Inrikes

Pappersarbetare slog tillbaka arbetsgivarkrav

Det blev inga karensdagar vid sjukdom, inga tolvtimmarsdagar utan övertidstillägg, och ingen försämrad anställningstrygghet. Arbete under jul- och midsommarhelgerna kommer att kompenseras med förkortad arbetstid. Den enda av 30 punkter där facket kompromissade var villkoren för att ta in utomstående personal, outsourcing. Det blev resultatet av den långvariga finländska papperskonflikten som avslutades förra veckan. De […]

Det blev inga karensdagar vid sjukdom,
inga tolvtimmarsdagar utan övertidstillägg, och
ingen försämrad anställningstrygghet. Arbete
under jul- och midsommarhelgerna kommer att kompenseras med
förkortad arbetstid. Den enda av 30 punkter där
facket kompromissade var villkoren för att ta in utomstående
personal, outsourcing.

Det blev resultatet av den långvariga
finländska papperskonflikten som avslutades förra
veckan. De finländska pappersarbetarna fick stöd
av svenska fackförbund, däribland Pappers.

”Stödet från våra
broderorganisationer under lockouten har varit en stor kraftkälla
för oss. Vi kommer att betala tillbaka vår skuld
om de ställs inför liknande problem och stärka
vårt internationella solidaritetsarbete(?)vi uppmanar
alla fackledningar att betänka globaliseringens betydelse
i kampen för bättre arbetsförhållanden.”,
sägs det i pappersfacket Paperiliittos officiella uttalande.

Svenska Pappers presschef Stefan Gullberg
menar att det låg även i de svenska pappersarbetarnas
långsiktiga intresse att ställa sig bakom sina
finska kamrater, särskilt med tanke på kapitalets
rörlighet över gränserna:

– Vi tycker att vi märker en
mer militant attityd från arbetsgivarsidan, både
hos oss och dem, vilket understryks av den här storlockouten,
säger svenska Pappers presschef Stefan Gullberg. Man
angriper kollektivavtalen. Och vi noterar att de svenska arbetsgivarna
inte vid något tillfälle tagit avstånd från
de hårda krav som deras finländska motsvarigheter
framförde. Nästa gång kan det vara vi som
behöver solidaritet.

Från Svenskt Näringsliv
har reaktionerna varit betydligt mer negativa. Vice vd:n Jan-Peter
Duker säger till LO-tidningen att de svenska fackens
åtgärder ”går mycket längre”
än vad som är acceptabel facklig solidaritet och
att de är ”ännu ett bevis” på att
bland annat sympatistrejker borde förbjudas. Den åsikten
har man även propagerat för i bland annat en halvsidesannons
i DN den 4 juli. Argumenten baserar sig på rapporten
Den svenska modellen har kantrat från april i år
(se Arbetaren 25/2005). Där hävdar man att det uppstått
”en allt större obalans mellan arbetsmarknadens
parter” och att ”facket har överläge”.

Enligt statliga Medlingsinstitutet
ligger antalet strejker per år hittills under 2000-talet
i genomsnitt på 9,2, med 128.000 förlorade arbetsdagar
per år som följd. Under 1980-talet var motsvarande
siffror 119 strejker och 280000 förlorade arbetsdagar
per år. Sedan 1980 har vinsternas andel av produktion
ökat från 22 procent till 37 procent. Hur en påstått
ökad makt för facket har kunnat kombineras med bättre
förhandlingsresultat för arbetsgivarna och färre
strejker, redogörs det inte för i rapporten.

En Temo-undersökning som offentliggjordes
den 1 juli tyder på att Svenskt Näringsliv har
ganska svagt opinionsstöd för sin linje. Bara 11
procent av de tillfrågade menar att fackets makt bör
minskas, medan mer än tre gånger så många,
34 procent, anser att den bör ökas.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984