Det var den 6 december förra året som den 15-åriga pojken Alexandros Grigoropoulos sköts till döds av en polis i Aten, Grekland. Händelsen orsakade omfattande protester och våldsamma uppror som varade i flera veckor (se Arbetaren 50/2008). Årsdagen av dödsskjutningen kantades av nya demonstrationer, och protesterna kommer inte att mattas av i första taget, menar Yannis Androulidakes, internationell sekreterare för det syndikalistiska facket, Eleftheriaki Sindikalistiki Enosi.
– Det rör sig om en väldigt engagerad och radikal rörelse som dessutom är bättre organiserad nu än tidigare. Men jag tror inte att de kommer att urarta på samma sätt som förra året. Vi jobbar med att göra kampen mer organiserad, och det förväntar vi oss att lyckas med, säger han till Arbetaren.
ESE anordnade själva en stor demonstration på årsdagen. Den samlade uppemot 30000 människor som marscherade längs gatorna i stadsdelen Exârcheia i Aten där dödsskjutningen ägde rum. ESE planerar fortsatta protester:
– Så länge polisen och regeringen bemöter demonstranter med våld så kommer vi att fortsätta anordna demonstrationer mot polisbrutalitet och regeringsförtryck, säger Yannis Androulidakes.
Trots att förra årets konservativa regering har bytts ut mot en socialdemokratisk så har ingenting förändrats, menar han. Inför årsdagen av dödsskjutningen utfärdade PASOK–regeringen en varning om nolltolerans mot våld. Enligt regeringen handlar det om att skydda oskyldiga medborgare, men intentionerna ifrågasätts på flera håll.
– Under den senaste demonstrationen anfölls de som deltog av poliser på motorcyklar och en kvinna skadades svårt efter att ha blivit påkörd, säger Yannis Androulidakes.
Medan flera av söndagens protester var fredliga, urartade andra i våldsamma kravaller mellan polis och demonstranter. I Aten avfyrade polisen tårgas mot grupper av unga aktivister, som svarade med att kasta brandbomber och sten. Enligt uppgifter från grekisk polis greps fler än 150 demonstranter och flera aktivister och poliser skadades. Liknande sammandrabbningar har ägt rum även i andra stora städer i landet.
Yannis Androulidakes menar att det finns flera bakomliggande faktorer till både årets och förra årets protester och att mordet på Alexandros Grigoropoulos bara var en utlösande faktor.
– Det handlar om kränkta rättigheter för arbetare, om katastrofala arbetsförhållanden och ekonomiska villkor. Allt fler känner sig missnöjda. Lönerna är extremt låga och invandrare utnyttjas. Alla dessa faktorer har bidragit till att situationen är så kritisk som den är, förklarar han.
I Grekland finns en utbredd kritik av polisen och även internationell kritik har uttalats från bland annat Amnesty International (se Arbetaren 14/2009). Yannis Androulidakes tror att människor har fått nog av vad som anses vara ett kraftigt övervåld från polisens sida.
– Grekland blev en demokratisk republik 1974 men polisen har aldrig slutat döda människor. Över 200 personer har dött av polisvåld de senaste 35 åren och varje gång det har hänt har vi syndikalister och anarkister hållit i protester. Men det var först förra året som hela samhället verkligen verkade säga ifrån, säger han.
Flera demonstrationer och manifestationer hölls även i andra delar av världen för att hedra minnet av Alexandros Grigoropoulos.
