Klimathotet får allt större påverkan på politiken. Förslag som de borgerliga partierna inte hade tagit i med tång för ett år sedan är nu uppe på bordet. Miljöminister Andreas Carlgrens utspel i helgen om att höja bensinskatten är ett exempel på detta. Det kan tyckas självklart att det måste bli dyrare att släppa ut koldioxid när klimatet i princip kräver att vi drar ner alla utsläpp till noll. Men att föra en sådan politik i ett land där vi är så beroende av bilar är ingen enkel match.
En färsk opinionsundersökning i ett annat bilberoende europeiskt land – Storbritannien – visar att folk i allmänhet visserligen är oroade för klimathotet, men att de inte alls är beredda att genomföra några reformer som drabbar dem själva.
Ingen av de stora miljöorganisationerna driver heller aktivt på för högre bensinskatt – antagligen för att det inte är särskilt populärt ens hos deras medlemmar.
90 procent av svenskarna åker bil någon gång i veckan medan bara 30 procent åker kollektivt. Totalt har vi 4,3 miljoner bilar i trafik vilket ger något fler än en bil i snitt per hushåll.
Fram till 2015 (det år då de globala koldioxidutsläppen enligt FN:s klimatpanel senast måste börja minska) har riksdagen beslutat att satsa 152 miljarder kronor på det statliga vägnätet.
I Stockholm har regeringen just tagit beslut om att använda pengarna från trängselskatten, inte till kollektivtrafik, utan till nya motorvägar som kommer att öka koldioxidutsläppen med 140 000 ton.
Inte konstigt då att det enligt Statens institut för kommunikationsanalys, Sika, skulle krävas en dubblering av bensinpriset för att nå Sveriges mål att minska utsläppen med 20 procent till 2020.
Folk är nämligen inte särskilt priskänsliga när det gäller bensinen, menar Sika, och det är först när bensinpriset hamnar runt 20 kronor som bilförarna verkligen börjar trappa ner sitt bilåkande ordentligt. Vilket man kan förstå med tanke på alla nya vägar och minskade satsningar på en allt dyrare kollektivtrafik.
Men en sådan höjning, även om den skulle vara fullt nödvändig, säger sig Andreas Carlgren inte ens kunna föreställa sig. Det säger visserligen något om miljöministerns brist på visioner, men att han överhuvudtaget pratar om bensinhöjning utan att det hörs mer än lite knorrande från övriga allianspartier är ett trendbrott.
Och har de borgerliga väl vågat stöta sig med bilinudstrin och 4,3 miljoner bilägare öppnas en stor yta för oppositionen att utveckla visioner på.
För om utsläppen ska ned måste det ju ske på ett rättvist sätt och en chockhöjd bensinskatt kommer inte att slå rättvist eftersom låginkomsttagare betalar lika mycket i bensinskatt som höginkomsttagare. Kanske finns inspiration att hämta i Storbritannien. I veckan presenterade där klimatforskare från Centre for Alternative Technology en rapport om hur landet kan bli i princip koldioxidfritt till 2027, framför allt genom koldioxidransonering. Något som enligt rapportförfattarna snabbt mer eller mindre skulle utrota bensinbilarna till förmån för elbilar.
Rapporten har redan fått stöd från brittiska parlamentsledamöter som menar att detta är just den typ av vision vi måste ha för att kunna möte klimathotet.
Vågar man tro på en vision om ett koldioxidfritt Sverige?
