På ABF-huset i Stockholm sitter ett tjugotal personer runt ett bord, några försedda med tjocka pärmar från Vägverket. Vid den inledande rundan presenterar sig någon som ”Arg”, vilket visar sig innebära att hon kommer från Arbetsgruppen rädda Grimstaskogen. Med på mötet finns också representanter från Alternativ stad (MJV), Föreningen Rädda Lovön, Lovö Hembygdsförening och Klimataktion. Målet är att stoppa Förbifart Stockholm och i kväll står en diskussion om Vägverkets nya skrivelse på dagordningen.
– Kompletteringskraven kanske kan uppfattas som tuffa, men faktum är att det är väldigt lätt för Vägverket att komma undan här, säger Anders Jönsson från MJV.
– De tar inte ens upp att själva grundförutsättningen är en fastlåsning i biltrafik – på bekostnad av andra alternativ – och Miljödepartementet har inte heller efterfrågat något svar på detta, fortsätter han.
I maj förra året påbörjade regeringen en miljöprövning av den planerade förbifarten. Det underlag som Vägverket skickat in ansågs otillräckligt och i november begärde Miljödepartementet in kompletterande uppgifter som Vägverket nu har sammanställt.
Kompletteringen avser femton punkter kring bland annat projektets totala klimatpåverkan, en förklaring till varför andra alternativ valts bort samt en uppdaterad redovisning av aktuella trafikprognoser för det berörda vägnätet där också trängselskattens effekter räknas in. Miljödepartementet ville också veta vilka konsekvenserna blir om vägen vid Lambarfjärden sker i tunnel i stället för på bro.
Av Vägverkets komplettering framgår nu att de, utifrån ny kunskap om ”berggrund, säkerhet, beteende och kostnader”, förordar tunnelalternativet. Det blir tydligt att motiven till att stoppa den sexfiliga motorvägsleden delvis skiljer sig åt mellan mötesdeltagarna på ABF-huset. Aktivisterna från Arbetsgruppen rädda Grimstaskogen, som främst engagerat sig för den lokala miljön, framhåller att en motorvägstunnel ur deras synvinkel trots allt är betydligt bättre än en bro.
Även Kyriakos Zachariadis, handläggare på Naturvårdsverkets enhet för markanvändning och vattenverksamhet, välkomnar tunnelalternativet.
– Det här innebär klart och tydligt en positiv förändring med tanke på naturvärden, tysta miljöer i Grimstaskogen och inte minst påverkan på vattenområden, säger han till Arbetaren.
Zachariadis tillägger att Naturvårdsverket redan tidigare har konstaterat att Vägverkets förslag inte uppfyller de miljöpolitiska målen, främst vad gäller klimatfrågan. Vägverket har tidigare hävdat att Förbifart Stockholm skulle innebära lika stora koldioxidutsläpp som det så kallade nollalternativet. I den nya skrivelsen medger verket att en viss ökning blir följden, men att ”resultatet fortfarande är i samma storleksordning som för nollalternativet”. Resonemanget har dock fått kritik för att det tar en stor framtida ökning av biltrafiken i Stockholmsområdet för givet.
– Vi står i en situation där vi kraftigt behöver minska utsläppen av växthusgaser och för att göra detta behövs olika typer av styrmedel, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH i Stockholm.
– Att bygga nya motorvägar leder oss inte åt rätt håll, utan försvårar möjligheterna till utsläppsminskningar, fortsätter han.
För de aktivister, politiker och forskare som samlats till möte är en av de stora uppgifterna att utifrån Vägverkets 15 punkter sätta ihop en ”skuggutredning” som ska lämnas till Miljödepartementet. Och medan ansvarsområden fördelas ägnar sig deltagarna åt att spekulera fram och tillbaka kring styrkeförhållanden och strategier i den politiska strid de gett sig in i – tills någon utbrister: ”sitt inte här och ge upp nu, matchen om förbifarten har bara börjat!”
