Inrikes

Upprorsbranden skakar Frankrike

Kravallerna i Frankrike hade vid denna upplagas pressl?ggning g?tt in p? sitt tolfte dygn och utvecklats till den st?rsta landsomfattande revolten sedan maj 1968. Aldrig i modern tid har s? m?nga franska st?der – omkring 300 – samtidigt genomstr?mmats av kravaller, och m?tt i f?rst?relse av egendom ?vertr?ffar upploppen vida de som anst?lldes av radikala […]

Kravallerna i Frankrike hade vid denna
upplagas pressl?ggning g?tt in p? sitt tolfte dygn och
utvecklats till den st?rsta landsomfattande revolten
sedan maj 1968. Aldrig i modern tid har s? m?nga franska st?der
– omkring 300 – samtidigt genomstr?mmats av kravaller, och
m?tt i f?rst?relse av egendom ?vertr?ffar upploppen
vida de som anst?lldes av radikala studenter 1968, uppger
AP. Samtidigt rapporterades om de f?rsta tecknen p? en
spridning av revolten ?ver nationsgr?nserna, med uppbr?nda
bilar och andra sm?rre incidenter i centrala Bryssel
och arbetarkvarter i Berlin.

Den utl?sande faktorn kom n?r
en piketstyrka ur den ?k?nda CRS-polisen stannade till vid
en fotbollsplan den 27 oktober i Parisf?rorten Clichy-sous-Bois.
De fotbollsspelande killarna tog till panikartad flykt i skr?ck
f?r polisen, tv? av dem kl?ttrade ?ver en mur, g?mde
sig inne i en transformatorstation – och d?dades av str?mmen.
I vrede ?ver d?dsfallen utbr?t kravaller, som sedan
tog verklig fart n?r inrikesministern Nicolas Sarkozy
f?rklarade hur upploppsmakarna skulle behandlas. Sarkozys
uttalande har p? svenska ?versatts som ?tv?tta
bort sl?ddret?, men det ord han anv?nde f?r
sin metod – ?karcheriese? – har en s?rskild inneb?rd
p? franska. ?Karcher? ?r det v?lk?nda m?rket
p? ett ultrastarkt reng?ringsmedel, som anv?nds f?r att
skrapa rent ytor fr?n s?rskilt h?rd och fastv?xt smuts.
Detta var vad Sarkozy lovade applicera f?r att f?
bort ?avskummet? eller ?packet? fr?n
f?rorterna – vilket av m?nga uppfattades som en metafor
f?r n?got liknande etnisk rensning eller krigf?ring
mot den befolkning som har arabiskt och afrikanskt ursprung.
Ocks? den st?rsta franska dagstidningen Le Monde talade
om ?kvasimilit?r retorik?.

Ytterligare br?nsle lades p? elden
n?r CRS-polis sk?t t?rgasgranater in i en fullsatt mosk?
i Clichy-sous-Bois fyra dagar efter de tv? pojkarnas
d?d. Det enda officiella motiv som angavs till beskjutningen
var att en bil stod felparkerad utanf?r mosk?n.

Sedan dess har hela Frankrike st?tt
i l?gor, och natten mellan m?ndagen och tisdagen var den f?rsta
d? Paris l?g i l?: dubbelt s? m?nga bilar sattes
i brand i andra st?der.

En typisk motivering f?r kravallerna
gavs av en anonym ung man av algeriskt ursprung, intervjuad
i The Guardian efter att ha stridit med polis fem n?tter i
str?ck: ??Sarkozy borde knulla sig sj?lv. Han har
sagt att han ska rensa bort oss, men vi ?r inga bakterier.
Han borde be om urs?kt f?r att ha visat oss s?dan
brist p? respekt, men nu ?r det f?r sent. Det enda s?ttet
att f? hit polisen ?r att s?tta fyr p? n?got –
brandk?ren kommer inte hit utan polis, och polisen ?r
Sarkozys g?ng s? det ?r dem vi vill se h?r. (?) Bilar brinner
snyggt. Hur ska vi annars f? fram v?rt budskap
till Sarkozy? Vi kan ju inte bara g? in och prata med
honom p? hans kontor.??

Vid denna upplagas pressl?ggning hade
regeringen, f?r f?rsta g?ngen n?gonsin p? det franska
fastlandet, aktiverat en lag fr?n 1955 om undantagstillst?nd
och uteg?ngsf?rbud f?r att f? bukt med revolten. Ironiskt
nog instiftades lagen f?r att bek?mpa befrielser?relsen
i den d?varande kolonin Algeriet – det land som en stor andel
av inv?narna i de ber?rda f?rorterna h?rstammar fr?n.
Ytterligare ett tusental reservister fr?n CRS-styrkan
inkallades ocks? f?r att anslutas till de n?rmare 10000
poliser som redan s?nts ut f?r att sl? ner kravallerna.

CRS, som har sin bas i baracker och
p? n?rmast milit?ra man?r g?r in i f?rorterna
f?r att s?ka efter m?nniskor utan uppeh?llstillst?nd,
har sedan l?nge varit f?rem?l f?r stark f?rbittring.
I april riktade Amnesty International kritik mot att CRS opererar
med ?generaliserad immunitet? under sina ID-r?der.

Parallellt med upptrappad polisbrutalitet
har ocks? Frankrikes fattigaste f?rorter genomlevt en l?ng
period av nedsk?rningar. N?r borgm?stare fr?n f?rorterna
i slutet av f?rra veckan m?tte premi?rminister Dominique de
Villepin talades det om hur statliga bidrag till organisationer
som arbetar i f?rorten minskats med runt 20 procent per
?r sedan 2003. Neddragningar har ocks? drabbat arbetstr?ningsprogram
och skattel?ttnader f?r arbetsgivare som anst?ller f?rortsungdomar,
liksom grannskapspolis som arbetar dagligen i f?rorterna.
Vid ett bes?k i Tolouse f?r en tid sedan f?rklarade
Sarkozy till poliserna d?r att ?ert arbete ?r inte
att spela fotboll med de h?r killarna, utan att gripa dem.?

I Parisf?rorten Sarcelles har nedsk?rningarna
inneburit att alfabetiseringskurser tvingats l?ggas ned.

– Det ?r dramatiskt. Med en arbetsl?shet
p? 30 procent i vissa kvarter har man inte r?d att f?rlora
en enda euro, sade borgm?staren i Sarcelles, Fran?ois
Pupponi, till tidningen Le Monde i f?rra veckan.

Arbetsl?sheten – i synnerhet
bland ungdomar – ?r kroniskt h?g i de franska f?rorterna
och n?rmar sig p? vissa h?ll 50 procent. I enlighet
med m?nster som g?r igen i flera andra europeiska l?nder
?r det s?rskilt sv?rt f?r m?nniskor med bakgrund
i Mellan?stern eller Afrika att n? fram till en anst?llningsintervju,
oberoende av kvalifikationer.

I diskussionen om kravallernas orsaker
utpekas arbetsl?sheten som en av de viktigaste, men allt
oftare n?mns ocks? den specifika modell f?r integration
som Frankrike alltid har drivit. ??r ?r l?senorden
?assimilation? och ?republikanska v?rderingar?
och idealet att alla kulturella och religi?sa minoriteter
ska sm?ltas ned, uppl?sas och omvandlas till en enda
fransk gemenskap. Medan ett land som Storbritannien satt en
?ra i sin m?ngkultur, d?r olika folkgrupper
lever i enlighet med sina egna normer vid sidan om varandra,
har Frankrike g?tt ?t rakt motsatt h?ll och f?rs?kt
utpl?na alla andra identiteter ?n den ?franska?
– officiellt under paroller om j?mlikhet f?r alla medborgare.
Sl?jf?rbudet i de franska skolorna ?r det emblematiska
exemplet.

P? tisdagen p?pekade ocks?
The Guardian att den forcerade assimilationen har uttryckts
i att alla etniska och religi?sa kategorier ?r bannlysta
fr?n offentlig statistik. Ingen vet exakt hur m?nga
m?nniskor med arabiskt eller afrikanskt ursprung som lever
i Frankrike, hur stor andel av dem som ?r arbetsl?sa
eller hur m?nga som sitter i f?ngelse. Alla s?dana siffror
– som att den arabiska och afrikanska befolkningen uppg?r
till 7 miljoner – ?r ungef?rliga uppskattningar. Id?er
om positiv s?rbehandling eller s?rskilda r?ttigheter
f?r etniska och religi?sa minoriteter har l?nge avf?rdats
fr?n alla h?ll, s?v?l h?ger som v?nster.

I kravallernas sken har dock kritiska
r?ster riktats mot den franska modellen.

– Id?n om att vi alla ?r j?mlika
?r en fiktion. Etniska minoriteter intalas att de inte
existerar, s?ger experten Cristophe Bertossian till The Guardian.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984