Även i ett optimistiskt framtidsscenario med mer bränslesnåla bilar och en stor andel etanol- och biogasbilar kommer Sverige få det tufft att nå EU:s utsläppsmål om 20 procents minskning till 2020, slår Sikas rapport fast.
Bilåkandet måste helt enkelt minskas om transportsektorn ska ta sin del av ansvaret för att få ner utsläppen. Problemet är att små förändringar av bensinpriset har en liten effekt på bilåkandet. För att få till den minskning som EU kommit överens om krävs ett bensinpris avsevärt högre än det nuvarande.
Redan i år bör bensinpriset höjas till 15,50 kronor litern. Därefter bör koldioxidskatten höjas successivt för att år 2020 nå ett bensinpris på 27 kronor.
– Det är naturligtvis en mängd faktorer som spelar in, människors benägenhet att fortsätta köra bil, graden av anpassning till höjda bensinpriser, framtida teknikutveckling – men jag skulle säga att våra siffror är tämligen säkra, säger Krister Sandberg som är projektledare på Sika.
– Och ekonomiska styrmedel är en relativt enkel och effektiv metod för att minska utsläppen av koldioxid, fortsätter han.
I rapporten konstateras att den politiska viljan att ”sätta ett pris på den höga nivå som skulle krävas” inte ser ut att finnas och Krister Sandberg tror inte heller att de av EU uppsatta målen om utsläppsminskning kommer att nås till 2020.
– Möjligen kan den bidra till att sätta fokus på strategier för effektivare energianvändning och transporter och till att frågan om minskade koldioxidutsläpp debatteras ytterligare.
Miljöminister Andreas Carlgren har inte satt sig in i den aktuella rapporten men hälsar via sin pressekreterare Tomas Uddin att ett drivmedelspris på 27 kronor litern är ”otänkbart” och hänvisar till den parlamentariskt sammansatta klimatberedningen har föreslagit prishöjningar på ungefär 70 öre per liter.
– De höga siffrorna skulle stämma om det vore så att vi la allt vårt krut på bensinpriset, men så är det ju inte, säger Tomas Uddin till Arbetaren och nämner bland annat miljöbilspremien som en viktig åtgärd.
– Men vi har definitivt en politisk vilja att stoppa klimatförändringarna och vår utgångspunkt är att Sverige kommer att nå EU:s mål till 2020.
Karin Svensson-Smith från Miljöpartiet välkomnar till skillnad från regeringens företrädare Sika:s rapport och menar att prishöjningen på drivmedel får ske i etapper så att människor hinner anpassa sig.
– Vi har inte så mycket att välja på. Eftersom varken riksdagen eller EU-parlamentet kan ända naturlagarna får vi anpassa oss till en verksamhet som inte skadar klimatet, säger hon till Arbetaren.
– Kollektivtrafiken måste byggas ut omgående och inte en krona får gå till vägprojekt som Förbifart Stockholm om vi ska kunna få ned bilismen till en nivå som klimatet tål, säger hon och tillägger att med tanke på hur länge koldioxiden finns kvar i atmosfären så är det nu riktigt bråttom.
Fakta / Optimistisk bedömning
I beräkningarna i rapporten ”Vilken koldioxidskatt krävs för att nå framtida utsläppsmål?” har Sika tagit med faktorer som framtida teknikutveckling, andel dieselbilar, grad av etanolinblandning i bensin, människors benägenhet att använda bilen samt deras anpassning till ett högre drivmedelspris. Även med optimistiska beräkningar på dessa variabler anger SIKA att ett bensinpris på 25 till 27 kronor per liter krävs för att nå EU:s mål om utsläppsnivåer till 2020.
