Ledare

Avtal utan verkan

Till slut, efter ett halvårs förhandlingar, har ett centralt avtal kommit till stånd mellan LO och Svenskt Näringsliv om utländska entreprenörers verksamhet i Sverige. Man kan tycka att det borde ha kunnat lösas på en kafferast. EU:s regler är i grund och botten klara: Öppna gränser utan diskriminering. Utländska företagare och utländsk arbetskraft ska välkomnas, […]

Till slut, efter ett halvårs
förhandlingar, har ett centralt avtal kommit till stånd
mellan LO och Svenskt Näringsliv om utländska entreprenörers
verksamhet i Sverige.

Man kan tycka att det borde ha kunnat
lösas på en kafferast. EU:s regler är i grund
och botten klara: Öppna gränser utan diskriminering.
Utländska företagare och utländsk arbetskraft
ska välkomnas, men, i enlighet med utstationeringsdirektivet,
till de villkor som gäller här. Samma lika, oavsett
ursprung.

Avtalet säger inte så mycket
mer än att branschvisa förhandlingar mellan respektive
förbund nu ska starta för att anpassa kollektivavtalen
till utländska företag som är tillfälliga
medlemmar i arbetsgivarförbund. Därför är
det ännu för tidigt att säga vad som blir resultatet.
Men tanken är att fler utländska företag ska
underteckna avtal, så att facken slipper lönedumping
och arbetsgivarna slipper konflikter. Modellen är dock
ännu mer centraliserad än i vanliga fall. Om oenighet
råder om hur lönebestämmelser ska tillämpas
ska frågan avgöras av LO och Svenskt Näringsliv.
Något som knappast gynnar mer radikala förbund.

Enligt tidningen Dagens Arbete var
det nämligen det ettriga Elektrikerförbundet som
skrämde ett i grunden ovilligt Svenskt Näringsliv
till förhandlingsbordet. Det lade ett varsel om stridsåtgärder
mot ett polskt företag som anlitats för att laga
småländska elledningar i stormens spår i
februari. Företaget var med i arbetsgivarorganisationen
Efa och räknade fram en minimilön flera tusen kronor
under fackets bud, som motsvarande branschens genomsnitt.
Varslet ledde till ett avtal om att utländska företag
som går med i Efa ska underkastas löneförhandlingar.
Om det nya centrala avtalet redan hade varit i funktion hade
Elektrikerna alltså inte själva kunna varsla i
lönefrågan.

Frågan är nu hur stor betydelse
avtalet kommer att få i realiteten. Fortfarande är
det upp till den utländska entreprenören att gå
med i en svensk arbetsgivarorganisation. Inget hindrar alltså
fortsatt dumpning genom att inte teckna avtal, och därmed
måste facken vara fortsatt uppmärksamma.

Det finns också skäl att
tro att Svenskt Näringsliv kommer att undergräva
avtalet. Organisationen älskade det nu fallna tjänstedirektivet,
som öppnade för att utstationeringsdirektivet skulle
ersättas av ursprungslandsprincipen, alltså att
arbetsvillkoren i hemlandet skulle gälla snarare än
villkoren i värdlandet. Laval un partneri, det riksbekanta
lettiska företaget bakom skolbygget i Vaxholm, är
inte medlem i Svenskt Näringsliv, men får ändå
ekonomiskt stöd för att driva sin process i EU-domstolen
som kan undergräva kollektivavtalssystemet.

Svenskt Näringsliv har visserligen
ett intresse av att skydda sina medlemmar från underbudskonkurrens,
men håller samtidigt ickemedlemmar under armarna eftersom
dessa kan sätta större press på lönerna,
vilket i förlängningen gynnar även de egna
medlemsföretagen. Det handlar om en tveeggad strategi:
Lugn och ro nu, men ändå undergräva kollektivavtalen
på sikt.

Orubbat av det nya avtalet är
också frågan om arbete som utförs av papperslösa
invandrare i Sverige, oftast under erbarmliga villkor. Där
har LO ännu inte någon annan strategi än att
deportera arbetarna, vilket givetvis aldrig kommer att lösa
problemet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984