Kultur

Liten mot stor

Hjältarna och hjältinnorna lever vanliga liv utan att göra något väsen av sig, och utan att använda sig av sina ibland övernaturliga egenskaper. När det till sist gäller, om det då gäller hämnd eller att försvara sin hemby, så förvandlas de till sina rätta jag. Det berättar Atlantic Films Rasmus Sandsten till Arbetaren apropå en […]

Hjältarna och hjältinnorna lever vanliga liv utan att göra något väsen av sig, och utan att använda sig av sina ibland övernaturliga egenskaper. När det till sist gäller, om det då gäller hämnd eller att försvara sin hemby, så förvandlas de till sina rätta jag. Det berättar Atlantic Films Rasmus Sandsten till Arbetaren apropå en dvd-lansering av tio 1960- och 1970-talsfilmer från Shaw brothers studios i Hong Kong.

Under 1970-talet var kung fu-film en genre som i Europa och USA behandlades styvmoderligt. Den var främst arbetarklassungdomarnas filmgenre. Det dröjde länge innan tv-stjärnan från serier som Batman och The green hornet (1966–1967), Bruce Lee (1940-1973), fick ett erkännande. Trots att Lee var såväl en begåvad skådespelare som mästare i wushu, fanns det ingen annan plats i Hollywood för honom än i b-filmer, som Robert Clouses James Bondkopia Enter the dragon (1973). Den andra stora kung fu-stjärnan under 1970-talet var Jackie Chan, han har nu fått ett verkligt genombrott, men så har han också bland annat spelat i 97 filmer i Kina och utomlands, enligt Internet movie database. Shaw brothers filmer lanserades knappt alls i Sverige trots att de flesta räknas till klassikerna i östasiatisk film.

Lanseringen av kung fu-filmerna sker sedan filmgenren sedan några år tillbaka fått en ny publik i Västeuropa och USA. Genren fann sin europeiska och amerikanska medelklasspublik med Ang Lees visuellt spektakulära saga Crouching tiger, hidden dragon (Wo hu cang long, 2000). Från att tidigare varit en genre som främst haft en ungdomspublik, hittade nu östasiatisk kung fu-film in i ”fin”salongerna och Ang Lee blev Oscarsbelönad.

Att ansedda filmskapare i väst, som Quentin Tarantino och Luc Besson, växt upp med kung fu-film uppmärksammades och nu flirtades det rejält med genren, vilket ökade intresset för ”originalen”. I flera fall korsades genrerna. Kaspar Hauser mötte Hong Kong i Louis Leterriers Danny the dog (2005). I Kill Bill I–II (2003/2004) vävde Tarantino samman kinesiska teman med teman från Japan, USA och Italien i en abstrakt actionfilmväv.

 

Från Kina nådde ungefär samtidigt en serie filmer Västeuropa och USA. De främsta hade skapats av en av världens skickligaste filmmakare Zhang Yimou. Han presenterade först Hero (Ying xiong) 2002 och sedan Flying daggers (Shi mian mai fu) 2004. I samma våg fanns Ronny Yus nya film med en av Kinas megastjärnor Jet Li, Fearless (Huo Yuan Jia), som hade premiär tidigare i höst. Den gjorde många fans besvikna och kritiserades bland annat för sin nationalism.

– Filmen var dessutom historiskt inkorrekt. I Kina kritiserade huvudpersonens, Huo Yuanjia (1869–1910), efterlevande filmen för att ge en felaktig bild av mästaren. Huo Yuanjia kan omöjligt ha varit så enfaldig som han framställs i filmen, om han samtidigt var en kung fu-mästare. Ska man vara så bra i wushu måste man samtidigt vara smart, ödmjuk och sympatisk. Ingen skugga ska dock falla över Jet Li. Han är mycket skicklig och han har vunnit 15 kinesiska mästerskap i wushu, säger Wang Ge, wushu (kung fu) -tränare vid Wang Ge Wushuskola i Malmö.

Den Beijingfödde Jet Li, som kallats kinesisk films svar på Fred Astaire för sin fullständiga behärskning av den dansliknande wushun, har själv sagt att han efter Fearless tänker sluta medverka i kung fu-filmer. Förutom att han varit så framstående kung fu-mästare att han av den kinesiska staten utnämnts till ”nationell skatt”, har han medverkat i trettiotalet filmer, både i Kina och utomlands. Han debuterade i The Shaolin temple (Shao Lin tzu) 1982, sedan han skadat knäet och inte längre kunde tävla. I europeisk film blev han lite av en antirasistisk hjälte, exempelvis i Chris Nahons film Kiss of the dragon (2001) som Luc Besson skrivit manus till, där Lis kortväxta karaktär spöar skiten ur stora skinheadsliknande européer. Det var ingen tillfällighet; social medvetenhet är med några undantag utmärkande för filmgenren som helhet:

– Motståndet föder hjälten. Och det är nästan alltid den enklaste och fattigaste av människor som är den utvalde i filmberättelser – skillnaden är att i kung fu-filmen nöjer sig hjälten ofta med sitt enkla liv, där han/hon i den västerländska framgångssagan oftare vinner rikedom, ära och berömmelse säger Rasmus Sandsten.

I kung fu-filmerna är hjälten ofta annorlunda, exempelvis en åldring, som Uma Thurmans mentor i Kill Bill, ett fyllo eller en 16-årig tjej (spelad av Pei-pei Cheng, Jaderäven i Crouching tiger, hidden dragon) som i King Hus Come drink with me (Da zui xia) från 1966. Det var visserligen vanligare att rollbesätta en kvinnlig hjälte i 1950- och 1960-talets Hong Kong än det är idag, skriver Mark Pollard på sajten Kung Fu Cinema. Men det är fortfarande vanligt om än i mindre skala:

– Sedan är det ju såklart inte så att starka kvinnogestalter på filmduken avspeglar ett jämlikt samhälle – de antika dramerna innehåller ju en mängd stora kvinnoroller, men spelade av män för en manlig publik. Och många av de kvinnliga rollfigurerna tvingas klä ut sig till män, som exempelvis i Crouching tiger, hidden dragon, för att kunna slå sig fram. Fast det handlar ofta mer om vilken klasstillhörighet man har än vilket kön, berättar Rasmus Sandsten.

De många kvinnliga hjältarna som befolkar de östasiatiska kung fu-filmerna speglar jämvikten i verklighetens kung fu-utövande:

– I Kina finns det ungefär lika många tävlande kvinnor som män i wushu. Men ingen av kvinnorna som är mästare i wushu har nått fram till den stora publiken på det sätt som manliga kung fu-stjärnor gjort inom kung fu-filmen. Vare sig de män eller kvinnor som spelar i exempelvis Crouching tiger, hidden dragon kan wushu på riktigt. De är välkända skådespelare men inte wushu-mästare, säger Wang Ge.

Ett föga känt fenomen i kung fu-film, som nyss uppmärksammats av sajten Color Q World, är att det finns ett stort antal kvinnor som spelar män eller könsambivalenta karaktärer i Hong Kongfilm.

– Kinesiska akademiker brukar peka på att det traditionella maskulinitetskonceptet i Kina är instabilt – som bäst. Den ideala mannen är inte en krigare, utan en akademiker med framgångsrik hjärna istället för vinnande muskelmassa. Den ideala manliga skönheten är inte annorlunda än den kvinnliga, menar artikelförfattaren.

Den i väst mest välkända kung fu-filmen med ett könsöverskridande queermotiv som huvudsakligt tema är Swordsman II (Xiao ao jiang hu zhi dong fang bu bai, 1991) med Jet Li i huvudrollen. Color Q World listar en serie östasiatiska kampsportsfilmer, mest japanska, varav en personlig favorit är ninjafilmen Azumi (2003). Fast den mest framgångsrika filmen lär vara thailändska Beautiful boxer från 2003. Ju vanligare kung fu-film blir här i Europa, desto fler nyanser framkommer, och det tackar vi filmnördar för.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984