Glaciärerna smälter och havsytan stiger när temperaturen på jorden ökar. Genom vetenskapen vet vi att det är så och vi vet att orsaken är nära sammanflätad med själva hjärtat i den globala ekonomin: den fossila energins koldioxidutsläpp. Konsekvenserna är svåra att förutsäga mer än att de kommer att bli allvarliga eftersom utsläppen av växthusgaser hela […]
Glaciärerna smälter och havsytan stiger när temperaturen på jorden ökar. Genom vetenskapen vet vi att det är så och vi vet att orsaken är nära sammanflätad med själva hjärtat i den globala ekonomin: den fossila energins koldioxidutsläpp. Konsekvenserna är svåra att förutsäga mer än att de kommer att bli allvarliga eftersom utsläppen av växthusgaser hela tiden fortsätter att öka.
Ändå får vi regelbundet höra i media att ”forskarna är oense”. Det finns nämligen de som hävdar att det är en bluff att vi påverkar jordens klimat genom koldioxidutsläppen.
”Tro inte på sagan om växthuseffekten”, ”Jag är inte särskilt orolig” och ”Kyotoprotokollet bygger på ett falsarium” har det hetat den senaste tiden. Bakom orden står några av de personer i Sverige som förnekar att en ökad mängd koldioxid gör jorden varmare.
Dessa klimatförnekare har blivit färre och äldre, men kommer i förhållande till sin marginaliserade position i forskarvärlden ofta till tals. De menar att så länge det finns studier som ifrågasätter att det finns ett samband mellan människans växthusgasutsläpp och varmare klimat, så är sambandet inte bevisat och väletablerad forskning förklaras kullkastad. Eller så förkastar de grundläggande data som använts som underlag för kunskapen om klimatförändringar eller förkastar slutsatserna som dras av forskningen om klimatförändringar.
Kunskapen om klimatförändringarna är väl underbyggda. FN:s internationella klimatpanel IPCC har samlat resultat från tiotusentals klimatstudier över hela världen. Tre hundra forskare har enats om vilka slutsatser som ska dras utifrån resultaten och över hundra regeringar har diskuterat hur slutsatserna ska formuleras.
– Om man lägger samman all tillgänglig forskning så är den rimligaste slutsatsen att människans utsläpp av växthusgaser orsakar uppvärmningen. IPCC sysslar inte med specifik frontlinjeforskning, utan väger in all forskning under förutsättning att den är internationellt publicerad och har blivit sedvanligt kvalitetsgranskad, säger Erland Kjellén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
Det innebär att IPCC även har tagit hänsyn till klimatförnekarnas forskning.
”Vi har blivit lurade”, hävdar den svenska klimatförnekaren Fred Goldberg i SVT Debatt under temat ”Människans verk eller naturlig variation” som sändes i höstas. Han tituleras polarforskare trots att han inte sysslat med forskning och han backas upp av Wibjörn Karlén, professor emeritus i naturgeografi. Båda anser att förändringarna i det globala klimatet är helt naturliga och ser ett samband mellan variationer i solens strålning och klimatet, men inte med människans koldioxidutsläpp. Klimatforskningens huvudfåra försvaras av Erland Kjellén och SVT-meteorologen Martin Hedberg. De ser uppgivna ut när Fred Goldberg går på om att ifall koldioxid värmer jordens klimat, så borde det vara varmare i USA eftersom en fjärdedel av koldioxidutsläppen sker där.
– Det är ett fullständigt absurt påstående, eftersom koldioxiden sprids ut över hela atmosfären inom en månad. Det är väl belagt i olika studier. Den lokala uppvärmningen beror på en mängd olika faktorer, men inte på var koldioxidkällorna är, kommenterar Erland Kjellén i efterhand.
I stället för att diskutera hur klimat-problemen ska lösas handlar debatten om ifall de överhuvudtaget finns. Men SVT Debatts Lennart Persson försvarar debatten:
– Vi ville lyfta en diskussion som inte anses rumsren. Bara för att många forskare tycker som Erland Kjellén och Martin Hedberg så innebär det inte att de har rätt. Därför är det spännande att låta åsikterna mötas, säger han.
Är det inte dags för en debatt om vad vi ska göra?
– Vi har haft olika miljödebatter, till exempel om trängselskatterna i Stockholm. Det här var inte den första och inte den sista. Det är många som har hört av sig med invändningar mot att vi lät Wibjörn Karlén och Fred Goldberg komma till tals. Det är alltid provocerande att utmana den gällande politiska uppfattningen. Det måste vara vårt programs syfte att ventilera kontroversiella frågor. Vad som är sant och falskt är en väldigt delikat fråga, och vi tar inte ställning, säger Lennart Persson.
Både Erland Kjellén och Martin Hedberg tvekade inför att ställa upp i programmet.
– Jag försökte få redaktionen att lyfta nivån från ”Har vi klimatförändringar eller inte?” till vad det är som händer och vad vi ska göra åt det. Flera naturliga faktorer påverkar klimatet, men ovanpå de förändringarna påverkar människan klimatet. Fred Goldberg uttrycker sig tvärsäkert på ett sätt som forskare inte gör. Vi borde ha en ödmjuk inställning till hur komplex naturen och klimatet är. Ingen människa äger total kunskap om hur naturen fungerar, säger Martin Hedberg.
Han är ofta ute i landet och föreläser om klimat. Han upplever att allmänhetens intresse för frågan växer, och att det finns en oro över att det är så svårt att hejda konsekvenserna.
– Folk tycker att forskare ska vara tydligare med det de vet. Media borde ta fasta på det. Problemet är att orsaken är så integrerad med vårt välfärdssamhälle. Men när vi vet, vad har vi då för ansvar? säger Martin Hedberg.
Klimatförnekarna är få, men de kommer ändå till tals när de refereras till i debatt-artiklar och ledare. Och som rösten från andra sidan. Att säga att människan påverkar jordens klimat uppfattas som en åsikt av många journalister som därför automatiskt lyfter in en klimatförnekare som motröst. Susanna Baltscheffsky har under många år varit miljöjournalist på Svenska Dagbladet. Hon menar att klimatförnekarna också märks på andra sätt. Så fort hon eller någon annan skriver om klimatfrågan kommer det in en hel del upprörda reaktioner.
– Vi behöver inte ens nämna växthus-effekten eller koldioxidutsläppen. Det är samma typ av argument som återkommer vilket gör att jag undrar om de är ett och samma gäng. Det är väldigt systematiskt och oftast med en arrogant översittarton. De är väldigt snabba på att hugga på det man skrivit. Men när man går in på de hemsidor som de uppmanar mig att titta på, saknas referenser. Den som kritiserar borde själv ha en hypotes som går att testa med vetenskapliga metoder.
Fred Goldberg har hört av sig till Susanna Baltscheffsky och utgett sig för att tillhöra KTH:s klimatgrupp och erbjudit sig att faktagranska hennes klimatartiklar innan de publiceras i Svenska Dagbladet.
– Jag ringde studierektorn på KTH och frågade vad klimatgruppen var. Det visade sig att det inte finns någon officiell sådan. Jag tycker att det är att utge sig för att ha en auktoritet man inte besitter och att rida på KTH:s goda namn, säger Susanna Baltscheffsky.
Fortfarande rör sig diskussionen om klimatförändringarna i media ofta kring om vi ska tro på att människan påverkar jordens klimat, eller inte. Barbara Wohlfarth är professor i kvartärgeologi och sitter i regeringens miljövårdsberedning. När hon såg debatten i SVT i höstas kände hon sig uppgiven över nivån på diskussionen.
– Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Detta kan inte vara sant, tänkte jag. Som forskare var det fruktansvärt att behöva se, en sådan diskussion gynnar inte frågan överhuvudtaget. Allmänheten måste få veta vilken enorm kunskapsbas forskarna faktiskt har om hur klimatet varierar och vad det beror på.
Media drar gärna upp en polarisering mellan forskare.
– Det gör inte klimatfrågan lättare och är inget stöd för en konstruktiv dialog. Den här frågan är alldeles för viktig för att utrymmet ska slukas av att två sidor hackar på varandra.
Barbara Wohlfarth menar att motsättningarna i själva verket inte är särskilt stora, men att en liten minoritet av högljudda klimatförnekare tvingar övriga i en försvarsposition.
– Det är klart att alla inte är överens
och att forskningen arbetar med hypoteser. De som har en avvikande åsikt ska få säga det, men de borde komma med ordent-
ligt underbyggda vetenskapliga argument.
Anna Söderström arbetar med klimatfrågor på Världsnaturfonden, WWF, inom hållbar energi. Hon håller med om att klimatförnekarna får för stort utrymme i förhållande till sitt antal.
– Debatten är extremt skev och det får olyckliga effekter när media framställer båda sidor som lika stora och lika trovärdiga. Folk drar lätt slutsatsen att forskarna är långt ifrån överens. Det finns risk att det passiviserar människor.
I stället vill hon att media ska förklara att IPCC representerar en stor majoritet av världens klimatforskare och att som inte håller med om IPCC:s slutsatser är relativt få.
– Media bör tydligt klargöra vad som ligger bakom båda sidor för att ge en rimlig chans att bedöma sidornas trovärdighet, säger hon.
Men egentligen anser Anna Söderström att den här typen av forskningsdiskussion bättre hör hemma i andra forum som den särskilt intresserade kan följa.
– Vi har diskuterat om klimatför-ändringarna beror på människan eller inte länge nog.
Inte heller Barbara Wohlfarth tycker att vi har råd att diskutera huruvida vi har ett problem eller inte.
– Den viktiga frågan är inte exakt hur många grader varmare jorden kommer att bli. Jag vill hellre se en diskussion i media om vilka effekter klimatförändringarna kommer att ha på ekosystemen och samhället, och vilka åtgärder som behövs för att klara av de effekterna. Koldioxidhalten har ökat dramatiskt, vi vet att koldioxid och temperatur hänger ihop och att temperaturen har ökat. Allt det är mätbart. Vi flyger och åker bil och köper varor från hela världen. Vi släpper ut hur mycket koldioxid som helst. Vi är en del av de globala utsläppen och kommer att drabbas av klimatförändringar både här hemma och indirekt av de som inträffar på andra håll i världen. Vi måste tänka i andra banor och leva mer ansvarsfullt, för övergången från fossil-samhället är brådskande.
Följ oss på Mastodon
Följ oss via rss