För tretton år sedan skrev den tyske journalisten Harald Schumann Globaliseringsfällan, några år innan globaliseringsfrågan sköt högst upp på agendan och skapade en ny rörelse. Nu har Schumann skrivit en ny bok om det globala systemet. Tillsammans med kollegan Christiane Grefe är han aktuell med boken Global nedräkning som beskriver hur de globala kriserna redan börjat skörda sina offer, men riskerar att skörda miljontals gånger fler – om inte världen börjar skapa lösningar i stället för nya problem.
Historien visar att stora förändringar ofta sker tack vare sociala rörelser som utövar ett politiskt tryck. Hur ska en tillräckligt stark rörelse bli verklighet?
– Rörelsen i dag är starkare än för fem år sedan, eller för tio år sedan. Alla nya rapporter om klimatförändringarna gör att unga människor inser att det är deras framtid det handlar om, så jag är rätt säker på att rörelsen kommer att växa. Det är oundvikligt.
Hur kommer denna rörelse att se ut?
– Jag hoppas att det byggs en starkare allians mellan Nord-länder och Syd-länder. Kommunikationen är mycket bättre i dag än för bara några år sedan. I klimatsammanhang har Nord-Syd-samverkan börjat bli riktigt intensiv. Den politiska utvecklingen kommer visserligen inte att vara så snabb som du och jag hoppas att den ska vara, men den kommer att ske mycket snabbare än vad alla fatalister säger att den kommer att göra.
Arbetslöshet är ett faktum för massvis av människor i dag och något som många oroar sig för, inte minst i en värld där konsumtionen minskas för att ta hänsyn till miljö och klimat. Vad ska folk jobba med i framtiden?
– Det finns alltid tillräckligt med jobb att göra. Frågan är vem som ska betala för det. Vilket gör det till en fråga om inkomstfördelning. Vad gäller ändrade konsumtionsmönster så kan det innebära att vi börjar odla mer mat i vårt närområde eftersom transporter kommer att bli mycket dyrare, förr eller senare. Där finns mycket jobb som måste utföras. Att energieffektivisera hus är en annan uppgift, bara i Tyskland skulle vi behöva miljontals fler byggnadsarbetare för detta.
Du beskriver det som ett stort problem att dollarn är den dominerande världsvalutan. Varför?
– Dollarn används som betalningsmedel för nästan hälften av allt som handlas i världen. Så alla är beroende av en stabil dollarkurs. Men värdet på dollarn bestäms av den amerikanska centralbanken Federal Reserve som för en ekonomisk politik som gynnar USA, inte resten av världen. När dollarn tappar i värde är det de länder som exporterar mycket till USA som förlorar. Idag är USA det mest skuldtyngda landet i världen. Amerikanerna är beroende av att alla andra fortsätter att handla med de dollarsedlar USA trycker. Om så bara ett av de länder som har sina enorma valutareserver i dollar, till exempel Saudiarabien eller Indonesien, säger att nu kommer vi att flytta över vår valutareserv i en annan valuta, skulle det globala valutasystemet explodera. Vi skulle få en ekonomisk kris värre än den nuvarande.
Vad ska man göra åt det?
– Kina har föreslagit en artificiell världsvaluta utifrån John Maynard Keynes idéer från 1940-talet. Det är väldigt lovande. Vi borde följa deras förslag. Då skulle dollarn kunna sjunka i värdet samtidigt som yenen ökade, utan att världsvalutan påverkades. Det skulle vara utmärkt. Men USA skulle i så fall förlora sitt övertag. Hur gör man då? Det kommer inte att ske frivilligt. Jag tror vi måste visa var skåpet ska stå. Vi måste säga till USA, ”sorry boys, spelet är över”.
Hur kommunicerar man alla de här komplicerade problemen som vi står inför till allmänheten?
– De som har förstått problemet har en plikt att organisera sig själva och sprida kunskapen. Det finns inget annat sätt, det har aldrig funnits något annat sätt. Se på den industriella revolutionen på 1800-talet och den misär som arbetarna då levde i. Vad gjorde de? De organiserade sig för att studera. Arbetarnas bildningsförbund hette det i Tyskland, jag gissar att det heter något liknande i Sverige.
Är det möjligt att fortsätta med konstant ekonomisk tillväxt på en ändlig planet?
– Det här är den fråga som jag är mest rädd för. Den som läser vår bok upptäcker att vi undviker den. När jag pratar med folk som funderat mycket och länge på denna fråga säger de att kapitalismen har alltid anpassat sig. Varför skulle det inte gå att anpassa kapitalismen till en ekonomi som tvingas anpassa sig till planetens ramar.
– Jag tror att mänskligheten, kanske efter en ekologisk kollaps, kommer att uppfinna en marknadsekonomi som inte är beroende av fossil tillväxt. En ekonomi som är mer tjänstebaserad. Om inte, då måste vi ge upp kapitalismen. De ekologiska ramarna är där och vi kan inte ändra dem.
Hur ska vi skapa en global demokrati?
– Först och främst måste våra parlamentariker börja bry sig om frågan. Nu låter de tjänstemännen i olika församlingar göra vad de vill. De förhandlar inte alltid ens själva längre. Hur ska vi få vanligt folk att bli intresserade av vad deras regeringar gör i den globala politiken? Jag har ingen aning. Det enda jag har kommit på är att skriva böcker.
Är ett världsparlament ett alternativ?
– Det skulle kunna vara det. Det skulle vara ett intressant experiment, men jag tror inte att det skulle fungera och jag tror det skulle försena de beslut som måste tas.
– G20 som vi har nu har många problem, men det är den högsta nivån för ett internationellt forum som kan producera lösningar. På grund av de tidsramar vi har är det ännu mer akut att få fram lösningar än ökad demokratisering.
Vad är det enskilt mest hoppfulla som händer just nu?
– Att den kinesiska eliten börjar förstå att de måste vara del av den globala lösningen. Den kinesiska regeringen i Bejing har erkänt att klimatförändringarna är det enskilt största hotet mot nationell stabilitet på sikt. De vet att när Himalayas glaciärer har smält bort kommer de att behöva flytta på 300 miljoner människor.
Vad tycker du om Vattenfall?
– Alltså, det är ett statligt ägt företag. Ägt av Sverige – det land som alltid setts som miljökämpen i internationella sammanhang. Detta företag har en linje i tyska och europeiska energi- och klimatfrågor som är helt hemsk och totalt oacceptabel. De försöker expandera kolkraften med ett löfte om en teknik som kommer att kräva enorma summor av skattepengar. Denna teknik, koldioxidavskiljning, kommer dessutom förmodligen inte ens gå att genomföra i stor skala.
– Jag skulle verkligen vilja att den svenska regeringen ändrade på Vattenfalls roll i europeisk energipolitik.
Varför tror du att den svenska regeringen inte är beredda att ta mer kontroll över Vattenfall?
– De gillar den vinst Vattenfall drar in varje år. Men det är så klart väldigt kortsiktigt tänkt. De borde komma till Tyskland och se vad deras verksamhet gör med miljön.
Fakta / Utdrag ur Global nedräkning
Och medan amerikanska barn åker bil till skolan och där har varma tröjor på sig för att luftkonditioneringen är för kallt inställd, och medan det i Europa är på modet att vistas under gasoldrivna terrassvärmare utanför restaurangerna om vintern för att röka eller äta, samtidigt som alla apparater hemma står på standby, har över två miljarder människor i världen fortfarande ingen tillgång till elektricitet och behöver brännved för att laga mat. Men just dessa eftersatta drabbas värst av klimatförändringarnas följder, just de får ta konsekvenserna av de rikas energislöseri, i sina egna länder. […]
Om denna dubbla historiska och nuvarande orättvisa inte rättas till kommer det på sikt inte att finnas någon fred. I Bangladesh, där stora delar av landet allt oftare översvämmas av stigande floder och hav, sa Saleemul Huq, en av författarna till IPCC:s rapport: ”Om väst åter förnekar sitt ansvar kommer den dag då de fattigaste länderna förklarar krig mot väst”.
