk a-kassa i 25 år och betalat efterlönsbidrag.
• Den som betalat in fullt bidrag kan vid 60 års ålder få efterlön som högst motsvarar 91 procent av a-kasseersättningen.
