Kultur

Frihet i en liten skönhetsoperation

Det är frestande att ge sig in i könskrigsdebatten. I stället gör jag en sväng från män som djur till djuriska liknelser av kvinnor – så kallad animalisering. Kvinnor som pumor, pantrar, vilddjur och kattor befolkar pornografin och medievärlden – ofta gäller det kvinnor av annan etnisk tillhörighet än vit svensk. Kvinnors kroppsdelar kopplas också […]

Det är frestande att ge sig in
i könskrigsdebatten. I stället gör jag en sväng
från män som djur till djuriska liknelser av kvinnor
– så kallad animalisering. Kvinnor som pumor, pantrar,
vilddjur och kattor befolkar pornografin och medievärlden
– ofta gäller det kvinnor av annan etnisk tillhörighet
än vit svensk. Kvinnors kroppsdelar kopplas också
till djuriskhet; gäddhäng, kalkonhals, hamsterpåsar
beskrivs som defekter vilka skönhetskirurgin kan åtgärda.

Om detta har Anita Andersson skrivit
i Estetik på klinik, Den estetiska kirurgins legitimerande
retorik. Hon har i sin doktorsavhandling undersökt vilka
grepp medier och marknadsföring använt för
att etablera en mindre, men snabbt växande, del av den
svenska medicinen som den mest omtalade. Medierna kanske inte
bestämmer exakt hur vi ska tänka utan snarare på
vad. Och där har estetisk kirurgi verkligen lyckats komma
högt på dagordningen.

hur har detta gått till? Jo,
genom en kombination av retoriska tekniker som funkar därför
att skönhetskirurgin opererar i skärningspunkten
mellan medicin, kommers och estetik. Och för att symbiosen
mellan medier och branschen funkar så smidigt.

Genomgående säger artiklar,
hemsidor och annan marknadsföring att skönhet kommer
inifrån. Sedan glider man över till att skönhet
är en kombination av inre och yttre kvaliteter för
att gå vidare till att diskutera en objektiv, sann skönhet,
mätbar och vetenskapligt belagd.

”Vårt motto är Venustas
per scientiam. Översatt från latin betyder det
Skönhet genom vetenskap”, står det på
Akademiklinikens hemsida – den klinik som gör teveprogrammet
Extreme makeover tillsammans med TV5. ”Visserligen finns
vetenskapligt studerade skönhetsideal. Ett exempel på
detta är kvinnans timglasform” står det på
en annan kliniks hemsida. Bilder på Venus från
Milo förekommer som illustrationer på hemsidor
och i tryckt material. Leonard da Vincis uträkningar
av det ideala utseendet – de gudomliga proportionerna – får
också illustrera detta tema.

ett annat tema som legitimerar skönhetskirurgin
är rättighetsargument – inte olika dem feminismen
använder. Individen avgör själv vad hon vill
göra med sitt utseende. Att själv välja sin
kropp blir en manifestation av valfrihet. Kopplingen mellan
utseende och hälsa förstärker det hela ytterligare.
Om du korrigerar ditt utseende blir resultatet bättre
självkänsla som är lika med god psykisk hälsa.

?????Samtliga teman och argument är
inflätade i varandra och svåra att ifrågasätta.
Vem vill inte vara vacker, fri och frisk?

??Med marknadsretorik blir kroppsdisciplinering
en frihetshandling. Och vem för ett bättre krig
mot oss än vi själva? Med en inre bevakare behöver
vi ingen yttre.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984