Rätt till heltid är en prioriterad fråga inför årets avtalsrörelse. LO-förbunden driver kravet som är särskilt viktigt för de kvinnodominerade facken. Men för att rätt till heltid ska bli en verklig möjlighet krävs också en omorganisering av arbetet.
Rätt till heltid har länge varit en stridsfråga för framför allt de kvinnodominerade facken, och inför årets avtalsrörelse driver LO-förbunden kravet tillsammans. I en nyligen publicerad rapport, Arbete 2009, visade LO att tre av tio LO-medlemmar vill gå upp i tid, men att många inte anser sig orka då arbetet är så tungt. Deltidsarbete blir en lösning.
Enligt LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin är deltid för att kompensera för ett tungt arbete dock ett allt för högt pris. I en debattartikel i Göteborgs-Posten nyligen ställde hon frågan varför brandmän kan vara heltidsanställda, men så många av personalen inom hemtjänsten deltidsanställda.
Inom tunga mansdominerade branscher som pappers- och gruvindustrin har man länge varit bra på att förhandla fram avtalsenliga arbetstidförkortningar och ordnat arbetet i skift så att det går att arbeta heltid. Det måste också kunna gå att åstadkomma inom vården, menar Vänsterpartiets Ulla Andersson.
– Det är så tydligt att det arbete kvinnor utför är undervärderat i jämförelse med mäns. Kvinnors arbete måste uppvärderas över lag. Men det första som måste till om inte parterna kommer överens i avtalssrörelsen är att lagtifta om rätten till heltid så att det blir en del i Lagen om anställningsskydd, Las.
Därefter måste vi se till att öka bemanningen i vården så att ett annat arbetstempo blir möjligt. Och självklart, individualisera föräldraförsäkringen, säger Ulla Andersson till Arbetaren Zenit.
Förutom att se över arbetstempot finns det behov av att se över den fysiska belastningen. En studie som gjordes av ergonomiforskaren Lena Karlqvist inom Landstinget i Jämtland under hösten 2009 visade inte bara att ett jobb inom vården är tungt – det ställer också höga krav på god kondition.
Enligt studien hade 40 procent av den undersökta gruppen dagliga uppgifter som översteg deras fysiska kapacitet. Undersköterskor var särskilt utsatta. Slutsatsen är att man måste satsa mer på att anpassa arbeten med alltför hög arbetsbelastning till personalens fysiska kapacitet. Därutöver måste man se till att skapa arbeten med arbetsuppgifter där tillräckligt många perioder för avbrott och återhämtning ingår som en naturlig del av arbetsåtagandet. Men även mer forskning om hur den psykosociala miljön påverkar arbetsbelastningen i vården efterfrågades i studien.
Nynäshamns kommun har jobbat framgångsrikt med att öka andelen heltider genom pilotprojektet ”Nya tider” (se Arbetaren Zenit 47/2009). Socialnämndens ordförande i Nynäshamns kommun, Liselott Vahermägi, S, som har arbetat med projektet anser även att en ökad professionalisering av de olika vårdyrkena måste till för att arbetsmiljön och värderingen av kvinnors arbete ska förändras.
– Vem som helst kan i dag arbeta som personlig assistent. Det är inte rimligt, säger hon och hänvisar till det ansvar och de höga krav som arbetet ställer.
– Samhället, arbetsgivare och fack måste alla satsa mer och kräva bättre utbildning för att höja kvaliteten och kompetensen inom dessa yrken. Det kommer att bidra till en förändring av synen på de kvinnodominerade vårdprofessionerna, säger Liselott Vahermägi.
Fakta Deltidsarbete
Av Sveriges 3,9 miljoner anställda arbetar drygt en miljon (27 procent) deltid. Främst är det kvinnor och arbetare som jobbar deltid.
Av samtliga anställda kvinnor arbetar 41 procent deltid medan 12 procent av männen gör det. Bland LO-medlemmar är skillnaden ännu större då 50 procent av LO-kvinnorna och 9 procent av LO-männen arbetar deltid.
27 procent av alla deltidsarbetande både vill och kan arbeta mer men får inte något heltidsjobb. Det är främst denna grupp som skulle få nytta av en kollektivavtalad rätt till heltid.
Källa: LO