– Kopplingen mellan hbt och fattigdom är ganska okänd och en förklaring kan vara att många förknippar hbt-personer med vita, rika män i västvärlden.
– Många förstår helt enkelt inte de materiella konsekvenserna av heteronormen, menade Karin Lenke från RFSL under ett seminarium på Pride House i måndags.
En vanlig definition av begreppet ”fattigdom” är att det berövar människor möjligheten att forma sina egna liv. Det handlar om brist på materiella resurser, brist på inflytande och brist på valmöjligheter, slog Lenke, tillsammans med kollegan Mathilda Piehl, fast som en plattform för diskussionen. De framhöll att bland de faktorer som avgör vem som drabbas av fattigdom återfinns både hälsostatus, utbildningsnivå, samhällsekonomisk situation, diskriminering och tillgång till sociala nätverk och att faktorerna dessutom ofta samverkar med varandra.
– Lägger man heteronormen som ett raster över allt detta förstår man varför hbt-personer drabbas hårdare än andra, sade Mathilda Piehl.
Ett exempel är att hbt-personer ofta utsätts för mobbning och trakasserier i skolan vilket innebär sämre chanser till bra utbildning, vilket i sin tur gör att man halkar efter på arbetsmarknaden. I länder utan skattefinansierad utbildning är många unga beroende av sina föräldrar för att kunna studera, och detta samtidigt som de ofta blir utkastade hemifrån om de är öppna med sin läggning. Utan utbyggda välfärdssystem är människor generellt väldigt beroende av sociala nätverk för sin ekonomiska överlevnad.
– Att komma ut som hbt-person och att familjen då tar avstånd från dig kan i många länder få enorma ekonomiska konsekvenser, sade Matilda Piehl.
Även i Sverige leder mobbning och diskriminering mot hbt-personer i arbetslivet till sämre hälsa, sämre förutsättningar och sämre ekonomi.
– Vi vet också att hbt-personer, både här och utomlands, oftare tillhör den prekära arbetskraften med osäkra anställningar och dåliga villkor – detta hänger också ihop med diskriminering, menade Karin Lenke och tillade att transpersoner generellt drabbas särskilt hårt och att de i vissa länder ofta ofrivilligt hamnar i sexindustrin då de är utestängda från andra arbeten.
En annan viktig fattigdomsorsak som Lenke och Piehl framhöll i den välbesökta salen, var olika former av ohälsa. För hbt-personer skapar våld och övergrepp som de utsätts för på grund av sin sexualitet eller könsidentitet både fysisk och psykisk ohälsa. Ett aktuellt exempel är den våg av ”omvändelsevåldtäkter” mot lesbiska som nyligen blossat upp i Sydafrika, men även i Sverige ökar de homofobiska hatbrotten – förra året med 45 procent, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.
– På många håll i världen har hbt-personer en sämre tillgång till sjukvård och heteronormativ sexualupplysning kan också öka risken för hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar, tillade Matilda Piehl.
RFSL har i många år arbetat för att ett hbt-perspektiv ska genomsyra allt svenskt utvecklingssamarbete och inte avskrivas som ett ”särintresse”. Sedan 2006 har också Sida en handlingsplan för hbt-frågor. Enligt Karin Lenke är det heller inget större fel på den svenska regeringens principiella hållning på området.
– Våra krav nu handlar om att det måste börja hända saker i praktiken – det är lite väl mycket snack, avslutade Karin Lenke seminariet.
